Dricksvattnet dominerar i Danmark

Kim Silleman, ordförande i Danske Borefirmaer, tycker att det ser ljust ut för branschen framöver.
FOTO: GEO

Borrföretagens danska motsvarighet, Danske Borefirmaer, har vidgat sin verksamhet till att även välkomna medlemmar inriktade på exempelvis geoteknisk, miljöteknisk och styrd borrning. Men det är fortfarande brunnsborrarna som har störst incitament att vara med i en branschorganisation.

– Det är stora krav på att arbetet utförs rätt vid brunnsborrning. I Danmark är vi mycket måna om att skydda grundvattnet, då i stort sett allt vårt dricksvatten är grundvatten, säger Kim Sillemann, ordförande i Danske Borefirmaer.

Den danska borrningsbranschen har genomgått en påtaglig konsolidering de senaste 10-20 åren, med många borrföretag som har blivit uppköpta, slagits samman eller lagt ned. Danske Borefirmaer har i dag 24 medlemmar, varav några är inriktade på framför allt geoteknisk borrning.

– Tidigare fanns det hundratals småfirmor, i dag domineras marknaden av 10-15 stora aktörer, säger Kim Sillemann, som själv är vd för ett av branschens stora företag, Geo, och som representerar den grupp som inte sysslar med brunnsborrning.

Den danska branschföreningen fokuserar på att ett medlemskap ska vara en garant för hög kompetens och kvalitet i utförandet. Bakgrunden är känsligheten med grundvattnet, som under inga omständigheter får förorenas på grund av slarvigt utförda borrningar.

– Ska man vara medlem måste man ha uppnått en viss miljö- och kvalitetsstandard. Alla borrningar är trots allt potentiella källor till föroreningar, förklarar Kim Sillemann.

Arbetet har gett resultat, menar han.

– Vi har lyckats höja kvaliteten i branschen, det har skett en professionalisering och industrialisering. Vi konkurrerar inte längre enbart med pris.

Den danska marknaden domineras av borrningar av grundvattenbrunnar för de kommunala dricksvattennäten. Efterhand som befolkningen och städerna växer, ökar efterfrågan på nya brunnar. En annan faktor som driver marknaden är ökande föroreningar i grundvattnet.

– I takt med att vi kan spåra och mäta föroreningar allt bättre, blir allt fler brunnar utdömda, vilket kräver att nya brunnar borras.

Danmark har en omfattande kartläggning av grundvattnet och det finns god kunskap om var grundvatten skapas och hur det flödar.

– Därför har vi bra möjligheter att placera brunnarna så att vi inte ödelägger grundvattenmagasinen.

Marknaden kommer fortsätta vara god de kommande åren, inte minst på grund av klimatförändringarna och de anpassningar som kommer att krävas, tror Kim Sillemann.

– Vi ser stora översvämningar på grund av regn och stormvågor vid kusten. Många brunnar översvämmas och förorenas av vatten ovanifrån. Dessa behöver renoveras eller flyttas, så det kommer vara mycket jobb av den typen de kommande åren. Det kräver en generellt hög miljö- och kvalitetsmedvetenhet och det har våra medlemmar. Jag tycker det ser bra ut för branschen framöver.

Den danska branschen lider dock av samma svårigheter att rekrytera nya brunnsborrare som övriga Norden.

– Det är inte alls lika svårt att hitta geologer och ingenjörer. Det hänger nog samman med att de flesta unga i dag tar studenten och går vidare till högskole- och universitetsstudier. De är inte så intresserade av praktiska yrken.

Danske Borefirmaer erbjuder en kurs på fem veckor, men den kräver att du har varit yrkesverksam i ett år som borrningsassistent. Kursen ger det certifikat som krävs för att få köra en rigg. Föreningen försöker nu möta kompetensutmaningen genom att erbjuda en mer omfattande utbildning för fler.

– Våra duktigaste borrare är över 60 år. Vårt mål är därför att nå yngre människor. Men det är en liten bransch och det är svårt att etablera en full utbildning för så få människor.

I Danmark är det lag på att återfylla energibrunnar. De danska brunnsborrarna upplever däremot inte att de har några större problem med myndigheter som trilskas med tillståndsgivning.

– Det kan vara ett problem att det tar för lång tid att få tillstånd. Många borrningar sker i vattenskyddsområden, vilket kan leda till krav på att provborra eller provpumpa först. Men jag ser det inte som ett problem, det är ett villkor för verksamheten. Överlag är myndigheterna kompetenta, tycker Kim Sillemann.

Däremot upplever han att allt fler aktörer har inflytande på och åsikter om borrningsarbeten. Ibland krävs miljökonsekvensbeskrivningar, med allt vad det innebär.

– Det gör processerna administrativt mer komplicerade, men jag är inte säker på att det alltid blir bättre resultat för det.

Det nordiska samarbetet borde kunna bli mer omfattande, menar Kim Sillemann.

– Vi förstår varandra bra, vi har väl fungerande myndigheter och borde enkelt kunna utväxla erfarenheter. Men det är stor skillnad på geologin i våra länder. I Danmark har vi mest sedimentära bergarter och inget urberg. Danmark har en mycket omfattande kollektiv värmeförsörjning och därför är heller inte energiborrning lika stort här som i Norge, Sverige och Finland.

– Vi kan helt säkert lära av varandra om vi ger oss tid till att resa runt och se hur andra arbetar i de nordiska länderna. Vi har mycket gemensamt.

TEXT: LARS WIRTÉN