Dyster prognos för grundvattnet i SGU:s stora klimatanalys

I en stor klimatanalys har SGU tagit fram prognoser för grundvattennivåerna ända fram till år 2100. Tendenserna är tydliga: hela Götaland, större delen av Svealand samt Norrlandskusten kommer se minskade nivåer och sämre tillgång på grundvatten, speciellt under sommaren och torrare år.

Calle Hjerne, SGU

I januari i år lade SGU fram rapporten ”Grundvatten i framtida klimat – effekter för grundvattenförsörjningen”. Där pekar SGU på en ökad risk för grundvattenbrist i framtiden, dessutom främst i landets mest tättbefolkade delar och där flest är beroende av grundvatten.

– Det är tydligt att frågorna kring vårt grundvatten behöver lyftas. 50 procent av befolkningen är beroende av grundvattnet för sitt dricksvatten, säger Calle Hjerne som är grundvattenexpert på SGU och har lett studien.

Bakgrunden till rapporten är ett regeringsuppdrag som löpte under 2024 och som fortsätter i år.

– Det vi har studerat är hur utsatta våra grundvattenmagasin är för klimatförändringar och uttag. Vi har använt tre olika scenarion för klimatförändringar och alla tre pekar i samma riktning. Vi har jämfört framtida 30-årsperioder med de data vi har från år 1971–2000 och på det sättet räknat på hur det kan bli i framtiden. Dels för helår, dels nedbrutet på årstider, säger Calle Hjerne.

I det ena klimatscenariet är utsläppen av koldioxid som störst omkring år 2020 och minskar sedan för att bli negativa till år 2100. I det andra är utsläppen som störst kring 2040 för att därefter minska och i det tredje har vi fortsatt höga och ökande utsläpp. För vart och ett av de tre klimatscenarierna har 17 olika modeller – totalt alltså 51 – använts. Det som presenteras är medelvärdet av modellerna inom varje klimatscenario, men även hur resultatet varierar mellan de 17 modellerna.

– Alla modellerna ger oss data för temperatur och nederbörd i framtiden, som vi använt för att simulera framtida grundvattennivåer, säger Calle Hjerne.

I korthet kan prognoserna sammanfattas i följande punkter:

• Skillnaden mellan torra år och blöta år blir större.
• Tidpunkten för den största grundvattenbildningen förskjuts till tidigare på vintern.
• Grundvattennivån kommer minska mer på sommaren än på vintern.

– Vi ser framför oss högre temperaturer och mer nederbörd. Det kan tyckas som två faktorer som skulle kunna balansera varandra, men för grundvatten- bildningen fungerar det inte riktigt så. Förr smälte snön först ofta i mars, vilket gav en stor grundvattenbildning under våren, förklarar Calle Hjerne.

– Med högre temperaturer och allt tidigare snösmältning förskjuts grundvattenbildningen till tidigare på vintern. Framför allt för södra Sverige är det till nackdel ju längre från sommaren grund- vattenbildningen äger rum. Samtidigt kan de ökade mängderna av nederbörd ge andra problem i andra delar av landet, med ökad risk för höga flöden och översvämningar.

Beräkningsmodellen, som heter SGU-HYPE, baseras på en modell som SMHI använder för att beräkna hur mycket vatten som rinner i våra vattendrag.

– Vi har modifierat den för att passa grundvatten. Det är samma saker som påverkar i båda fallen – regn, snö, snösmältning och avdunstning. Vi har själva mätt grundvattnet sedan 1960-talet, så vi har långa mätserier att kalibrera mot, säger Calle Hjerne.

Genom simuleringarna vill SGU, utifrån de olika scenarierna, svara på frågan vad som händer om det blir torrt eller blött väder – och framför allt vad som händer mot slutet av seklet.

– Vi använder oss i presentationer främst av scenario två, med högst utsläpp 2040 och därefter minskande. Men vi ser samma tendenser i alla tre. Även i det mest optimistiska scenariot blir det märkbara förändringar till det sämre, säger Calle Hjerne.

Undersökningen visar också att perioderna av så kallad grundvattentorka blir längre under sommaren.

– Grundvattentorka betyder att det bildas inget eller väldigt lite grundvatten. Hur lång den perioden är avgör hur länge vi måste leva på det vatten som finns i marken när det inte bildas något nytt grundvatten. Det är viktigt för vattenförsörjningen, inte minst i de områden där marken inte kan lagra så mycket vatten och användningen är stor, säger Calle Hjerne.

2024 års studie omfattade enbart mängden grundvatten, inte hur kvaliteten kan påverkas.

– Kvaliteten studerar vi i år. När båda de bitarna är på plats kan man börja göra konsekvensanalyser. Både låga och höga nivåer kan ge kvalitetsproblem. Men klart redan nu är att frågorna om vår grundvattentillgång i framtiden behöver belysas och tas på allvar. Det går inte att tänka att ”det har ju gått bra tidigare” – det gäller både kommuner och privatpersoner, säger Calle Hjerne.

Hela rapporten finns att läsa på SGU:s hemsida.

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO OCH KARTOR: SGU