”Vi ser redan lokala huggsexor om grundvattnet”

Huvudfrågan för många lantbrukare är hur man ska säkra tillgången på vatten, säger Jonas Jönsson, grönsaksrådgivare på HIR Skåne.
FOTO: HIR SKÅNE

Säkra upp vattentillgången redan nu. Det är Hushållningssällskapets övergripande råd till lantbrukarna.

– Ju större tillgång på vatten du har, desto mer kan du odla och sälja i framtiden, säger Jonas Jönsson, grönsaksrådgivare på HIR Skåne, ett av Hushållningssällskapens konsultföretag.

Hushållningssällskapen fungerar som rådgivare och utbildare inom lantbruket. Det finns 15 olika regionala hushållningssällskap samt några tillhörande konsultbolag runtom i landet. Beroende på de regionala och lokala förutsättningarna fokuserar sällskapen på olika frågor. I Skåne finns en stor grönsaksnäring och potatisodling som kräver mycket vatten. Därför ligger bevattningsfrågor högt på agendan hos HIR Skåne.

– Bevattning är en grundförutsättning för grönsaksproducenter. Vi upplever tillgången på grundvatten som generellt god just nu i Skåne. Men det finns andra aktörer som hävdar något annat. Vi lyssnar på de signalerna och mitt fokus är därför hur vi ska använda dropparna på bästa sätt och få mest för pengarna, säger Jonas Jönsson.

Att vattenfrågorna och inte minst grundvattnet är viktigt för lantbrukarna i Skåne avspeglas i att HIR Skåne just har anställt Oskar Henriksson som miljörådgivare. Oskar är hydrogeolog och en av hans uppgifter är att identifiera uttagsplatser och möjligheter.

– Det finns ett stort behov här kopplat till grundvattenuttag och miljöfrågor, konstaterar han.

I andra delar av landet, som sydöstra Sverige där grundvattentillgångarna är begränsade samtidigt som risken för låga grundvattennivåer är hög, tittar Hushållningssällskapets rådgivare mer på att exempelvis anlägga bevattningsdammar. I sydvästra Sverige råder den motsatta situationen med ett överskott på vatten på grund av stor nederbörd ofta vid fel tillfälle; där ligger fokus på att bli av med vattnet genom till exempel dränering och dikning.

Jonas Jönssons rådgivning är inriktad på hur man använder vattnet mest effektivt. Men det är ändå tillgången på vatten som är den vanligaste frågan som lantbrukarna tar upp med rådgivarna på HIR Skåne.

– Hur ska jag säkra min tillgång på vatten för framtiden, det är huvudfrågan för lantbrukarna. Den kommer ofta upp i samband med rådgivning om andra saker som växtnäring till exempel, berättar Jonas Jönsson.

– Har du 300 mjölkkor får vattnet helt enkelt inte ta slut. Det krävs 100-150 liter vatten per mjölkko och dag – då inser man att det går åt mycket vatten, säger Oskar Henriksson.

Frågan många brottas med är därför om den borra man har kommer att räcka – eller om man redan nu ska komplettera med fler brunnar eller andra lösningar som bevattningsdammar eller kommunalt vatten.

– Framför allt lantbrukare med stora djurbesättningar inser att de måste hitta en lösning. Det är inga små besättningar vi pratar om som får dricksvatten med hjälp av undantaget för husbehov. På sikt är det inte hållbart, konstaterar Jonas Jönsson.

Undantaget de refererar till gäller husbehov för dricksvatten till människor och djur. För det ändamålet krävs inget tillstånd.

– Undantaget förutsätter att det är uppenbart att det inte har en negativ påverkan på den omgivande miljön. Därför är det inte troligt att de stora djurbe- sättningar som finns i dag kan fortsätta vara tillståndsfritt med hänvisning till undantaget för husbehov, förklarar Os- kar Henriksson.

Mot den bakgrunden är deras råd till lantbrukarna att redan nu söka tillstånd för dricksvatten till djuren och samtidigt ta höjd för en utökad verksamhet – även om undantaget fortfarande gäller.

– Se till att ha det på plats så att man har en fördel i framtiden. Om det blir huggsexa om vattnet, då har man säkrat upp sin tillgång om man redan har en vattendom, säger Oskar Henriksson.

Jonas Jönsson menar samtidigt att det inte är säkert att en vattendom är lösningen för framtiden.

– Ett tillstånd är inte värt något om det inte finns vatten. Jag tycker man ska dimensionera verksamheten efter tillgången på vatten och därför först förstå hur tillgången ser ut. Då är i och för sig en tillståndsprocess en bra investering, då det kräver en omfattande undersökning av den lokala tillgången på vatten.

Kraven på vattenkvalitet ökar inom lantbruket. Grundvatten är i allmänhet säkrare än ytvatten ur kvalitetssynpunkt. Jonas Jönsson menar att det ändå inte är det som driver efterfrågan på borrade brunnar.

– Än så länge är det billigare att borra en brunn och pumpa än att bygga en damm. Har man tillgång på grundvatten har man därför i allmänhet redan en brunn.

Men tillgången på grundvatten kommer att bli ett problem för en del lantbrukare. Det är både Jonas och Oskar överens om.

– Vi ser att det redan i dag är lokala huggsexor om vattnet. Det allmänna, industrin och jordbruket konkurrerar om samma tillgångar. Och där ska kanske inte lantbruket vara längst ned i prioriteringen, så som fallet är i dag, säger Jonas och fortsätter:

– Där det är fulltecknat måste vi använda vattnet smartare. Här har jordbruket ett ansvar i att förstå hur man använder vattnet mest effektivt.

Oskar lyfter fram att olika vattentyper kan användas för olika ändamål.

– Grundvattnet kan användas för det mest kvalitetskrävande, till djur och grönsaker. Sedan kan man använda dagvatten för att exempelvis tvätta hallar.

– Jag tror vi kommer att se ännu mer cirkulära lösningar framöver, det vill säga att vi återanvänder till exempel avloppsvatten. Länder som Belgien och Holland, som har starka restriktioner kring uttag av grundvatten, är väldigt duktiga på att återanvända industrins och städernas vatten, tillägger Jonas.

Oskar Henriksson är hydrogeolog och har nyligen anställts av HIR Skåne som miljörådgivare.
FOTO: HIR SKÅNE

Är det dåliga nyheter för brunnsborrarna?

– Så länge vi har tillgång på grundvatten driver det efterfrågan på borrning. Men vi bygger kunskap nu för att vara beredda när brunnarna sinar, säger Jonas Jönsson.

– Att verksamheterna har skalats upp har bidragit till mycket jobb för borrföretagen. Efterfrågan på grundvatten finns. Men någonstans når tillgången en gräns och då blir det ett stopp på borrboomen. Då kommer det bli intressant för lantbruket att titta på andra åtgärder, förklarar Oskar Henriksson.

TEXT: LARS WIRTÉN