Förändrat klimat ger förändrat grundvatten

Våren har präglats av höga grundvattennivåer, på sina håll ovanligt höga, men dessa kan snart avlösas av problematiskt låga nivåer. Prognoserna är en utmaning för experterna. Men en sak är säker: klimatförändringarna påverkar vädret, som påverkar grundvattnet.

Vädret, i form av temperatur, vind, regn, snö och moln på en viss plats vid en viss tidpunkt, kan snabbt förändras. Klimatet är ett medelvärde av vädret under lång tid. Om klimatet förändras kan det ta sig uttryck i förändrade väderförhållanden.

Klimatförändringarna i dag är främst kopplade till stigande koncentrationer av växthusgaser. Översvämningar, skyfall och värmeböljor är exempel på väderrelaterade fenomen till följd av klimatförändringarna, med konsekvenser för både människa, samhälle och ekosystem.

– Vi ser följderna i form av en förändrad årstidsvariation i grundvattennivåerna, förklarar Bo Thunholm, hydrogeolog på Sveriges geologiska undersökning, SGU.

SGU, som övervakar Sveriges grundvattennivåer och grundvattenkemi och även mäter dess temperaturer, konstaterar att klimatförändringarna påverkar såväl grundvattenbildning och grundvattentorka som grundvattenkvalitet – på olika sätt för olika årstider, perioder och delar av Sverige.

SGU började sin övervakning av grundvattennivåer i slutet av 1960-talet och har sedan dess noterat förändringar i grundvattennivåernas årstidsvariation. Generellt har perioden med tydligt sjunkande grundvattennivåer på grund av vintertorka blivit kortare. Mätningarna visar också att perioden av sänkning under sommarhalvåret förlängdes med ungefär två veckor åren 1995–2014.

– Snösmältningen och grundvattenhöjningen på våren har avtagit i landets södra delar, vi får mer regn i stället för snö under vintern. Perioden av sjunkande grundvattennivåer börjar tidigare och pågår längre under sensommar och tidig höst.

– Längre norrut har höjningen av grundvattennivåerna under våren inte dämpats lika tydligt, men vi ser en tidsförskjutning. Snösmältningen och höjningen av grundvattennivåerna sker tidigare i dag än för 40 år sedan, säger Bo Thunholm.

SGU:s mätningar visar också att temperaturen i landets grundvatten har ökat med 1,5 grader sedan 1970-talet.

– Temperaturökningen stämmer väl överens med den globala uppvärmning som noterats och följer trenden vi ser i andra mätningar, exempelvis SMHI:s data för lufttemperatur.

Bo Thunholm ger en uppdatering om grundvattennivåerna i april månad.

– Just nu har vi höga eller till och med ovanligt höga grundvattennivåer i större delen av Götaland och Svealand, både i enskilda brunnar och stora grundvattenmagasin. I stora delar av Norrland är nivåerna fortfarande låga, där väntar vi på snösmältningen som ger lite senare påfyllning.

Klimatförändringarna förväntas fortgå, men det är svårt att veta vilket väder som väntar och hur det påverkar grundvattnet i små magasin. Därför presenterar SGU endast nivåer för de närmaste månaderna. I stora magasin, som reagerar långsamt, kommer nivåerna att vara fortsatt höga månader framöver.

För att pejla framtiden har SGU tagit fram en ny klimatmodell; en rikstäckande och geografisk sammanställning av olika scenarier under perioden 2011- 2100. En bild som tecknas är att vi kan förvänta oss både mer nederbörd som ger mer grundvatten och högre temperatur som ger mindre grundvatten. Risken för grundvattentorka ökar, men även risken för översvämningar under perioder med höga grundvattennivåer. Årsmedelnivån beräknas bli högre i större delen av Sverige, utom i de sydöstra delarna där nivåerna beräknas sjunka.

Den som har egen brunn får bereda sig på både torka och översvämning, vilket kan vara lättare sagt än gjort, konstaterar Bo Thunholm. Att borra rätt och tätt är viktigt, det vill säga att anlita certifierade brunnsborrare, borra uppströms ett avlopp och med skydd för inträngning av ytvatten. I övrigt är det lite av en 10 000-kronorsfråga.

– Låga grundvattennivåer är svåra att förhålla sig till, vi vill inte borra ner till saltvattnet. Skyfall är också svåra att möta, men här har vi ett verktyg i tätningen av foderrör.

I enstaka fall kan höga grundvattennivåer och ytvattensamlingar påverka kvaliteten på brunnsvattnet, om ytvatten av dålig kvalitet tränger in i brunnen och ut i omgivande grundvatten. Påverkas kvaliteten beror det mer på ytvattnets egenskap och mindre på grundvattennivån, menar Bo Thunholm.

– Smaken kan i vissa fall påverkas vid höga grundvattennivåer, exempelvis om det uppstår höga halter av järn och mangan.

Det är viktigt att känna till och följa utvecklingen av markförhållanden och grundvatten. Använd den information som finns, uppmanar Bo Thunholm och syftar på både den övervakning och de prognoser SGU gör såväl som data från SMHI.

– Ett tips är att använda vår kartvisare. Den indikerar känsliga områden och ger en bild av tillgången på grundvatten i små magasin. Ett annat grundläggande och viktigt tips är att helt enkelt lära känna sin vattentäkt!

Förändringar enligt SGU

I sin senaste rapport för små grundvattenmagasin räknar SGU med förändrade medelvärden under en 30-årsperiod, jämfört med referensperioden 1971–2000:

• Kortare grundvattentorka på vintern, ökad grundvattenbildning och höjd grundvattennivå i fjällkedjan och Norrlands inland.

• Oförändrad eller minskad grundvattenbildning och oförändrad eller sänkt grundvattennivå i Götaland och stora delar av Svealand.

• Längre grundvattentorka i Götaland och stora delar av Svealand samt längs Norrlandskusten.

Håll dig uppdaterad

SGU om grundvattennivåer: SGU samlar sin information under portalen sgu.se/grundvatten/grundvattennivaer – besökaren har tillgång till såväl data, kartor och diagram som beskrivningar av hur det framtida klimatet påverkar grundvattnet.

SMHI om vattenbrist och översvämningar: SMHI varnar vid risk för vatten- brist såväl som översvämning. Allt på smhi.se.

TEXT: MIA ISING FOTO: LARS WIRTÉN