Fiskodlingar och lagring av koldioxid driver efterfrågan på Island

På Island är de flesta förutsättningar annorlunda än i övriga Norden. Inte bara vad gäller geologin som gör geotermisk värme lättillgänglig. Till hälften norskägda Jarðboranir dominerar stort och därmed finns heller ingen branschorganisation.

– Jag var länge den enda brunnsborraren vid sidan om, men nu har branschen börjat växa och några fler borrföretag har tillkommit, säger Friðfinnur K Danielsson som driver borrfirman Alvarr ehf.

Jarðboranir var tidigare ett statligt ägt bolag som länge fick de stora uppdragen för företag som Reykjavik Energi, Landsvirkjun med flera. De är fortfarande i särklass störst, men Friðfinnur har fått flera nya branschkollegor.

– I dag finns cirka tio företag på Island som äger borriggar, men flera av dessa är mindre frilansande brunnsborrare som även jobbar med många andra saker. För mig är borrning den huvudsakliga affären.

Det råder stor efterfrågan på borrning på Island, vilket gör att Friðfinnur och hans kollegor är fullt sysselsatta.

– Jag har borrat mycket för fiskodlingar den senaste tiden, en industri som expanderar kraftigt på Island. De behöver inte så djupa hål, ofta är de 100-200 meter djupa, men däremot är det grova borrhål. Jag har nu senast borrat 508 millimeter foderrör.

Något förvånande är det saltvattenbrunnar som fiskodlingarna efterfrågar.

– På Island har vi främst landbaserade odlingar som först behöver sötvatten, men i en andra etapp även saltvatten till fisken, något vi oftast hittar från cirka hundra meters djup. Det här är ett stort segment av borrningsmarknaden, förklarar Friðfinnur.

Samtidigt driver även utbyggnad av vindkraft efterfrågan på brunnsborrning.

– En kollega har under sommaren borrat ett hundratal 10-15 meter djupa vattenbrunnar i syfte att utforska förutsättningarna för att etablera fundament till vindkraftverk.

Även vanliga dricksvattenbrunnar är ett stabilt segment på Island.

När det kommer till energiborrning är Island såklart speciellt, med sin stora tillgång på geotermiskt varmvatten.

– Vi borrar inte energibrunnar som ni gör med kollektorer. Vi borrar allt från 100 till 2 000 meter för att få varmvatten direkt.

Ett speciellt segment är högtemperaturbrunnar, där man når vatten som håller över 200 grader Celsius och som används för att producera el i ångkraftverk.

– Det är en speciell typ av borrning som mer liknar oljeborrning. Det kräver stora riggar och avancerad säkerhetsteknik. Vi är inte mycket inblandade i den typen av borrningar, säger Friðfinnur.

Ett framtida segment är att borra brunnar för att lagra koldioxid.

– Det har forskats mycket kring detta på Island och tanken är att nu inleda produktionsborrningar.

Överlag är Friðfinnur optimistisk inför framtiden. Efterfrågan är hög, lönsamheten god och han upplever inga problem med myndigheternas krav och tillståndsgivande.

Han förutspår att fiskodlingarna kommer att fortsätta växa. Samtidigt växer befolkningen och energibolagen kommer behöva mer varmvatten för uppvärm- ning.

– Koldioxidlagring har också stor potential att växa. Som jag ser det har vi fullt upp de kommande 10-15 åren.

Det som skymmer framtidsutsikterna är, precis som i övriga Skandinavien, kompetensförsörjningen.

– Det är besvärligt. Jag kunde ha växt fortare om det fanns tillgång på brunnsborrare. I dag har jag tack och lov fyra duktiga polska killar.

Friðfinnur hoppas på ett ökat nordiskt samarbete framöver. Han var i flera år medlem i Geotec, då han under en period arbetade mycket i Sverige. Bland annat lagade han djupgeotermibrunnarna i Lund med sin Coil Tubing-utrustning i början av 2000-talet.

– Jag ser bara fördelar i att vi har en nordisk plattform där vi kan diskutera gemensamma projekt. I Norden finns stora bolag som tillverkar bra utrustning av hög kvalitet för borrningsbranschen, såväl borriggar som lufthammare och borrkronor. Tillsammans med dessa kan vi bli starkare, det är bra för alla.

TEXT: LARS WIRTÉN