Nya bedömningsgrunder ger bättre koll på grundvattnet

Bedömningsgrunder för grundvatten kan till
exempel användas för att bättre förstå och
tolka en vattenanalys, tipsar Joel Häggqvist
på SGU.
FOTO: PRIVAT

SGU har gjort en stor uppdatering av sina Bedömningsgrunder för grundvatten. Förutom att underlaget består av ny och mer omfattande data, är handledningen nu helt webbaserad.

– Inför en borrning är den ett bra underlag för att ha koll på hur grundvattenkvaliteten ser ut i området, till exempel om det kan finnas höga halter av arsenik eller uran, säger Joel Häggqvist, hydrogeolog på SGU.

Bedömningsgrunder för grundvatten är det största kunskapsunderlaget om grundvattenkvaliteten i Sverige. Det är tänkt att fungera som en handledning åt alla som behöver information och kunskap om grundvattnet och dess kemiska sammansättning. Den förra versionen är från 2013 och sedan dess har mängden data om grundvatten ökat mycket. När det nu var dags för en uppdatering kom SGU fram till att en webbaserad version är den bästa lösningen.

– Tanken är att det ska vara en levande handledning som vi kan uppdatera löpande, säger Joel Häggqvist.

Bedömningsgrunderna är uppdelad i olika avsnitt beroende på kemiska parametrar och ämnesgrupper. Den huvudsakliga uppdelningen är mellan förekomsten av oorganiska respektive organiska ämnen.

Oorganiska ämnen förekommer naturligt i grundvattnet och kommer i första hand från kontakt med det geologiska materialet. De kan också tillföras naturligt från atmosfären. Även människan påverkar genom att tillföra grundvattnet oorganiska ämnen genom exempelvis gödsling, vägsaltning och utsläpp från industrier och förbränning.

Organiska ämnen är byggstenarna till allt levande och innehåller alltid kol. I grundvatten finns naturligt förekommande organiska ämnen, som bland annat bildas när växter bryts ner. Människan har dessutom tillverkat väldigt många syntetiska organiska ämnen som tidigare inte funnits i naturen. Dessa används exempelvis som bekämpningsmedel, i läkemedel, inom industrin och som tillsatser i olika produkter. Sådana ämnen kan förorena grundvattnet och skada både människa och miljö. Den nya sammanställningen är betydligt mer uppdaterad vad gäller organiska föroreningar.

Bedömningsgrunder för grundvatten visar främst vilka ämnen och halter som finns i referensmiljöer och diffust påverkade grundvatten. Kraftigt förorenade områden och punktkällor är inte en del av underlaget.

– Vi har inte med förorenade områden som utgör kraftiga avvikelser, just för att underlaget ska fungera som bra referensvärden, förklarar Joel Häggqvist.

Handledningen kan användas för att bättre förstå och tolka en vattenanalys, genom att se hur koncentrationerna av olika ämnen förhåller sig till det förväntat normala – men också för att lära sig mer om det svenska grundvattnet i allmänhet.

– Alla som tar grundvattenprover har användning av handledningen. Det kan vara konsulter, entreprenörer, länsstyrelser, vattenproducenter, kommuner och privatpersoner som är beroende av en enskild brunn, säger Joel Häggqvist och fortsätter:

– För brunnsborrare som tar vattenprover till kunden är det ett bra underlag för att sätta resultaten i relation till vad som är att betrakta som höga respektive låga halter. Det är ur den aspekten ett komplement till Livsmedelsverkets riktlinjer och gränsvärden för dricksvatten.

Joel Häggqvist ser både positiva och negativa trender i hur kvaliteten på grundvattnet förändras över tid.

– Vi ser en minskad försurning och minskad deposition av vissa tungmetaller. Vi har också sett sjunkande halter för näringsämnen som nitrat på flera håll.

Förbättringarna beror bland annat på bättre avgasrening från trafik och andra förbränningsprocesser. Det kan även bero på bättre avloppsrening och rutiner inom jordbruk. Men det finns även negativa trender som oroar.

– Människans utsläpp av syntetiska ämnen har ökat över tid. Det finns ett oöverskådligt antal ämnen i omlopp, exempelvis PFAS som inte förekommer naturligt men har fått storskalig spridning i mark- och vattenmiljön. Det är en av vår tids stora kemikalieproblem, och något som inte fanns för några decennier sedan.

PFAS-problematiken är ett exempel på hur svårt det kan vara att upptäcka förändringar av grundvattnets kvalitet. För att kunna upptäcka ett ämne måste man veta vad man letar efter.

– Vi har bevakningslistor för att upptäcka nya kemikaliehot. Men det är inte omöjligt att det sprids ämnen till grundvattnet som vi inte känner till. Därför är det så viktigt att övervaka grundvattnet, både för att kunna upptäcka nya risker och hålla koll på hur grundvattnets kvalitet utvecklas över tid, säger Joel Häggqvist.

TEXT: LARS WIRTÉN