Konsumentfallet: sprickzon krävde extra borrhål

Konsumentfallet

En konsument har ansökt och fått tillstånd för att installera en värmepump med ett borrhål på sin tomt. En VVS-firma ansvarar för hela installationen och anlitar brunnsborraren. I avtalet reserverar brunnsborraren och VVS-firman sig tydligt mot att de kan behöva avbryta borrningen innan de har nått fullt djup, i det fall de stöter på instabil berggrund eller stora mängder grundvatten.

De kommer då istället behöva borra fler, grundare brunnar för att förse värmepumpen med tillräckligt många borrhålsmeter.

När arbetet utförs är det precis vad som händer. En sprickzon med kraftigt grundvattenflöde stoppar borrningen halvvägs. Det går inte att kontakta kunden vid tillfället.
För att undvika stillestånd och för att hinna borra utan ometablering utför borraren ett extra borrhål bredvid det första utan att kunden kontaktats.

• Bryter borraren mot konsument-tjänstlagen eller mot avtalet med sitt agerande?
  
• Behöver kunden söka tillstånd för det andra borrhålet innan det utförs och vilka problem riskerar kunden att drabbas av på grund av borrarens agerande?
  
• Kan borraren bli skyldig att ersätta kunden vid eventuella viten?
  
• Hade borraren kunnat agera annorlunda?

Sara Eriksson, Biträdande jurist/Associate, Foyen Advokatfirma. Bild: Foyen Advokatfirma.

Juristen svarar

Svaret på frågan får delas upp dels i vad som gäller enligt konsumenttjänstlagen samt dels kring frågan om tillstånd. Vi inleder med frågan utifrån konsumenttjänstlagen.

Inledningsvis konstateras att borrföretaget är anlitat som underentreprenör av VVS-firman. Även om slutkunden är en privatperson är inte borrföretagets beställare en privatperson och konsumenttjänstlagen är inte tillämplig för borrarens uppdrag. Vi uppfattar det ändå som att VVS-firman och borraren handlar gemensamt och vill få situationen belyst utifrån tillämpning av konsumenttjänstlagen och svarar därav baserat på att konsumenttjänstlagen är tillämplig.

Konsumenträttsliga aspekter

Det som händer vid borrningen är att problem uppkommer när man ska utföra den planerade och beställda anläggningen och att man bör ändra konstruktionen för att få en fungerande anläggning. Om beställningen inte varit specificerad till viss utformning utan uppdraget bestod i att man skulle uppnå en funktion innebär en sådan här ändrad förutsättning inte något tilläggsarbete eller ändring i förhållande till beställaren. Men om man stöter på problem vid utförandet och man inser att arbetet inte kommer bli till nytta och/eller att priset kommer bli betydligt högre än konsumenten kunnat räkna med ska man underrätta beställaren och begära anvisningar. Om man då inte kan få tag i beställaren eller inte får besked i rimlig tid ska man avbryta arbetet. Här gäller dock även att om det finns särskilda skäl att anta att beställaren ändå vill få arbetet utfört så kan man fortsätta.

Det finns även regler om tilläggsarbeten i konsumenttjänstlagen men de är inte tillämpliga här eftersom det inte är fråga om att ett arbete av annan karaktär än det ursprungliga (borrning) som tillkommer. Det är istället fråga om att det ursprungliga arbetet behöver utföras på ett annat sätt.

När man som i detta fall får ändra planen för utförandet är alltså huvudregeln att man ska inhämta instruktioner från beställaren innan man fortsätter. Gör man inte det har man inte rätt till ersättning för merkostnader.

Kan finnas undantag

Undantaget som anger att det kan vara ok att fortsätta om det finns särskilda skäl att anta att beställaren vill ha arbetet utfört i alla fall kan bli aktuellt här. Det går dock inte utifrån förutsättningarna att avgöra om undantaget är tillämpligt. Det faktum att det finns en reservation i avtalet, att kunden verkar införstådd med vad den alternativa metoden är samt att beställaren inte var anträffbar när arbetet utförs, kan möjligen tolkas som att kunden var införstådd med riskerna och var beredd på detta. Vi vet inte heller hur stor fördyring det är fråga om i detta fall men det är givetvis så att ju större tilläggskostnad i relation till ursprungligt pris som det är fråga om så ökar tröskeln för att kunna tillämpa detta undantag.

Borde stoppat arbetet

Sammantaget borde alltså borraren har stoppat arbetena och begärt instruktioner av beställaren men han kan ha rätt till ersättning för sina merkostnader ändå för det ändrade utförandet om det fanns skäl att anta att beställaren ville ha arbetet utfört ändå. Det är dock borraren som står för risken för att dessa fortsättningar är uppfyllda.

Som vi gett råd om tidigare är det viktigt att i avtal med konsument tydligt reglera att kunden måste finnas tillgänglig för att t.ex. diskutera ändrade förutsättningar i utförandet. Om det framgår av avtalet att beställaren förutsätts vara tillgänglig men inte är det, har entreprenören möjlighet att avbryta arbetet i avvaktan på att han blir anträffbar och begära ersättning för merkostnader för stillestånd.

Per Vestman, Advokat/Partner Foyen Advokatfirma. Bild: Foyen Advokatfirma.

Bedömning angående tillståndet

Att svara på frågan är inte helt enkelt då det kan finnas omständigheter som inte nämns som kan ha betydelse men i grunden så gäller följande.

Det är förbjudet att utan anmälan till den kommunala nämnden inrätta en värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten.

Kommunen får också bestämma att det kan krävas tillstånd att inrätta en sådan anläggning, varför det är bäst att kontrollera vad som gäller i den aktuella kommunen då detta kan skilja sig åt. Med begreppet ”inrätta” avses borrning, nedgrävning av slang och installation av värmepump. Att exempelvis fördjupa ett befintligt borrhål kräver en ny anmälan, likaså krävs anmälan för att byta ut delar av befintlig anläggning.

Kan bli sanktionsavgift

Kunden behöver alltså anmäla, eller om det är tillståndspliktigt i kommunen, söka tillstånd för det andra borrhålet innan det borras. Om ingen anmälan/tillståndsansökan görs kan kommunen fatta beslut om en miljösanktionsavgift. Kommunen kan besluta om miljösanktionsavgift också om en anmälan inkommer i efterhand. Denna avgift kan, beroende på vad man missat att göra, bli antingen 1 000 kr per gång eller 3 000 kr per gång. Däremot om detta upptäcks först efter fem år så har kommunen ingen möjlighet att ta ut någon avgift.

Borraren förväntas känna till de förutsättningar som finns i dessa avseende gentemot myndighet. Om man som näringsidkare genom sitt agerande ådrar sin beställare sanktionsavgifter kan man få betala skadestånd till beställaren för de avgifter som tas ut av myndighet.