Herrljunga tar hjälp av AI

Elaine Larsson, bygg- och miljöchef i Herrljunga kommun, tar hjälp av AI för att förenkla anmälan av energiborrning. FOTO: HERRLJUNGA KOMMUN

Herrljunga är en liten kommun i Västergötland med endast 9 500 invånare. Det hindrar inte kommunens bygg- och miljöförvaltning från att gå i bräschen och utveckla en AI-tjänst som förenklar anmälan av energiborrning.

När Borrsvängen pratar med Elaine Larsson, kommunens bygg- och miljöchef, kommer hon precis från ett möte med kommundirektören om hur arbetet går med att förenkla tillstånds- och anmälningsprocessen vid borrning för bergvärme. Att energiborrning uppmärksammas av kommundirektören tillhör nog inte vanligheterna. Men det är betecknande för den lilla kommunen, där beslutsvägarna är korta, organisationen liten och tjänstepersonalen i hög grad måste vara generalister.

Bakgrunden är att Elaine Larsson reagerade på att blanketten som ska fyllas i vid anmälan om energiborrning ställde frågor vars svar de inte behövde för att ta beslut. En blankett vars fält måste fyllas i. Om de lämnas tomma behöver kommunen begära in en komplettering – även om informationen inte tillför något för myndighetsbedömningen.

– Vi behöver inte veta värmepumpens fabrikat och typbeteckning, för att ta ett exempel. Om anmälan rör ett en- eller tvåfamiljshus behöver vi heller inte veta uteffekten eller borrhålsdjupet, så länge det inte är över 500 meter. För vår myndighetsutövning spelar sådan information ingen roll, säger Elaine Larsson.

Arbetet med att förenkla anmälningsprocessen kom igång i samband med att kommunen hade avsatt pengar för att digitalisera verksamheten. Fanns något lämpligt projekt att testa? Elaine Larsson kom att tänka på processen för energiborrning som hon ville förenkla. Hon såg nu möjligheten att utnyttja AI istället för att bara fylla i ett formulär.

– I den lösning vi håller på att utveckla och hoppas kunna lansera i vår, chattar användaren med en AI som ställer frågor och hämtar svaren från SGU:s Normbrunn och Borrföretagens Geoguiden.

Om användaren klarar de krav som kommunen ställer, till exempel tio meter från tomtgränsen, 20 meter till avloppsutsläpp och använder köldmedium och köldbärarvätska som är godkända, avslutar AI:n med att meddela: ”Det ser inte ut att vara några problem att borra. Du kan ladda ned ansökan här.”

– Användaren kan då ladda ned ansökan som en pdf, signera och skicka in. Med den här tjänsten behöver man alltså inte ens skriva ansökan själv, berättar Elaine Larsson.

Ambitionen är att sjösätta tjänsten i början av nästa år. Den kommer dock vara begränsad till ärenden som rör en- och tvåfamiljshus.

– Vi kommer även ha kvar en förenklad blankett för den som hellre vill fylla i på vanligt sätt och för större anläggningar, tillägger Elaine Larsson.

Hur säker är AI-tjänsten, kan använda- ren känna sig trygg med att beslutet blir rätt?
– Den fattar inga beslut, den ger bara ett preliminärt besked. En handläggare hos oss dubbelkollar anmälan och tar beslutet. Men potentialen till fel ligger i de uppgifter användaren matar in och då spelar det ingen roll om det är till en AI eller på en blankett. Jag ser inga större risker med det här formatet.

Hur mycket jobb kommer den att spara in för er?
– Vi har ungefär 40 anmälningar per år. I cirka hälften av de ärendena kommer vi bara behöva dubbelkolla att AI:n har gjort rätt, vilket kommer halvera handläggningstiden till en timme per ärende. Syftet med digitaliseringsprojektet är att få möjlighet att testa detta. Det är svårt att i förväg veta vad som kommer att funka och inte.

Ni är en liten kommun. Hur påverkar det era förutsättningar i myndighetsutövningen?
– Det finns fördelar som korta beslutsvägar och att det är lättare att justera om något blir fel. Men överlag innebär det en svårighet att vara en liten kommun. Varje tjänsteperson behöver ha bredare kompetens, vi blir mer av generalister än specialister.

Elaine Larsson menar samtidigt att de inte behöver någon specifik kunskap om borrning eller geoenergi för att kunna ta korrekta beslut.

– Vi är intresserade av vilka kemikalier som används och vilka skyddsavstånd vi ska hålla, den typen av frågor. Vi behöver inte kunna något om själva brunnsborrningen.

Inte heller borrspecifika frågor som hantering av borrkax kräver någon egentlig specialistkunskap, menar hon.

– Vi behöver veta att det uppstår och att det kan grumla vattendrag, men inte mycket mer. Jag har jobbat med geoenergifrågor i 15 år. Med 40 ärenden per år blir det cirka 600 ärenden. Av dessa har det bara uppstått problem med borrkax i ett enda ärende, där borrentreprenören skickade ut det direkt i ån Nossan via dagvattensystemet.

Innebär det att ni är generösa i hur ni kräver att borrkax ska hanteras?
– Nej, vi vidtar de försiktighetsmått som miljöbalken kräver. Jag tror inte våra krav skiljer sig från andra kommuner. Borrvattnet ska avskiljas från slam och avledas så att det inte når vattendrag. Min bild är att de brunnsborrare vi har i vår region är skickliga och tar hand om borrkaxet på ett bra sätt.

Har ni haft några särskilt knepiga ärenden som gäller brunnsborrning?
– För det mesta går det smidigt. Vi hade en borrning där det fanns en markförorening med klorerade lösningsmedel. Borrhålet var inte väldigt nära, cirka 100 meter ifrån, men det visade sig vara en allvarlig förorening som vi var tvungna att säga nej till.

Behöver ni ta hjälp och stöd i borrningsärenden och vart vänder ni er i så fall?
– I fall med föroreningar är det länsstyrelsen vi vänder oss till. I allmänt kluriga ärenden har vi Borås kommun som vi kan använda som bollplank. De har en handläggare som bara jobbar med geoenergi. Han kan allt!

Hur ser ni på brunnsborrning rent generellt?
– Jag tycker inte att en myndighet ska ha någon uppfattning alls om en viss teknik. Vi ska besluta om de försiktighetsmått vi bedömer krävs utifrån miljöbalken.

Hur hanterar ni målkonflikter, till exempel där borrning för förnybar energi kan krocka med miljöhänsyn och även kommunala fjärrvärmeintressen. Vilket väger tyngst?
– Jag har inte ens tänkt på frågan. Vi är myndighetsutövare, vi får inte ta med sådana överväganden i våra beslut, då skulle vi bryta mot grundlagen. Vi får bara väga in sakliga skäl. Det är tillåtet att borra i Sverige, vi kan inte förbjuda det bara för att vi eventuellt skulle tycka att fjärrvärme är bättre.

TEXT: LARS WIRTÉN