Så här ser politiken på geoenergi

Hur ställer sig de politiska partierna till geoenergi? Vad är deras viktigaste energipolitiska fråga? Borrsvängen har ställt frågorna till de åtta riksdagspartierna. Här är svaren.

I höst går svenska folket till valurnorna. Mycket tyder på att energipolitiken åter blir en stor valfråga. Med tanke på geoenergins storlek och betydelse i den svenska energimixen är det viktigt för väljarna att veta vad de politiska partierna har för syn på geoenergi. Vill de satsa på och utveckla geoenergin och i så fall hur? Vi ställde därför tre frågor till partiernas energipolitiska talespersoner:

1. Vilken är den viktigaste frågan enligt er för Sveriges energipolitik och -försörjning?

2. Hur ser ni på geoenergins roll i dagens och framtidens energisystem?

3. Hur ser ni på Boverkets förslag på tillämpning av EU:s energieffektiviseringsdirektiv, EPBD, där man med hjälp av för Sverige unika viktningsfaktorer neutraliserar den minskning av behovet av köpt energi som värmepumpsbaserade system, som geoenergi, erbjuder?

Centerpartiet

1. Att snabbt och kraftigt bygga ut den fossilfria elproduktionen för att möta ett fördubblat elbehov, säkra klimatomställningen, stärka Sveriges konkurrenskraft och fasa ut oljeberoendet. För att uppnå detta behöver vi radikalt korta tillståndsprocesserna och få i gång elektrifieringen.

2. Den djupa geoenergin kan spela en viktig roll i framtidens energisystem. Den behövs bland annat för att tillföra effekt i elsystemet. Geoenergin är stabil och driftssäker, vilket är positivt utifrån ett beredskapsperspektiv. Geoenergitillgångar bör kunna säkras likt mineralfyndigheter. Även ytligare geoenergi är viktig för att säkra stabil och prisvärd uppvärmning och vi vill ge ökat stöd för att fasa ut direktverkande el till förmån för exempelvis vattenburna system med värmepump.

3. Under ett hus livslängd är det vanligt att byta uppvärmningskälla ett flertal gånger. Att ha ett bra klimatskal på fastigheten är därför avgörande. Det är också viktigt med uppvärmningssystem som både är kostnadseffektiva och inte bidrar till ökade effekttoppar. Här är styrbarheten hos värmepumpssystem avgörande och kan med rätt incitament bli en tillgång i energisystemet.

Rickard Nordin, klimat- och energipolitisk talesperson

Kristdemokraterna

1. I valet 2022 lovade vi att lägga om energipolitiken, bygga ett robust elsystem och bana väg för ny kärnkraft. Sagt och gjort. Förutsättningarna för ny kärnkraft är i princip på plats. Den energipolitiska inriktningen syftar till att skapa ett helt fossilfritt och leveranssäkert elsystem, med ett planeringsmål som kan möta en fördubblad elanvändning (300 TWh) till år 2045. Nu är det fokus som gäller – vår viktigaste energifråga är att fullfölja planen.

2. Geoenergin spelar en betydande roll i energisystemet, framför allt för uppvärmning av byggnader. Vi ser positivt på dess fortsatta utveckling, samtidigt som utbyggnaden behöver ske hållbart och med hänsyn till andra samhällsintressen, som undermarksbyggnation och grundvattenanvändning. Vad gäller djupgeotermi finns fortsatt behov av forskning och utveckling innan dess potential som en kostnadseffektiv energikälla kan realiseras fullt ut.

3. Vi har noterat den kritik som framförts om att användningen av viktningsfaktorer kan missgynna värmepumpsbaserade system. Vi följer frågan men har inga särskilda förslag till att ändra tillämpningen av EPBD i nuläget.

Camilla Brodin, energi- och näringspolitisk talesperson

Liberalerna

1. Energisystemet har en uppgift – att förse människor med energi när och där de behöver den till ett rimligt pris. Vårt behov av säkra och tillgängliga energileveranser måste stå i centrum när vi nu elektrifierar industri och transporter för att fasa ut de fossila bränslena.

2. Värme från marken som genom värmepumpar ger oss ett behagligt inomhusklimat har stor betydelse och kommer att fortsätta ha det. Det här är ett utmärkt exempel på hur olja har fasats ut samtidigt som ekonomi och bekvämlighet har förbättrats. Samtidigt bidrar geoenergi till att minska belastningen på energisystemet genom att effektivisera energianvändningen lokalt. Det fungerar därför som ett bra komplement till ett robust och fossilfritt energisystem i stort.

3. Vi anser att viktningsfaktorer fortsatt är ett lämpligt verktyg. De säkerställer teknikneutralitet mellan olika fossilfria uppvärmningssystem och gör att kraven på energieffektivisering inte kan uppfyllas enbart genom att byta teknik. Det är viktigt för att regelverket ska driva verklig energihushållning i byggnader.

Louise Eklund, energipolitisk talesperson

Moderaterna

1. Ny kärnkraft i södra Sverige. Nästan alla problem i Sveriges kraftsystem beror på bristen på planerbar produktion i södra Sverige. Ny kärnkraft är den effektivaste lösningen och en långsiktig sådan.

2. Geoenergi är en bra lösning för uppvärmning, i synnerhet där andra alternativ saknas. Det är positivt om fler hus med direktverkande el övergår till geoenergi.

3. Det viktigaste är att uppnå en samhällsekonomiskt hållbar situation grundat i svenska förhållanden. På vissa platser är den effektivaste uppvärmningen central fjärrvärme, andra platser geoenergi. Regelverket måste vara utformat så att den bästa lösningen för platsen premieras.

Jesper Skalberg Karlsson, gruppledare näringsutskottet

Vänsterpartiet

1. Att säkra rimliga och stabila elpriser. Det gör vi genom att fortsatt satsa på billig och förnybar energi, till exempel genom att införa en produktionsbaserad ersättning för vind- och vattenkraft samt genom att förenkla tillståndsprocessen för vindkraft.

2. Geoenergin är ett underskattat energislag som inte riktigt har fått samma fokus som andra typer av förnybara energikällor. Men genom att satsa på geoenergi parallellt med satsningar på andra förnybara källor, som till exempel vatten- och vindkraft, så skapar vi ett ekologiskt hållbart samhälle.

3. Det är en fråga vi inte helt har tagit ställning till ännu, men vi tror inte på lösningen att osynliggöra geoenergins nytta.

Birger Lahti, energipolitisk talesperson

Socialdemokraterna

1. I Sverige har vi alla förutsättningar att såväl industri som konsumenter ska kunna ha tillgång till stabil, billig och fossilfri el. För att det ska vara möjligt krävs investeringar i alla fossilfria energislag och i elnätet. Vi är övertygade om att svenska folket vill se en långsiktig energipolitik som ger grund för investeringar och stabila låga priser. Vi vill se en långsiktig bred energiöverenskommelse som omfattar alla fossilfria kraftslag – det skulle gynna hela Sverige.

2. Sverige har starka förutsättningar med en välutvecklad bergvärmesektor och utbyggd fjärrvärme, men saknar ännu en tydlig nationell färdplan för geotermisk energi. Vi anser att SGU och Energimyndigheten bör få i uppdrag att ta fram underlag för en strategi på området.

3. Implementeringen av EPBD i svensk lagstiftning är ett omfattande arbete där det är av vikt att det sker på ett sådant sätt att regelverket är transparent och effektivt.

Fredrik Olovsson, energipolitisk talesperson

Miljöpartiet de gröna

1. Att fasa ut all fossil energi. Det är avgörande för att bryta oljeberoendet, klara klimatomställningen, stärka självförsörjningen och säkra låga elpriser. Det kräver en snabb utbyggnad av förnybart, energieffektivisering och mer grön baskraft som bidrar till stabilitet och levererar effekt, till exempel när vinden inte blåser. Det innefattar exempelvis energilagring, flexibilitet och smarta lösningar.

2. Geoenergin är en viktig pusselbit i dagens och framtidens energisystem. Vi har bland annat föreslagit ett investeringsstöd för geotermisk energi. Det skulle kunna minska behovet av biomassa i fjärrvärmen och frigöra de resurserna för hållbara drivmedel. Vi vill också sänka skatten på el till fjärrvärme, för att kunna använda överskottsel via värmepumpar.

3. Det är viktigt att införandet av EPBD görs på bästa möjliga sätt för att driva på energieffektivisering av byggnader i Sverige. Införandet bör ses över för att säkerställa att det inte riskerar att missgynna energieffektiva lösningar som värmepumpar och geoenergi. Vi är mycket kritiska till att regeringen vill ha en “minimiimplementering” av EPBD.

Linus Laakso, energipolitisk talesperson

Sverigedemokraterna

1. Att fullfölja omläggningen av energipolitiken genom att återuppbygga kärnkraften och samtidigt säkerställa en långsiktig planering, där den ökande efterfrågan på effekt möts av ökad och tillförlitlig produktion.

2. Geoenergi bidrar till ett mer effektivt och robust energisystem genom att minska efterfrågan där det är möjligt. Geoenergi bör ses som en naturlig del av ett teknikneutralt och marknadsdrivet energisystem, där varje energislag används där det gör störst nytta och där långsiktig planering säkerställer balans mellan produktion, användning och effekt.

3. Vi är kritiska till Boverkets förslag. Sverige borde genomföra EPBD på miniminivå och undvika svenska särkrav. Om viktningsfaktorerna innebär att nyttan av värmepumpar och geoenergi räknas bort, trots att de faktiskt minskar behovet av köpt energi, är det inte rimligt. Regelverket måste vara teknikneutralt, kostnadseffektivt och begripligt. Fastighetsägare och hushåll ska inte straffas för att de har valt energieffektiva system.

Tobias Andersson, näringspolitisk talesperson och ordförande näringsutskottet