Både bredd och djup på Geoenergidagen

Geoenergidagen 2024 visade på bredden av lösningar som geoenergi och lagring av energi i mark erbjuder. Här föredrogs bland annat om groplager för fjärrvärmenät, isfri infrastruktur och hur kombinationen av solhybrider och geoenergi gör det möjligt att få ut sex gånger mer energi från solpanelerna.

Den elfte upplagan av Geoenergidagen gick av stapeln i skärgårdens famn i Nynäshamn söder om Stockholm. Signhild Gehlin, vd för arrangören Svenskt Geoenergicentrum, inledde med en omvärldsbevakning fullmatad med statistik. Men det var främst bristen på statistik som Signhild Gehlin tryckte extra mycket på. Enligt europeisk statistik, som är inhämtad från respektive lands officiella statistik, värms svenska byggnader bara med biomassa, el och fjärrvärme.

Förklaringen ligger i att värmepumpar räknas som ren elanvändning i Sverige. Med värmepumparna med i statistiken blir bilden helt annorlunda.

– Då ser vi att en fjärdedel av hela Sveriges energianvändning för tappvarmvatten och rumsvärme är förnybar från luft, mark och vatten.

En konsekvens av den bristfälliga statistiken är att Sverige var ett av tre länder som röstade mot en gemensam geoenergistrategi inom EU.

– Det motiverades med att det inte behövs i Sverige, för här värmer vi bara med biomassa, fjärrvärme och el. Det visar att felaktig statistik kan få allvarliga konsekvenser!

Pierre Wahlqvist från konsultföretaget Brandskyddslaget, berättade om de nya föreskrifterna för hantering av brandfarliga vätskor från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Han följdes av Chris Bales, professor i energiteknik på Högskolan i Dalarna. Han driver ett forskningsprojekt som utforskar förutsättningarna att lagra solvärme i groplager i Sverige.

Projektet, som avslutas vid årsskiftet, har räknat fram en potential i spannet 0,17-6,0 terawattimmar per år.

Groplager består av stora, utgrävda bassänger med ett flytande, isolerande lock och ett tätande plastmaterial mot marken.

Projektet har gjort tre närmare förstudier i Söderhamn, Härnösand och Råneå norr om Luleå. Kostnaderna i de studerade exemplen var dock för höga för att bli lönsamma.

Bijan Adl-Zarrabi, biträdande professor på Chalmers, belyste isfri infrastruktur med hjälp av geoenergi. Han leder ett forskningsprojekt som bland annat har analyserat marknadspotentialen och kommit fram till att det är en marknad värd cirka 65 miljarder kronor globalt. Tekniken kan användas för vägar, trottoarer, trappor, entréer, landningsbanor, järnvägsväxlar med mera.

– Majoriteten av olyckor med gångtrafikanter beror på otillräckligt vägunderhåll. Det är stora kostnader förknippade med skador som följd av detta.

Ett annat användningsområde som Bijan Adl-Zarrabi lyfte fram som intres- sant är fotbollsplaner.

– Det finns ungefär 3 750 fotbollsplaner i Sverige, varav en femtedel har konstgräs. Det finns en enorm potential för geoenergi här.

Johan Ahlgren från Enwell berättade om bostadsrättsföreningen Heinöhem på Hönö med 46 radhuslägenheter som kombinerar geoenergi och solhybridpaneler. 36 borrhål återladdas med värme från solpaneler på taken, som också producerar el till värmepumparna och övrig fastighetsel.

I en solcellspanel omvandlas solenergi till elektricitet. I den processen går en stor del av energin förlorad i värme som alstras på baksidan av panelen. En hybrid fångar upp den värmen i kollektorer som kan kopplas samman med ett borrhålslager.

– Vi får ut sex gånger mer energi än ur en vanlig solcell. Det gör att det krävs mindre spetslast och vi får ut högre effekt och en bättre värmefaktor. Det är klockrent.

Systemet på Hönö levererar 160 000 kilowattimmar energi per år med en säsongsvärmefaktor på 4,5.

Efter ett tufft år i branschen förutspådde Johan Ahlgren en vändning under 2025.

– Räntan går ned, nyproduktionen kommer i gång igen och vi ser ett ökat intresse för solhybrider och geoenergi. Fler vill lämna fjärrvärmen.

Vattenfall har undersökt möjligheterna till säsongslagring i ett helt nytt område som planeras i utkanten av Uppsala. Dado Hadziomerovic och Anton Sjögren från Vattenfall redogjorde för projektet.

– Vi har tittat på hur vi kan bygga ett system som fungerar för en hel stadsdel, inte bara för enskilda fastigheter, med innovativa energilösningar, förklarade Dado Hadziomerovic.

I området som ska exploateras kommer det att byggas för 21 500 bostäder och 15 000 arbetsplatser till 2050. Projektet har undersökt om det går att kombinera lågtemperaturnät med säsongslagring av termisk energi.

– Men Uppsala kommun vill ogärna att vi borrar i området, då de är oroliga för att grundvattnet ska påverkas, konstaterade Anton Sjögren.

Vattenfall har dessutom en bristpolicy som säger att man måste erbjuda tillräcklig kapacitet året om. Av dessa redundansskäl måste därför ett fjärrvärmenät etableras i den nya stadsdelen, menar Vattenfall.

– Därför blir det inte intressant med ett borrhålslager i det här fallet, förklarade Dado Hadziomerovic.

I Finland är däremot intresset för borrhålslager stort. Landet går i bräschen för medeldjupa geoenergiprojekt med borrdjup på 500-3 000 meter. Teppo Arola från Geologiska forskningscentralen i Finland, GTK, redogjorde för erfarenheter av dessa djupgående projekt.

TEXT: LARS WIRTÉN FOTO: ANETTE PERSSON

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *