Konsten att föregå med gott exempel

Johan Barth, vd Geotec.

Om man föregår med gott exempel kan man åstadkomma förändringar. Oavsett om man företräder sig själv, ett företag, en organisation eller en myndighet. Framför allt når man människors medvetande.

Historiskt kan man ta fram flera bra exempel på personer som utifrån en övertygelse agerat och därmed uppnått respekt. Ingvar Carlsson, som direkt efter sin tid som statsminister, återgick till förortslivet i radhuset, tas ofta fram som just ett sådant gott exempel.

Aktuell nu är Greta Thunberg som med en järnvilja, rätt eller fel, fått världsledare att darra lite på manschetten.

Men det är ännu lättare att ta fram dåliga exempel. Där mantrat att ”leva som man lär” inte alltid har följts. Konsekvenserna blir vanligtvis att man tappar respekten och att det allmänna systemet inte följs.

När New Yorks stadsförvaltning tar fram en karta som visar var i staden det är lämpligt att anlägga geoenergi med hänsyn till geologi, infrastruktur och ekonomi, sänder det en tydlig signal till befolkningen. Det här är något man från stadens sida vill bejaka, man är intresserad av att invånarna investerar i teknologin, och man är intresserad av att invånarna får en god ekonomi. Det är någon som föregår med gott exempel.

När Stockholm stad säger nej till geoenergi i vissa områden och i andra gör det så komplicerat med processen att ansöka om borrtillstånd, att man behöver ha konsulthjälp, då föregår man med dåligt exempel. Stockholm utsänder signalen att borrning för geoenergi är något man inte vill ta i med tång. I tillägg är anläggningstiden horribelt lång och är i jämförelse med många andra städer otroligt dyr.

Borrning och installation för geoenergi är i ett regimskifte. Vi ser ett allt större intresse från andra än de traditionella fastigheterna med kyla och värme. Högtemperaturlager, butikskyla, fjärrvärmeindustrin och snösmältning för infrastruktur är några applikationer som uppenbarligen gror i samhället. Och de behövs! Det är smart teknik och i kombination med andra förnybara energikällor går det att göra med mycket små insatser från den övriga energiproduktionen.

Jag är övertygad om att geoenergin har en väsentlig plats i det samhälle som vi lever i. Enligt den senaste statistiken som presenterades på Geoenergidagen som arrangerades av Svenskt Geoenergicentrum bidrar geoenergin i Sverige med cirka 24 TWh, varav 18 är gratis och förnybart från marken. Jämfört med all energi för uppvärmning, som ligger runt 100 TWh på årsbasis. Det är alltså en betydande del förnybar energi som svenska fastighetsägare investerat i. Fortsätt så!

Nu sker viktiga förändringar

I den här branschen är det ett tacksamt tema att använda – Arbetsmiljö! Det finns ett mycket stort behov, från flera horisonter, att påminna, utbilda, informera och delegera om borrteknikerns arbetsmiljö. Någonting som egentligen borde vara självklart, men är så lätt att prioritera bort. Tyvärr. Jag hoppas att vi med temat och artiklarna i Borrsvängen kan så frön hos arbetsgivare och arbetstagare så att vi till slut kan få till det som krävs: en förändring i attityd! Och det är bara med rätt attityd som det går att framgångsrikt skapa en bättre arbetsmiljö. Givetvis behövs en hel del verktyg också, och de verktygen kan vi från vår horisont identifiera och informera om. Men det stora förändringsarbetet ligger inne i respektive person.

Men även om det finns ett stort behov, upplever jag ändå en förändring till det bättre. Man är mer medveten och man är generellt duktigare. Fler företag certifierar sig i inte bara miljö- och kvalitetssystem, utan också i arbetsmiljö. Det är ett utmärkt sätt att ta stora steg framåt och få bra hjälp med processen.

Vi kommer att skriva mer om arbetsmiljö i framtiden – var så säker!

En stor förändring är på väg att träda i kraft. I drygt 40 år har det funnits två konkurrerande organisationer; Avanti och Geotec. I samband med att båda organisationerna nu har genomfört stämmor där majoriteten av medlemmarna har sagt sitt, är det nu klart att Borrföretagen kommer att bildas. Den gemensamma organisationen kommer att starta sin levnad någon gång i november månad 2019. Man får nog anse att det är en historisk händelse. Minst två gånger tidigare har det genomförts försök att få till stånd fusionsprocessen, men denna gång har det gått hela vägen.

Borrföretagen kommer initialt att ha två arbetsställen och ungefär 100 medlemsföretag. Det är drygt en tredjedel av den samlade kåren till antalet som utför vatten- och energiborrning, men nästan 90 procent av den totala omsättningen som finns bland medlemsföretagen. Borrföretagen kommer att vara den stora rösten i de sammanhang som vi rör oss i, och genom att vara enade finns det många fördelar i flera olika frågor. Särskilt om man skall bedriva ett informationsarbete om certifiering och arbetsmiljö.

Johan Barth, vd Geotec

Säkrare arbetsplatser kräver förändringar i alla led

Alfons blev 24 år gammal. Han avled efter en arbetsplatsolycka i norra Sverige.

Man skall inte behöva dö på sin arbetsplats. Det är en stor förlust för alla inblandade.

Olyckan i Gällivare har satt ljuset på ett problem som vi i många år har uppmärksammat och försökt att påverka. Utvecklingen av tryckluftsborrningen har gått fort. När jag kom i kontakt med borrbranschen i mitten av -90 talet användes fortfarande kompressorer med 20 bars arbetstryck. Nu är det nästan legio med 35 bar. Det är nästan, i kronor räknat, billigare idag per borrad meter än för 20 år sedan. Hastigheten är det som räddar ekonomin. Pressen av att borra fort och djupt påverkar efterfrågan på högtryckskompressorer. Men det gäller för alla delar i systemet att följa efter i utvecklingen.

Samtliga tillverkare bör vara medvetna om den risk som borrteknikerna löper på sina arbetsplatser. De höga tryck som idag finns i maskinerna och i den utrustning som finns mellan kompressor och borrigg, måste också testas och levereras med intyg så att de kan uppvisa kraven för hållfasthet. Men det är inte allt. Även beskrivningar som tydligt anger hur man handskas med utrustningen är viktig. Vilka moment kan skada utrustningen så att hållfastheten förändras?

Jag hoppas att vi får en förändring som förbättrar arbetsmiljön för borrteknikerna. Mycket talar för att olyckan har ökat medvetandet hos leverantörer och tillverkare, och det är, i all sorg, positivt.

Det arbete som i dagarna startar via en arbetsgrupp bestående av representanter från bransch, tillverkare och leverantörer kan förhoppningsvis leda fram till förändringar som just ger oss säkrare arbetsplatser. Det behövs, men inte bara. Företagen måste arbeta med ett systematiskt arbetsmiljöarbete, anta arbetsmiljöpolicys och utbilda sina anställda. Inte förrän då finns det möjlighet att nå någon form av nollvision.

Säkrare arbetsplatser kräver förändringar i alla led. Och en god arbetsmiljö är grunden för att man skall utvecklas, trivas, vara säker och utföra ett bra arbete.

Därför är företagens arbetsmiljöarbete ett högprioriterat ämne för alla involverade i vår borrbransch!

 

Satsa på kärnan för att utvecklas

Foto: André de Loisted

Årets sista nummer av Borrsvängen sätter fingret på något som är viktigt för borrföretagen, nämligen företagandet och inte minst utvecklingen av företagen. Inom vår bransch har vi exempel på företag som har gått från ett fåmansföretag till en koncern med flera hundra miljoner kronor i omsättning. Fantastiska resor!

Även om det inte är en målsättning för alla, visar det ändå att med vilja och struktur går det att vara med och utveckla en av de viktigaste instanserna i ett samhälle –småföretagen. Det är ni som bygger Sverige! Det är ni som stora skattebetalare och fundamentala arbetsgivare som smörjer maskineriet vi alla är en del av.

Och i takt med att samhället i stort utvecklas och växer, bör företagen följa med. Att då satsa på kärnan i företaget – styrelsen – och ge den en möjlighet att planera och lägga strategier, kan vara ett sätt. Det är en av anledningarna till att Borrsvängen tittar lite extra på styrelsearbete och ledarskap!

Som av en händelse hade Geotec samma fokus när årsstämman gick av stapeln i november. Att få inspirationsföreläsningar av den karaktären i ett nätverk bestående av andra duktiga företagare, kan vara just den spark i sidan som krävs för att ta steget och faktiskt göra det som behövs.

Året 2018 kommer gå till historien som ett av de torraste åren på länge. Belastningen hos borrentreprenörerna är hård och vad 2019 har att erbjuda vet vi naturligtvis inte. Men inom organisationen vet vi att det innebär en utbildningsomgång av borrtekniker i Uppsala och att vi tillsammans med Avanti ytterligare fördjupar arbetet med att bilda en organisation. Det senare är ett intressant och lovvärt projekt. Mycket talar för att den årsstämma som Geotec nyss hade, var den sista i organisationens drygt 40-åriga historia. Nästa gång kommer det troligen att vara en årsstämma med en ny organisation som innebär fler medlemmar, större nätverk, starkare organisatoriskt och med kraftigare möjlighet att påverka. Med all sannolikhet kommer vi också att ha det dubbelt så roligt!!

Det ser vi fram emot. Men först en välbehövlig julledighet efter ett intensivt år.

God jul!

Johan Barth, vd Geotec

Torkan sätter fokus på vår kompetens

Foto: André de Loisted

I förra numret av Borrsvängen skrev jag om den varmaste majmånaden i mannaminne som just hade passerats. Det var då det. Därefter svettades vi igenom den varmaste sommaren i mannaminne. Vattenbristen som följde kom inte som en överraskning men effekterna av den blev nog större än vad många förutsåg. Många blev tagna på sängen och medierna i landet fokuserade i betydligt större utsträckning på den problematik som vattenbristen medförde än vad vi tidigare har upplevt. Aldrig förr har väl SGU:s personal frekventerat TV-sofforna såsom denna sommar.

Följderna av torkan förföljer oss fortfarande nu i oktober, även efter att nederbörden faktiskt har börjat komma och temperaturerna fallit till mer igenkännliga nivåer. Till exempel har lantbrukarna tvingats förändra sin produktion eftersom det uppstått brist på foder till djurhållningen.

Att ha tillgång till vatten är ett av våra mest grundläggande behov. Men det är inte en självklarhet. I Sverige har vi historiskt sett varit bortskämda med en god tillgång på grundvatten och dessutom till ett förhållandevis lågt pris. Den självklarheten gäller inte längre!

Torkan har också lett till att myndigheter och kommuner har fått upp ögonen för sårbarheten i de resurser som finns, och även vilken beredskap man har för vattentäkterna.

För er borrentreprenörer har det senaste halvåret inneburit bråda dagar. Vart jag mig än vänder är beskedet det samma. Det borras som aldrig förr. Även inom energisidan är efterfrågan stor. Ni har en eftertraktad kompetens och kraven på er entreprenörer är, precis som jag skrev i min förra ledare i Borrsvängen, höga.

Grundläggande kunskaper, inte bara hur man gör säkra vattenanläggningar, utan även hur vatten rör sig i mark och hur den så kallade hydrogeologiska cykeln fungerar, är delar av de kunskaperna. Det är anledningen till att vi i detta nummer av Borrsvängen fokuserar på vårt viktigaste livsmedel. Som geolog tycker jag givetvis att det här är superintressant, men det är viktiga kunskaper för alla som har med grundvatten att göra, vare sig man bygger i grundvatten eller använder det.

Trevlig läsning!

Många faktorer bakom ökade krav på vår bransch

Foto: André de Loisted

GDPR! Är det någon som har fått något mail om den nya lagen om hantering av personuppgifter? Om du inte har det, tillhör du en ytterst liten klick människor som av någon outgrundlig anledning inte finns med i något register.

Jag tror att alla är rätt trötta på den massiva informationsstorm som drabbade oss under maj månad. Inte desto mindre är det en lagstiftning som bekommer oss och det gäller att göra rätt. Givetvis har vi en artikel om den nya lagstiftningen här på Borrsvängen.se.

Mängden regler och lagkrav som omfattar en borrentreprenörs verksamhet tenderar hela tiden att växa i antal. Eller? Kan det vara en effekt av att vi också blir mer och mer medvetna om kraven utifrån, eller att beställarsidan blir mer uppmärksam på vad som gäller? Troligen en kombination av allt.

Det är mycket att sätta sig in i om man skall följa allt till punkt och pricka. Administrationsbördan ökar hela tiden och att ha ”kontoret på fickan” är det faktiskt få som idag klarar av.

Värdet av att följa de krav som lagstiftaren och branschen sätter upp ligger mycket i säkerhet för omgivning och konsumentskydd. Vi vill ju faktiskt ha hållbara anläggningar sett över tid och med ett genomförande som inte skadar eller påverkar människa eller miljö. Ett kvalitetstänkande helt enkelt, som ligger väl i linje med den trend vi har inom företagen att genomföra och införliva ISO-systemen för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Numret du håller i handen behandlar förutom GDPR, råd och riktlinjer för termisk responstest, förläggning av kollektorer i mark, rutiner om kompressorer, kvartsdamm, brandfarliga vätskor och mätning och uppföljning och geoenergisystem. Och mycket annat matnyttigt förstås!

Vi har precis gått igenom den varmaste majmånaden sedan temperaturmätningarna startade, på vissa ställen så tidigt som 1739. Inte bara värmen har varit på rekordnivåer, mängden nederbörd har också varit otroligt liten. Statistiskt sett kommer det att regna ungefär den mängd som förväntas på årsbasis, men det finns givetvis risker att den kommer i större mängder och då under korta perioder, varvid avrinningen ökar och det bildas mer ytvatten än grundvatten.

Effekterna kommer med stor sannolikhet att påverka grundvattenmagasinen i landet, och redan känsliga områden har redan påverkats.

Kraven på dig som borrentreprenör ökar, när vi i områden med låga grundvattennivåer, får borra djupare för att nå användbara mängder. Kontrollera konduktiviteten regelbundet och hjälp konsumenterna med att ta vattenprov. Installationstekniskt kan det också komma att kräva lågvattenreservoarer eller större hydroforer. För er som arbetar mot lantbrukare eller större förbrukare kan det vara värt att använda sig av geofysiska metoder som VLF, för att hitta lämpliga placeringar av brunnslägen.

Inte desto mindre hoppas jag att ni får en fin sommar och en god semester!

Johan Barth, vd Geotec

Stockholm hindrar utbyggnaden av förnybar geoenergi

Johan Barth, vd Geotec. Foto: André de Loisted

Under andra halvåret 2017 införde Stockholm stad i praktiken totalstopp mot att etablera nya geoenergianläggningar med bergvärme och bergkyla i Stockholms stad.

En hel bransch blev lamslagen och förlorade miljontals kronor. Enskilda fastighetsägare och bostadsrättsföreningar såg ut att bli berövade möjligheten att investera i en förnybar energilösning som både sparar stora pengar och ger bättre kontroll över den enskildes ekonomi.

Fram till och med juni förra året kunde fastighetsägarna, mot ersättning, utnyttja trottoaren direkt utanför och därefter kunnat borra in under sin egen fastighet.

På så sätt har tusentals Stockholmare kunnat bidra till klimatomställningen samtidigt som deras egen ekonomi förbättrats. Den möjligheten riskerar nu att försvinna.

Anledningen var att Exploateringskontorets tjänstemän, som representerar staden som markägare, ansåg att någon gång i en okänd framtid kunde det eventuellt hända att Stockholm stad vill utföra någon form av undermarksbyggande, till exempel en tunnelbana. Helt okänt när och var, men en teoretisk möjlighet.

Efter massiv protest från bransch och fastighetsägare insåg Exploateringskontoret de omedelbara konsekvenserna av sitt agerande och att de hade utövat lite mer makt än vad de hade mandat för. Stoppet hävdes runt årsskiftet, men nu vill tjänstemännen få ett politiskt beslut av Exploateringsnämnden och mandat att återinföra stoppet. Ett sådant politiskt ställningstagande skulle vara ett allvarligt bakslag i omställningen till ett förnybart energisystem och få stora konsekvenser för en hel bransch, inte bara i Stockholm, som till stor del består av småföretagare men som nationellt har många tusen anställda.

Geoenergi har så här långt varit centralt i omställningen till ett hållbart samhälle, inte minst i utfasningen av olja som energikälla. Att Stockholm stad vill stoppa utvecklingen av denna viktiga möjlighet är häpnadsväckande. Det är en inskränkning som rimmar illa med regeringens tydliga mål att Sverige ska ha ett 100 procentigt förnybart energisystem.

För att nå det målet är det viktigt att politiker ger enskilda, bostadsrättsföreningar och företag möjlighet att satsa på egna, lokala förnybara energikällor som sol, vind och geoenergi. Det skapar en delaktighet och engagemang och en känsla av att själv kunna påverka och positivt bidra i klimatutmaningen vi står inför. Kraften i denna delaktighet kan inte underskattas.

Andra bra exempel på städer som väljer att hantera geoenergi i närheten till undermarkskonstruktioner finns. I New York har staden tagit fram kartor som visar var det är lämpligt respektive olämpligt att borra energibrunnar. Man har helt enkelt sammanställt var de befintliga och de politiskt fastlagda undermarkskonstruktionerna befinner sig och därefter inrättat reservat.

I Oslo väljer man att inrätta liknande zoner runt planerade konstruktioner där man fastställer särskilda krav på energibrunnarna inom cirka 20 meter från en tunnel. Men man säger inte nej, och framför allt inte på icke politiskt fastställda planer.

I tidningen kan ni också återigen läsa om Växjö som oförtrutet fortsätter att försvåra utbyggnaden för andra alternativ än fjärrvärme. Den utveckling som vi ser tendenser till i Stockholm och Växjö där kommunerna skyddar sina egna intressen bidrar inte till befolkningens förtroende, inte till redundans på värmemarknaden och inte till ett förnybart energisystem. Underskatta inte kraften i människors vilja att bidra när de samtidigt som de gör en insats för miljön, också sänker sina omkostnader.

Johan Barth, vd Geotec

 

Stockholm blockerar hållbar omställning

I en nyligen publicerad rapport pekar SGU och Trafikverket på behovet av att samordna planeringen av undermarkkonstruktioner. Det inbegriper brunnar av olika slag, men utredningen tar fasta på geoenergin vilket gör att den berör vår bransch i allra högsta grad.
Det kommunala inflytandet när det gäller hur marken skall användas är i Sverige ovanligt stort. Det kommunala planmonopolet i kombination med att kommunerna vanligtvis är de största markägarna i en kommun, gör att den kommunala instansen sitter på en mycket stor, för att inte säga oinskränkt, makt. Det finns mycket gott i det och fungerar i de flesta fall så länge bestämmanderätten används med förnuft och känsla för samtliga medborgares bästa.

En fastighet avgränsas normalt horisontellt, men ägaren har rätt till utrymmet både under och över fastigheten. Det innebär i teorin att en tredje part måste inhämta tillstånd, ett nyttjanderättsavtal, för att anlägga en konstruktion under någon annans fastighetsbildning. Avseende energibrunnar är det inte prövat juridiskt, men det har varit kutym att från vår bransch tillse att brunnarnas geometri stannar under den egna fastigheten, eller att be om tillstånd.
Så är långt har förfarandet fungerat bra. Vi är ovanligt duktiga på geoenergi i Sverige och geoenergin är en väl integrerad del i samhället och en viktig del i omställningen till ett hållbart samhälle. Men sedan i somras har det i Stockholm blivit ett klimatombyte. Det är iskallt. Exploateringskontoret har som ny remissinstans sagt nej till samtliga brunnar i innerstaden som utgår från stadens mark eller vinklas in under. Man hänvisar till att det är trångt i undermarken och att man i framtiden vill kunna bygga vad man vill utan att behöva ta hänsyn till energibrunnar.

En stadsförvaltning skall planera för stadens framtida skepnad. Det innebär även det som inte syns. Normalt läggs planer på mer än 20-30 år när det gäller större infrastrukturprojekt som till exempel tunnelbanor och vägtunnlar. Jag tror att en invånare med lätthet accepterar att man nekas ett borrtillstånd om det om 20 år planeras en tunnelbana under fastigheten. Men att säga blankt nej överallt? Även när vinklade borrhål korsar fastighetsgränserna på djup som ligger en bra bit under byggnationsdjupet för tunnelbanor med mera. Vad är det för planering? Och även om staden tolkar lagstiftningen till sin förmån, finns det ett vidare perspektiv att vila sina beslut på. Nämligen den enskilde medborgarens möjlighet till att ta en aktiv del i omställningen till ett hållbart samhälle. Och gärna med en bättre ekonomi än vad det centraliserade energisystemet kan erbjuda. Att inte utnyttja en gratis och förnybar resurs är ett slöseri vi inte har råd med.

I förordet till rapporten från SGU och Trafikverket beskrivs en vision för undermarken:
”Ett hållbart och resurseffektivt utnyttjande av undermarken ger tillväxt och en attraktiv stadsmiljö ovan jord”
Jag kan inte annat än att hålla med!

Vikten av utbildning kvarstår!

Johan Barth, vd Geotec. Foto: André de Loisted

Borrentreprenörerna i Norden har att göra. Det är full fart i princip överallt. Förutom att det är en intensiv period på året är det tydligt att det råder en ökad efterfrågan på företagens tjänster. Större geoenergiprojekt, ökad efterfrågan på vattenbrunnar, både privat och kommunalt, och därtill infrastruktursatsningar som leder till grundläggningsborrning. Även prospekteringsbranschen har vaknat till. En bred och ökad efterfrågan.

Förra gången vi hade en rejäl uppgång på geoenergisidan ledde det till att flera nya aktörer etablerade sig på marknaden. Några tyvärr med kortsiktiga mål och bara med en försiktig vilja att ta till sig den branschpraxis som fanns. Det i sin tur ledde fram till det certifieringssystem som vi har idag på vatten- och energisidan. Tanken var ju att upprätthålla kompetensen och att utbilda nya personer, samt att kommunerna skulle kräva att den som söker tillstånd ska använda en certifierad borrentreprenör.

Det är snart 15 år sedan. Fortfarande är det allt för få så kallade B-certifikat ute. Det är de borrtekniker som står ute vid borriggen. Endast cirka 50 stycken är utfärdade av cirka 900 möjliga. Så kallade Ansvarig brunnsborrare, det vill säga oftast företagsledarna, finns det betydligt fler av.

Vi måste hitta ett sätt där fler av dem som faktiskt i första hand kan påverka en säker installation blir certifierade. Och det är borrteknikern vid borriggen som har den största påverkansmöjligheten. Det är viktigt att den personen har kompetens och vet hur hen ska bete sig. Både när det gäller installationen i mark, men också under själva borrningsarbetet. När jag får höra om skador på byggnader som hade kunnat undvikas bara genom försiktighet och lite kunskap blir jag beklämd eftersom skadan blir så ofantligt mycket större än bara egendomsskadan. Oviljan att bevilja tillstånd för borrningsarbeten och att synen på hanteringen av kaxvatten hos några kommuner, springer just ur projekt där entreprenörerna har tagit genvägar. Genvägar som får stora följder och som hade kunnat undvikas!

Ett sätt är att faktiskt genomföra utbildningen med sin personal. Ta tiden i anspråk och se till att genomföra det! Målsättningen bör ju vara att minst en person per borrekipage har en dokumenterad kunskap och avlagt ett prov där just det här styrks. Bara genom att gå den vägen, når vi ett förtroende inom och utanför branschen.

Johan Barth, vd Geotec

Med ökad kunskap vinner vi respekt

Foto: André de Loisted

NordDrill har precis avslutats och sommaren står inför dörren. I norra Sverige försöker fortfarande vintern behålla sitt grepp, men i söder gav den precis vika och varmluften från södern strömmade efterlängtat in över landet. Efterlängtat för en del, men så här års är normalt nederbörden sparsam. Och på den punkten verkar inte vädersystemen skilja sig från normalen. Vi har haft ovanligt lite regn i söder och i norr har snödjupet varit bedrövligt. Grundvattennivåerna är alarmerande låga och på många håll till och med historiskt låga. Svaret på det problemet är inte bara djupare brunnar, utan främst en maning om försiktighet med uttagen. Det kommer att ta tid innan magasinen fylls på.

Det påverkar oss alla. Och ni entreprenörer som normalt inte gör vattenbrunnar i så stor utsträckning: Gå gärna igenom nya Normbrunnen, som finns på vår hemsida och inte minst hos SGU, och reflektera över vad som är förändrat, hur man gör en säker vattenanläggning och kanske även satsa på att erbjuda en typgodkänd anläggning. Det är ju trots allt en livsmedelsproduktion som skall finnas under många år!

Att vattenbristen orsakar en efterfrågan på nyproduktionen råder det ingen tveksamhet om. När jag pratar med medlemmar har vattenborrning ökat markant och står på sina ställen för merparten av omsättningen.

NordDrill genomfördes med gott resultat under två dagar i maj. En eloge till arrangören Elmia som genomförde sitt uppdrag väldigt professionellt. Vi ser fram emot 2019 med än mer variation hos utställare och besökargrupper. Och mycket talar för att mässan breddas ytterligare. Förutsättningarna är mycket goda och responsen från omgivningarna positiva!

Vår omvärld påverkar även borrningsverksamheten. Nya regler för Nära Nollenergibyggnader presenteras i juni och de kommer att ge effekt för geoenergins utbyggnad, hårdare krav på utsläpp av kaxvatten genererar svåra bekymmer på många håll och även synen på borrkax skiljer sig markant från ställe till ställe. Som entreprenör är det mycket att förhålla sig till och det är tydligt att vi behöver mer kunskap i alla led. Mycket för att möta okunskap. Först då vinner man respekt.

När jag i början av maj gjorde en inventering av antalet utfärdade B-certifikat, visade det sig att det endast fanns 53 stycket. 53! Det är för dåligt. Skicka era borrare på utbildning, ge dem det enda yrkesbeviset som den här branschen har, och börja bemöta omgivningen med mer kunskap!

Sist men inte minst – ha en skön sommar.

Johan Barth, vd Geotec.