En jordnära odlare med fokus på vatten
Han är bondpojken från den lilla byn Länghem i Västergötland som doktorerade i vattenvårdslära i Uppsala och som nu har hela Sverige som sin arbetsplats. Borrsvängen har mött Markus Hoffman, den jordnära och odlande vatten- och växtnäringsexperten med de gröna fingrarna.
Markus Hoffman är sedan 23 år vatten- och växtnäringsexpert på Lantbrukarnas riksförbund, LRF. Uppvuxen på en bondgård och med en gedigen agronomutbildning har Markus inte bara den rätta praktiska bakgrunden för jobbet, han har även den akademiska.
– Jobbet består av en perfekt blandning av mina stora intressen som är lantbruk, vatten, och hållbarhetsfrågor. Det är precis det jag jobbar med idag och det är därför jag är kvar på LRF efter så många år, säger han.
När Markus var tre år bestämde sig hans föräldrar för att flytta ut på landet. Pappan sade upp sig från sitt fabriksjobb och familjen köpte en liten gård i byn Länghem i Västergötland. Här levde de lantbrukarliv och födde upp tjurar.
– Jag har kört traktor sedan mina fötter nådde ned till pedalerna, minns Markus. Hela somrarna gick åt till att köra hö. Höbärgningen var helig, den måste alla hjälpa till med. Det där sitter fortfarande i ryggmärgen.
Uppmärksammad avhandling
Bondelivet passade inte bara Markus väldigt bra, det födde även ett stort intresse för miljö- och lantbruksfrågor. Det här var något han vill utveckla. Så när han var 18 år och blev antagen på Agronomlinjen på SLU flyttade han till Uppsala. Efter utbildningen på fem år blev han kvar som doktorand. En av Markus uppsatser handlade om skillnaden på kväveläckage i åkermark sedan 1800-talet, varför det har förändrats och vad man kan göra åt det. Uppsatsen blev mycket uppmärksammad, bland annat av LRF.
– LRF ringde och frågade om jag ville börja som expert på vattenfrågor. Det ville jag.
Resten är historia, som man brukar säga. Idag reser Markus mycket då han har hela Sverige som arbetsområde. När han inte jobbar åker han gärna tillbaka till Värnhem. Där växte han upp, det är där rötterna finns och det är bakom ratten i gårdstraktorn han trivs allra bäst. Men mer om det senare.
Lokala samordnare en succé
Markus representerar Sveriges LRF-anslutna lantbrukare i många olika sammanhang. De senaste åren har han bland annat suttit med i två statliga utredningar, övergödningsutredningen och miljömålsberedningen, och där varit med att ta fram två inlämnade betänkanden.
– På LRF har vi i många år förordat att man ska placera ut lokala vattenåtgärdssamordnare på landsbygden som kan hjälpa lantbrukare att planera åtgärder för att få renare vatten. Till exempel genom att anlägga våtmarker. Den metoden föreslogs i ett av betänkandena.
Arbetet bar för några år sedan frukt. 2018 fick Havs- och vattenmyndigheten i Göteborg regeringsuppdraget att prova metoden. Och det har gett ett mycket bra resultat, berättar Markus.
– Nu har vi arbetat i tre år med detta och i en rapport har vi kunnat visa att för varje krona som staten har satsat i projektet har lantbrukarna gett tillbaka fyra gånger pengarna i form av konkreta åtgärder.
Många bönder vill anlägga våtmarker. Men det är dyrt. Och för att få bidrag krävs det att man fyller i och skickar in ett otal blanketter. Det är krångligt och tidsödande och det blir därför ofta inte av. Samordnaren hjälper till med det administrativa och då blir det gjort.
– Det har varit väldigt framgångsrikt, konstaterar Markus. Nu jobbar vi för att projektet ska få pågå tills vi har löst övergödningsfrågan helt så att det inte bara blir ännu ett projekt som flammar upp som ett tomtebloss och sedan slocknar.
Vatten är en källa till oro
I Markus arbete ingår det att svara på frågor från landets många lantbrukare. Det handlar om allt från jordhälsa till domstolsärenden. Han får däremot inte så många frågor om brunnsborrning, berättar han. Det kan tyckas märkligt med tanke på att så gott som alla landets lantbrukare har egna brunnar.
– Den genomsnittlige lantbrukaren vänder sig inte till oss när det gäller brunnsborrning, det verkar vara en verksamhet som fungerar. Enskilda brunnar är det väldigt sällan konflikter om.
Det händer dock att Markus hjälper storbönder som ska borra brunnar med kapaciteter på 10 000-tals kubikmeter vatten. Eftersom en sådan stor brunn kan ge konsekvenser för miljön och även påverka grannfastigheternas vattentillgångar brukar länsstyrelsen ha åsikter. De kan ställa krav på att det görs en omfattande hydrogeologisk undersökning och en sådan är väldigt dyr. Ofta onödigt dyr, om man frågar Markus.
– Det finns en risk att myndigheter efterfrågar uppgifter som det är otydligt vad de egentligen ska användas till.
Om dessa data inte är relevanta för den enskilda bondens case kan vi påpeka att det inte är nödvändigt att göra en så pass omfattande och dyr undersökning. Man kanske kan göra en enklare som inte kostar flera hundra tusen kronor. Om det behövs hjälper vi bonden att överklaga länsstyrelsens beslut.
Vara förberedd på torkan
Vatten är ju som alla bönder vet en källa till oro. I Sverige regnar det mycket så vanligtvis brukar det inte vara några
stora problem. Men när väl värmeböljan kommer och den stora torkan sätter in gäller det att vara förberedd. Senast det hände var 2018. Då såg många bönder sina skördar halveras.
– Har man råd och är förutseende bygger man en damm för reservvatten. Har man nära till en sjö eller en å kan man investera i en bevattningsmaskin. Båda åtgärderna betyder kostsamma investeringar och kräver dessutom dyra tillstånd. Bevattning har blivit litet av en klassfråga, konstaterar Markus och fortsätter:
– För de flesta bönder handlar det alltså inte om att få tag på vatten för att överleva torrår utan istället om att få loss pengar för att täcka upp för dålig skörd. Kostnaderna sinar inte som vattnet.
Hem till gården
När Markus är ledig tar han gärna med familjen till gården i Länghem. Där väntar ett betydligt mer fysiskt ansträngande arbete än det han vanligtvis utför måndag till fredag. Och det är ett välkommet avbrott i rutinerna. Om gården vore större hade Markus troligtvis stannat på gården och varit bonde idag, berättar han. Det går definitivt att ana en längtan i rösten.
– När jag var liten hjälpte jag till med allt utom att ta hand om tjurarna, minns han. Jag hade till och med ett eget grönsaksland som jag skötte om. Det var en självklarhet att hjälpa till. Så fort jag var ledig från skolan fick jag någon syssla att ta hand om.
Det lilla grönsakslandet är nu ersatt av en betydligt större odling. Markus gav nämligen sig själv 300 kvadratmeter grönsaksland komplett med odlingsbänkar och grusgångar i 50-årspresent . Inte bara för att det är roligt att odla, berättar han, det är även ett led i att utveckla gården. Tillsammans med familjen är han i full gång med att bygga ett gårdscafé där man bland annat ska sälja de egna grönsakerna. Senare ska det även bli en gårdsbutik. Det märks tydligt på Markus när han berättar om gården att det är här han hör hemma.
– I sinnet är jag alltid på väg till den lilla sjön som ligger nära. Man får gå genom en fin gammal skog för att komma dit. Där badade och fiskade jag när jag var barn så det är mycket nostalgi för mig.
Vem vet, det blir kanske en bonde av Markus till slut. LRF bör nog hålla hårt i sin expert.
TEXT OCH FOTO: SIMON JOHANSSON
Tio snabba med Markus Hoffman
Yrke: Vatten- och växtnäringsexpert på LRF.
Utbildning: Agronomlinjen på SLU. Doktorand. Familj: Sambo och två döttrar.
Bor: Öjersjö utanför Göteborg.
Fritidsintressen: Lantbruk.
Frilansar: Skriver artiklar om mark- och miljöfrågor i lantbrukspress.
På nattygsbordet: Inget. Jag somnar omedelbart.
Favoritfilm: Sagan om ringen-trilogin.
Favoritmat: Ärtsoppa och sushi. Dock ej samtidigt.
Favoritdryck: Vatten.
Lämna en kommentar
Want to join the discussion?Dela med dig av dina synpunkter!