Birger Fogdestam: ”I Afrika förstår man att uppskatta rent vatten”

För Birger Fogdestam har jobb och fritidsintresse alltid gått hand i hand.

För tio år sedan gick Birger Fogdestam i pension efter 35 år som statsgeolog på SGU, Sveriges geologiska undersökning. Men någon pensionär är han inte. Birger har fortsatt i full fart som konsult och arrangör av resor till Afrika. – Jag vill inte sätta mig framför teven och dricka öl. Jag tänker fortsätta så länge jag inte snubblar runt i markerna, förklarar han med ett leende som säger att det inte lär hända än på många år.

Afrika har en särskild plats i Birger Fogdestams hjärta. Inte bara via kärleken och sambon Tunie, som kommer från Botswana. Afrika är närvarande överallt i villan i den lilla blekingska orten Bräkne-Hoby mellan Karlshamn och Ronneby. På golvet i vardagsrummet ligger en zebrafäll, på väggen en stor textil med elefantmotiv. Flera jakttroféer i form av horn från savannens klövvilt hänger på andra väggar i huset.

Allt började med ett av Birgers första jobb som geolog. Han fick i uppdrag att åka till Libyen 1975 för att som berggrundsgeolog hitta råvara till inhemsk cementproduktion. Där träffade han några amerikanska hydrogeologer vars uppdrag var att hitta vatten.

Birger upptäckte i det mötet att han var mer intresserad av vatten än bergarter. När han kom hem till Sverige växlade han därför över från berggrunds- till vattenfrågor. Två passioner var därmed väckta som har följt och präglat resten av hans liv: Afrika och grundvatten.

Stort nätverk

Året efter hemkomsten från Libyen fick Birger anställning på SGU i Uppsala i samband med att det blev obligatoriskt för alla brunnsborrare att lämna in borrningsrapporter. – Under flera år jobbade jag med hydrogeologisk kartläggning av flera län i Sverige. Det gav mig ett stort nätverk bland borrentreprenörer runtom i landet. Jag knöt också många kontakter med tjänstemän på kommuner som hade problem med vattenfrågor. Det gjorde att jag kunde starta mitt eget företag efter pensionen, berättar Birger.

För det där med att vara ledig under ledigheten verkar inte vara Birgers melodi. Jobb och fritidsintresse går in i varandra. 1989 fick han ett uppdrag att söka grundvattentäkter i Malawi, vid sidan av anställningen på SGU.

– Det gjorde jag av eget intresse på min sommarsemester. Det resulterade i ett liknande uppdrag i Namibia året efter.

Breddade med resor

Därmed var bandet till Afrika oupplösligt. Birger engagerade sig i och var delägare i ett konsultföretag i Namibia och snart började han även arrangera studie-, jaktoch upplevelseresor till Namibia. –

Studieresorna har varit inriktade på gruvnäringen och vattenborrning. Det synkade jag med safari och jakt för de som var intresserade av det, safari hör ju till när man är där. I dag är Birgers resor huvudsakligen rena upplevelseresor med natur och kultur i fokus.

– Jag är fascinerad av nomadfolket himba i nordvästra Namibia, som fortfarande lever väldigt traditionellt. Och Namiböknen med dess enorma sanddyner. Det är en världsunik miljö med sin milsvida ödslighet. Djur och natur, inte minst reptiler, har alltid varit ett stort intresse hos Birger. I unga år tog han hem huggormar och förvarade i egentillverkade terrarier.

– Intresset för skog, jakt och djur har jag fått från min pappa. Även om han inte delade min förtjusning i ormar. Mina föräldrar var rätt förtvivlade ibland, skrattar Birger.

Grundvatten engagerar

I Sverige blev Birger chef på grundvattenenheten på SGU i Uppsala 1996. Tio år senare tog han över som programchef för grundvattendokumentation, vars arbete syftade till att öka kunskapen om grundvattnets kvalitet och effekterna av påverkan från olika verksamheter. Det fortsatte han med fram till pensionen 2011.

Men engagemanget i grundvattenfrågor har inte slutat med pensionen. Utanför villan i Bräkne-Hoby rinner Bräkneån stilla. Strax nedströms ligger en damm som kommunens politiker nu vill riva för att underlätta för lax och öring att vandra upp i ån. Det har fått Birger att engagera sig ideellt i Bräkneåns vattenråd.

– Om dammen rivs ökar flödet och därmed sjunker vattennivån i ån, vilket kommer att få även grundvattnet i området att sjunka. Det ökar risken för sättningsskador i husgrunderna häromkring. Visst, jag är jävig, men ett bättre alternativ vore att bygga en konstgjord fiskvandringsled runt dammen. Det har jag fått gehör för nu, säger Birger.

Varje borrning unik

Efter pensionen har han också varit engagerad i Borrföretagens borrteknikerutbildning, där han har ansvarat för undervisning om grundvatten i berg.

– Det har varit spännande, vi har haft väldigt duktiga och engagerade elever. Varje borrning är unik, ingen geologi är den andra lik. Det är verkligen ett yrke där borraren lär sig nytt vid varje borrning och där yrkesskickligheten ökar med erfarenheten. Telefonen plingar till och Birger tittar hastigt på skärmen. – Jaha, nu fick jag nog ett uppdrag i Skåne, konstaterar han nöjt.

Skydd i Somalia

Men det är inte bara i Skåne och Sverige hans konsultfirma Terra Geo tar uppdrag. Han har varit flera gånger i Somalia de senaste åren och bistått i att hitta grundvatten, borra brunnar och bygga vattentorn. Inte helt ofarliga uppdrag.

– Norra Somalia är inte så farligt. Men jag har alltid beväpnat skydd. Senast jag var där var jag enda västerlänning i projektet. 23 beväpnade personer, både polis och militär, skyddade mig. – Samtidigt är det väldigt tillfredsställande att få jobba med folk som uppskattar och förstår betydelsen av vatten. Afrikanerna är oerhört beroende av tillgången på vatten. Jag har just haft kontakt med vänner i Namibia. Det har regnat kraftigt i Namibia och Botswana vilket har fyllt på grundvattendepåerna och Okavangofloden efter flera års torka. De är överlyckliga.

Vattnet först

Samma medvetenhet finns inte i Sverige – något Birger Fogdestam efterlyser.

– Vi är väl försörjda, men i takt med att befolkningen centraliseras mer och mer får även vi problem. Vid all samhällsplanering är vattentillgången det man måste titta på först, innan man gör något annat överhuvudtaget, slår han fast och ger ett exempel:

– Jag hade ett uppdrag för en mjölkbonde med en besättning på 850 kor som skulle utökas till 1 800 djur. Det är kopiöst mycket och djuren behöver vatten att dricka. Men vattenfrågan hade man inte tänkt på, den kom in först i ett sent skede av planeringen. Det är talande för hur det ser ut i Sverige, menar Birger. I andra delar av världen är medvetenheten om vatten så hög att det utgör grund för konflikter.

– Klimatförändringarna bidrar i högsta grad. I Kalifornien finns hela städer som ligger öde nu på grund av att man står utan vatten. Jag tror tillgången på vatten kommer att bli en konflikthärd framöver. Det är det redan delvis. Här har hydrogeologer en viktig uppgift och funktion i samhället, understryker Birger.

– Vi kan samarbeta världen över och göra beräkningar av nederbörd, grundvattenbildning och uttagsmöjligheter. Att den här vetenskapen är med i det absolut första skedet av all samhällsplanering blir allt viktigare.

TEXT OCH FOTO: LARS WIRTÉN