Stora vattenskyddsområden inget hinder för borrning i Östersund

I Östersunds kommun finns sex vattenskyddsområden, varav flera stora. Ett av dem innefattar stora delar av centralorten, och utgör samtidigt kommunens dricksvattentäkt. Hur påverkar det handläggningen av borrärenden? Borrsvängen ringde upp Johan Persson, biträdande avdelningschef på samhällsbyggnadsförvaltningen.

Storsjön förser cirka 55 000 invånare med kommunalt dricksvatten. Därför finns ett vattenskyddsområde som innefattar stora delar av centralorten Östersund. Dessutom finns stora vattenskyddsområden söder om tätorten. Trots det finns inga generella begränsningar i skyddsföreskrifterna för borrning, mer än att det kräver en anmälan till kommunen.

”I grunden ser vi positivt på energiborrning”, säger Johan Persson på samhällsbyggnadsförvaltningen i Östersund.

– Det är egentligen ingen skillnad mot andra områden utanför skyddsområdet, mer än att vi är mer vakna för hur borrkaxet tas om hand, säger Johan Persson.

Något kommunen tittar extra noga på är att borrkax inte släpps ut direkt i Storsjön eller via dagvattennätet.

– Vi är noggranna när det gäller borrkax. Vi har även områden med skyddsvärda vattendrag att ta hänsyn till. Där har vi haft exempel på borrentreprenörer som har haft svag avskiljning av borrkax, vilket har lett till grumlingar över fiskens lekbottnar, berättar Johan Persson men tillägger:

– Överlag tas borrkaxet om hand på ett bra sätt, vi har inga större problem vad gäller utsläpp. Det har varit några händelser, men jag tycker att borrbranschen sköter sig.

Hur ser ni på brunnsborrning rent allmänt?
– I grunden ser vi positivt på energiborrning. Det är en fråga om effektiv energianvändning, vi ser det som en del i vårt arbete att bli en fossilfri kommun. Där har geoenergi sin plats. Därför är vi glada att vi inte behöver ha stora förbudsområden, även om vi har förbud för borrning i vissa vattenskyddsområden.

– Sedan har vi en del områden med förorenad mark, där det har varit svårt att ge borrtillstånd. Då har vi försökt justera placeringen av borrhålen och på så sätt göra det möjligt att borra. Vår prövning gäller ju eventuella miljö- och hälsorisker i samband med borrningen.

Vad ställer ni för krav på energiborrning; vilka uppgifter begär ni in i samband med en anmälan?
– Vi begär först och främst in en karta med fastighetsgränser och andra kända borrhål utmärkta, både energi- och vattenbrunnar, enskilda avlopp och annat som kan påverka. Vi vill även veta vilken typ av köldbärarvätska och köldmedier som kommer att användas, liksom hur borrkaxet kommer att hanteras.

Vad kan föranleda ett nej?
– Det skulle vara om man kommer för nära en tomtgräns eller andra borrhål. Vi vill att man håller sig tio meter från tomtgränsen. Det kan också vara om borrningen sker nära skyddsvärda områden eller förorenad mark. Men vi har en bra dialog med borrentreprenörerna, oftast löser vi det genom att justera borrplanen. Vid förorenad mark som inte är utredd kan det till exempel vara en billigare lösning att försöka hitta en annan lokalisering än att behöva provborra.

Tycker du att tillståndsprocessen kan förenklas?
– Det går alltid att effektivisera. Jag tycker inte vi ska fråga om onödiga saker i anmälningshandlingarna. En annan viktig aspekt är att ha erfaren personal som är van vid att handlägga. Det här är en typ av ärenden vi hanterar rätt snabbt, det tar vanligen en till två veckor.

Statens geotekniska institut, SGI, har nyligen gått ut och rekommenderat att avståndet till ett område som misstänks vara förorenat av klorerade lösningsme- del ska vara 100-150 meter vid borrning. Hur förhåller ni er till det?
– Vägledningar är vad de heter, vi bedömer alltid utifrån det enskilda fallet. Vi tar fram våra egna rutiner, men det är bra att det tas fram allmänna råd, det hjälper oss.

Hur hanterar ni målkonflikter som kan uppstå kopplade till geoenergi, exempelvis där energiborrning kan krocka med miljöhänsyn och även kommunala fjärrvärmeintressen. Vilket väger tyngst?
– Som myndighet gör vi inga sådana avvägningar, vi prövar varje ärende strikt utifrån miljö- och hälsoskyddslagstiftningen. Vi avväger inte vilka energisystem som ska väljas.

Behöver ni mer stöd och kunskap om borrning och geoenergi?
– Det är alltid bra att ha en diskussion med branschen och att det finns utbildningar och underlag att ta del av. Det sker hela tiden en teknikut- veckling, samtidigt som det kommer in nya medarbetare på tillståndssidan. Därför är det viktigt att vi har färsk och bra information att ta del av. Vi tycker också det är viktigt att ha en dialog med fastighetsägare och entreprenörer för att kunna justera planerna om det behövs. Det är viktigt för att handläggningen ska gå snabbt.

TEXT: LARS WIRTÉN