Han tar sig gärna vatten över huvudet

Han gillar vatten i alla dess former. Han dricker det, han badar i det, han spenderar fritiden i det. Han arbetar med det. Och han är inte rädd för att simma motströms – många är de strider han tagit för vår rätt till friskt svenskt vatten. Möt Svenskt Vattens vd Pär Dalhielm.

Nordens Venedig gjorde sig sannerligen förtjänt av sitt smeknamn när Borrsvängen besökte Svenskt Vattens huvudkontor i Alvik strax utanför Stockholm. Ett hundra procent himmelskt svenskt vatten, det vill säga regn, dränkte huvudstaden denna novembereftermiddag. Men en riktig rotblöta är inget som bekommer Svenskt Vattens vd Pär Dalhielm. Han gillar vatten i alla dess former. Rent vatten är dock inget han tar för självklart.

– Inte alla vet hur mycket arbete som behövs för att behålla kvaliteten på vårt vatten, säger han. Vårt friska vatten är ständigt hotat. Mycket av det som produceras i världen innehåller nämligen substanser och material som är lösliga och vars produktionsrester påverkar vattenkvaliteten.

Vi är en stormakt när det gäller vatten, slår Pär Dalhielm fast. Sverige har 40 procent av alla sjöar i EU och det är väldigt mycket även i ett globalt perspektiv. Och det är just globalt vi måste tänka när det gäller vattenrening.

– Bättre vatten till fler människor är en bra utgångspunkt. Det tillkommer nya hot hela tiden som måste mötas med en ständig teknikutveckling för att vattenreningen ska bli bättre i hela världen.

Pär lever som han lär. Han kombinerar vd-posten på Svenskt Vatten med olika uppdrag internationellt. Han är styrelseledamot i WaterAid Sverige som är en internationell organisation som jobbar med att förbättra tillgången till rent vatten och sanitet i världens fattigaste samhällen. Och tidigare i år blev han ledamot i EurEau som är ett samarbetssorgan för Europas vattenbolag.

Läkemedel är miljöpåverkande

Ett stort hot mot vattnet i världen är industriellt framställda kemikalier som till exempel de extremt svårnedbrytbara PFAS-ämnen som återfinns i tusentals produkter som kläder och plastsaker. Och läkemedelsrester är ett annat stort problem, berättar Pär.

– Det finns till exempel läkemedelssubstanser som gör att fiskar tappar sin reproduktionsförmåga. Och vi använder smärtlindrande salvor som duschas bort och rinnar ut i våra sjöar. De ämnena går inte att rena bort ur avloppsvattnet. Det är en svår avvägning, särskilt när det handlar om mediciner som räddar liv samtidigt som de dödar våra sjöar.

Pär har ett stort engagemang i dessa frågor och han tar gärna upp ämnet med både producenter och konsumenter. Men diskussionen om kemikalier i samhället är komplicerad och ansvarsfrågan är svår. Svenskt Vatten äger inte alla frågor själva utan är beroende av samarbete med politiker och andra samhällsaktörer, konstaterar han.

– Vem tar ansvaret? Det är inte så enkelt att det finns någon att ringa till. Det är en utmaning att få till en annan inställning till produktionen av den typen av produkter. Allt hamnar ju till slut i avloppet och det är där vi får ta hand om kemikalieresterna som producenterna inte bryr sig om.

Uppströmsarbete

Svenskt Vatten arbetar därför för att företagen ska bli bättre på det som organisationen kallar uppströmsarbete, det vill säga rening redan i produktionsledet innan resterna hamnar i vårt vatten.

– Det är inte bara dricksvattnet som kommer ur kranen hemma som påverkas, säger Pär. Hela näringar är i riskzonen. Till exempel skadas jordbruket genom att de får dåligt vatten till sina bevattningsanläggningar. Det gäller att hitta en balans mellan bättre rening och producentansvar.

Hur ser då framtiden ut för Svenskt Vatten? Sverige har en gigantisk uppgift framför sig, konstaterar Pär. Större delen av landets AV-system härstammar från 1960- och 70-talen och underhållet är eftersatt. Rören börjar bli dåliga och de läcker. Mätningar visar att så mycket som 15 procent av allt dricksvatten inte når konsumenten. Nästan alla avlopps- och vattenrör i samtliga kommuner måste bytas ut. Och det är inga små ingrepp som ska göras, Sverige har ett rörsystem vars sammanlagda längd motsvarar fem varv runt jorden vid ekvatorn.

– Vi står inför en enorm investering. För att vi ska klara fortsatt dagvattenhantering, avloppsrening och dricksvattenproduktion så måste kommunerna investera 460 miljarder de kommande 19 åren.

Bra brunnsborrning är ett viktigt led i kedjan för att säkra tillgången på vatten, säger Svenskt Vattens vd Pär Dalhielm.

Borrföretag är viktiga

Men investeringsviljan bland kommunerna är liten. Det handlar om en infrastruktur som inte syns, och som gemene man kanske inte tänker på dagligen, vilket gör att kommunerna förhalar då de har andra mer synliga och brådskande utgifter.

– Kommunerna skjuter gärna på vatteninvesteringarna, trots att vatten är en grundbult för ett fungerande samhälle. Vi kan inte vänta tills det slutar fungera, det tar ju tid att bygga upp ett så omfattande system. Här har kommunpolitikerna en viktig uppgift.

Några som är med om att bygga upp den nya infrastrukturen är landets borrföretag. Brunnsborrare är till stor hjälp när man byter gamla system och vattentäkter, menar Pär och konstaterar att borrföretag alltid har varit viktiga för Svenskt Vatten.

– Borrföretagen är viktiga för att säkra hög kvalitet vid borrningen. Bra brunnsborrning behövs för att garantera vattentillgången vilket gör dem till en betydande länk i kedjan för att säkra dricksvattnet. Det är särskilt viktigt för de kommuner som inte har reservvatten och inte har tillgång till ytvatten.

Rening av Östersjön

När man frågar Pär om vad han är mest stolt över när det gäller vad Svenskt Vatten har åstadkommit så svarar han utan att tveka att det är reningen av Östersjön.

– Utan en bra rening av våra avlopp så hade Östersjön varit knäckt för länge sedan. I många år hade den svårt att överleva på grund av stora fosfor- och kväveutsläpp som orsakade dålig vattencirkulation och övergödning. Det var stora problem med bland annat algblomning. När det larmades om havsdöd införde vi höga krav på reningen och sedan tio år renas 98 procent av det som släpps ut i Östersjön.

Miljötänk är inte bara viktigt för Svenskt Vatten, det är också något som ligger Pär varmt om hjärtat. Han har visserligen en gedigen bakgrund som beteendevetare och nationalekonom, men det är det stora natur- och miljöintresset som har fått in honom på oväntade vägar, berättar han. Som 26-åring fick han sitt första chefsjobb, på Skogsstyrelsen, och efter en omväg som förvaltningsansvarig i Västerås Kommun hittade han för tre år sedan rätt till vd-stolen på Svenskt Vatten.

– Jag gillar att vårda miljön och ledarskapets utmaningar. Och jag gillar vatten. På Svenskt Vatten kan jag kombinera allt det, säger han.

Rätt man på rätt plats

Det undgår nog inte den som har läst ända hit att Pär Dalhielm gillar vatten. Och våra begåvade läsare vet ju att människan består av 60 procent vatten. Men den procenten räcker nog inte i Pärs fall, här är definitivt andelen vatten betydligt större. Han arbetar med det och han spenderar sin fritid i det, det står helt klart att han strävar efter att vara omgiven av det så mycket det bara går. Är det inte på Svenskt Vattens kontor i Alvik med Mälarens grågröna vågor utanför fönstren så är det nybadad på en brygga vid landstället i Bergslagen. Om det mot förmodan inte skulle räcka med vattenanknytning så kan det nämnas att det rinner en brusande å intill sommarhuset – som dessutom flankeras av två sjöar. Vatten är inget man kan få för mycket av, säger Pär med ett leende.

– Jag älskar vatten! Det finns inget som jag kan längta efter så mycket som ett glas kallt kranvatten. Det funkar alltid.