Både vatten och energi kan ta hjälp av geofysiken

Varför är det bättre att använda grundvatten än ytvatten till kommunala vattentäkter? Och hur kan geofysik vara till nytta när man vill hitta rätt platser att borra för geoenergi eller lagring?

Dessa frågor – och några till – går till Torleif Dahlin, professor i teknisk geologi vid Lunds tekniska högskola.

Torleif Dahlin är en sann nestor inom geofysik. Han har undervisat och forskat, både teoretiskt och tillämpat i såväl Sverige som utomlands under ett långt yrkesliv.

– Nu kan man väl säga att jag ser slutet på karriären inom akademin. Jag undervisar inte längre, utan ägnar mig åt några specifika forsknings- och utvecklingsprojekt samt handleder doktorander och stöttar yngre kollegor, säger han.

Geofysiska undersökningar kan göras på många olika sätt och med olika metoder. Olika geologier kräver olika metoder, så det är där man ska börja, menar Torleif.

– Först sammanställer man vad man redan vet om geologin. Det ger ett vägval för vilken eller vilka undersökningsmetoder man går vidare med. Är det mycket lera fungerar till exempel inte georadar alls medan det ofta är en bra metod i sand och grus. Där kan man i stället använda sig av ERT, elektrisk resistivitetstomografi, eller TEM, transient elektromagnetisk mätning, som SGU gjort för att kartlägga stora delar av Sverige i sökandet efter nya potentiella platser för grundvattentäkter.

Att använda grundvatten för kommunala vattentäkter har flera stora fördelar jämfört med ytvatten, menar Torleif:

– Man får en jämnare vattenkvalitet över året sett både till vattenkemi och temperatur och dessutom mycket mindre risk för bakterier och parasiter. Det är ett av skälen till att man infiltrerar ytvatten i till exempel rullstensåsar och sedan tar ut det i brunnar. Det finns en stor anläggning vid Vombsjön i Skåne där man gör detta och även i Johannishusåsen i Karlskrona. Det är en bra metod, men det vattenbolag som har tillräckligt med grundvatten av rätt kvalitet utan att behöva infiltrera ska skatta sig lycklig, säger Torleif Dahlin.

Och givetvis är det viktigt med undersökningar.

– För att hitta lämpliga platser ärdet bra att använda helikopterburenTEM-mätning. Men på många ställenfinns störningskällor som försvårar förTEM och då kan man använda en annanav våra metoder, elektrisk resistivitetstomografi, ERT. Den går ut på att mätaspänningen mellan elektroder nedstuckna i marken. Man skickar ström mellanelektroderna och genom att varieraavståndet mellan dem kan man få frambåde två- och tredimensionella bilderav berg- och jordlager på djupet. Viktigtär också att undersöka nybildningen avgrundvatten, så att uttaget inte överskrider den.

En annan aspekt, som talar till grundvattentäkternas fördel i förhållande till ytvatten, är säkerheten. Den blir en allt viktigare faktor i vår oroliga värld.

– En fördel med en grundvattenbrunn är att den inte syns så mycket. Och är man försiktig med att informera om var de finns så blir de inte så intressanta för angrepp.

Torleif Dahlin har genom åren jobbat med alla i ”branschen” – det vill säga alla som ska göra något i en geomiljö. Det kan vara att bygga, borra efter grundvatten, borra en tunnel eller schakta. Men geoenergin är underrepresenterad.

– Jag har själv faktiskt inte haft så mycket kontakt med geoenergibranschen genom åren. Men jag upplever att den teknik och de möjligheter våra metoder erbjuder är något underutnyttjade.

Genom att använda en eller flera av de undersökningsmetoder som finns inom geofysiken kan man lättare välja de bästa platserna och lösningarna när man ska borra för geoenergi, framhåller han.

– Om man till exempel vill borra en anläggning för säsongslagring i en sedimentär miljö kan man med våra metoder optimera placeringen av brunnarna för att få en bra koppling mellan dem. Och omvänt – undvika att lägga ett säsongslager i en formation med liten magasineringsförmåga.

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: TORLEIF DAHLIN.