Uttag av grundvatten kräver oftast tillstånd – det här gäller

Tomas Fjordevik, advokat specialiserad på miljörätt på advokatbyrån Foyen.
FOTO: FOYEN

Att leda bort grundvatten för att vattna grödor räknas som vattenverksamhet och kräver i regel tillstånd. Det kan finnas specifika villkor i tillståndet som påverkar borrningen. Därför är det viktigt att sätta sig in i regelverket innan man börjar borra.

Huvudregeln för uttag av grundvatten är att det krävs tillstånd. Det finns dock två undantag. Det ena är för jordbruksfastighetens husbehov av vatten till människor och djur. Det undantaget gäller dock inte för jordbruksbevattning. Det andra kallas 11:12-undantaget efter dess plats i Miljöbalken. Den paragrafen säger att det inte krävs tillstånd om det är uppenbart att uttaget inte kan skada allmänna eller enskilda intressen.

– Det används ganska friskt, även inom byggsektorn. Men det är ett tufft villkor, du måste ha på fötterna för att använda det, förklarar Tomas Fjordevik, advokat specialiserad på miljörätt på advokatbyrån Foyen.

Han menar att det kan vara vanskligt att hänvisa till 11:12-undantaget för att vattna grödor, då det är lantbrukaren själv som ska avgöra om det är uppenbart eller inte att ingen skada uppkommer.

– Det sker på egen risk. Om grundvattenavsänkningen som ett uttag kan medföra exempelvis påverkar intilliggande brunnar eller naturmiljön är det beställaren, i det här fallet lantbrukaren, som är straffrättsligt ansvarig. Finns det misstanke om sådan påverkan, då ska man inte använda det.

Om 11:12-undantaget inte kan användas måste man söka tillstånd vid uttag av grundvatten, medan mer begränsade uttag av ytvatten endast kräver en anmälan. En tillståndsansökan kan bli en lång och kostsam process, beroende på hur förhållandena ser ut i området. Befinner man sig i ett vattenskyddsområde måste man även förhålla sig till vad som står i de lokala föreskrifterna för vattentäkten. Det kan till och med råda förbud för uttag av grundvatten i området.

Tillståndet söks hos mark- och miljödomstolen. Som underlag krävs bland annat uppgifter om vilka volymer som finns tillgängliga, hur grundvattennivå- erna kommer att påverkas, hur naturmiljön i närområdet ser ut, vilka andra uttag som görs och vilka brunnar som finns i området inklusive energibrunnar. Ett annat krav är att man genomför samråd med myndigheter och grannar.

– I ett första skede bedömer domstolen om uttaget får betydande påverkan på miljön. Det styr i sin tur om man behöver upprätta en miljökonsekvensbeskrivning, vilket krävs vid betydande påverkan, säger Tomas Fjordevik.

– Det här kan vara ett omfattande och kostsamt arbete som kan ta upp till ett år. Efter att ansökan har lämnats in kan det ta ytterligare ett år innan tillståndet är klart. Sedan kan det överklagas och då förlängs tiden ytterligare.

Områdets känslighet och hur mycket grundvatten som finns är faktorer som påverkar hur stort uttag som tillåts. Tillståndet kan också påverkas om vattnet är förorenat.

– Du får heller inte bedriva vattenverksamhet som försvårar annan framtida verksamhet runtomkring. Tillgången ska även räcka till grannarnas framtida vattenuttag, den som är först får inte ta ut allt.

För borrentreprenören är det viktigt att sätta sig in i de villkor som gäller för det specifika tillståndet. Varje tillstånd är unikt och anpassat efter de lokala förhållandena.

– Det kan finnas villkor som påverkar borrningen och givetvis måste brunnsborraren ha koll på koordinaterna så att man borrar på rätt plats. Det är också viktigt att lantbrukaren själv äger eller arrenderar marken där brunnen borras.

När väl tillståndet är på plats gäller det ofta på obestämd tid, i Skåne och Blekinge är dock nya tillstånd vanligen begränsade till 25 år. Men man måste löpande följa upp och kontrollera uttaget genom att journalföra volymerna och mäta nivåerna i brunnarna.

Tomas Fjordevik bedömer att det har blivit svårare att få tillstånd de senaste 20 åren. Processen är mer komplicerad och även EU-lagstiftning som miljökvalitetsnormerna för vatten påverkar.

– Men jag tycker inte man ska överdriva svårigheten. Mark- och miljödomstolarna jobbar mer effektivt i dag med tydligare tidsplaner och med mer skriftlig handläggning som sparar både tid och pengar. En förutsättning för en effektiv process är dock att man har tagit fram ett tillräckligt underlag innan man söker sitt tillstånd.

TEXT: LARS WIRTÉN