Nattsvart i byggbranschen – men inte för borrarna

2023 blev ett dystert år för byggbranschen, bostadsbyggandet tvärnitade och branschen stod för ett stort antal varsel om uppsägning. Någon nämnvärd ljusning är inte att vänta 2024. Enligt Byggföretagen möter bostadsbyggandet bara drygt en tredjedel av behovet. Ett undantag är anläggningar för förnybar energi, som håller borrningsbranschen sysselsatt.

Byggbranschen tvärnitade 2023 och enligt den konjunkturprognos Byggföretagen presenterade i slutet av oktober fortsätter de dystra tiderna i år. Bransch- och arbetsgivarorganisationen räknar med byggstart av 23 600 lägenheter och småhus, men behovet är nästan tre gånger så stort.

Hög inflation, snabbt stigande räntor och allt högre byggkostnader har inneburit en giftig cocktail för byggandet av bostäder i Sverige, konstaterar Byggföretagen. Ifjor gick nybyggnaden av bostäder ner hela 43 procent och i år beräknas nergången till 36 procent.

– Skenande energikostnader och svagare hushållsekonomier har skapat en osäkerhet som byggbranschen inte upplevt på länge. Som lök på laxen har materialpriserna ökat, vilket fått fastighetsbolagen att även dämpa renoveringstakten. Tyvärr blev 2023 det ”skitår” vi varnade för.

Så kommenterar Johan Deremar, nationalekonom och prognosansvarig på Byggföretagen, den störtdykning branschen gjort. Totalt minskar bygginvesteringarna med 14 procent under 2023-2024, vilket är i paritet med finanskrisen efter millennieskiftet.

– Bostadsbyggandet började falla redan 2022, för att rasa rejält 2023 och plana ut något 2024, sammanfattar han. Vi har en stor bostadsbrist att vänta. När bostäder färdigställts har inget nytt byggande tagit vid. Byggarna kan inte locka med erbjudanden som ”ett rum på köpet”, det skulle ge enorma förluster.

Generellt väntas en svag återhämtning i år, givet att räntor och materialpriser sjunker och att rotavdraget höjs. Rotavdrag tillämpas vid ombyggnad och gör dessa byggen mindre konjunkturkänsliga. Men även ombyggnaderna har gått ner – sju procent ifjor.

Byggmarknaden är dock tudelad, dels när det kommer till former av byggande och dels mellan olika regioner. Bristen på bostadsbyggande har drabbat i stort sett hela landet, men värst drabbat är Blekinge och mest skonat är Gävleborg.

En ljusglimt är att de senaste årens ökning av investeringar i lokaler och anläggningar fortsätter. I den offentliga sektorn handlar det främst om lokaler inom försvaret och kriminalvården, och i den privata om anläggningar kopplade till den gröna omställningen. Ökningen av offentliga investeringar i lokaler beräknas till elva procent 2023 och ytterligare två procent 2024. Ökningen av privata investeringar i anläggningar beräknas till nio procent 2023 och ytterligare sju procent 2024.

– Det finns fortfarande en ambition att bygga för omställningen till förnybar energi, tack vare omställningsbidrag. Kraftvärmeverk byggs över hela landet och vindkraftverk inte minst i norr. Satsningar på geoenergi borde hålla borrarna fortsatt sysselsatta, reflekterar Johan Deremar. Intresset för bergvärme och kyla ökar när elpriserna sticker, ett faktum som gör att det ser lovande ut för borrningsbranschen. Men det finns ett om – om branschen lyckas göra yrket attraktivt och få folk att utbilda sig, tillägger han.

Byggbranschen var med 3 512 varsel om uppsägning under sista kvartalet 2023 den bransch som varslade flest, enligt statistik från Arbetsförmedlingen. Totalt varslades 9 166 personer inom bygg i fjor, en ökning med 154 procent mot år 2022.

– Vi har inte sett så många varsel sedan finanskrisen. Två och en halv procents räntehöjning på några månader har knäckt byggarna.

Ifjor registrerades totalt 1 724 konkurser i byggbranschen, den högsta siffran sedan 1994. När byggbranschen bromsar in drabbas även andra branscher. Arkitekter, bygghandel, materialleverantörer och teknikkonsulter är några som också får det tufft. Även kommuner drabbas, det finns de som haft 70-procentiga minskningar av antalet ärenden på byggnadskontoren, berättar Johan Deremar.

Byggföretagen undviker att ge medlemmar råd om hur de ska överleva, man fokuserar på att bearbeta omvärlden och att lyfta reformförslag till politisk nivå. Organisationen har sitt recept på lindring av krisen.

– Vi ser gärna att de skärpta amorteringskraven slopas och att vi får fri hyressättning inom nyproduktionen. Med sänkt ränta skulle det kunna vända efter sommaren, om än inte i raketfart.

– Vad gäller kommunerna uppmanar vi dem att fortsätta ta fram byggplaner för att ligga väl framme när konjunkturen vänder. Handläggningstiden för bostäder behöva vässas i vissa kommuner. Många varsel och konkurser till trots har Johan Deremar farhågan att det på sikt blir brist på arbetskraft. Han ser en risk i att de som nu går ut i arbetslöshet lämnar branschen när de inte kan knacka på hos konkurrenten för att få sysselsättning.

Att lösa byggkrisen är uppenbarligen ingen quickfix.

TEXT: MIA ISING FOTO: BYGGFÖRETAGEN