Inlägg

Rekordlång kärnborrning i Norge

En horisontell 1 600 meter lång, styrd kärnborrning under vattnet i extremt hårt, uppsprucket berg. En omöjlig uppgift? Inte för Asera Mining.

Utmaningarna var dock många när företaget genomförde världens kanske längsta styrda horisontella kärnborrning i norska Romsdalsfjorden. Vegvesendet i Norge ska bygga en två kilometer lång hängbro och en 16 kilometer lång biltunnel under Romsdalsfjorden som en del i att göra sträckan Bergen-Trondheim färjefri. För att få underlag för den fortsatta entreprenaden fick Asera Mining tillsammans med norska Entreprenörsservice i uppdrag att utföra kärnborrning på delar av tunnelsträckan. Asera stötte tidigt på stora svårigheter i borrningen, berättade Ove Göting, delägare i bolaget på årets NordDrill.

Ove Göting från Asera Mining skildrade de krävande undersökningsborrningarna under Romsdalsfjorden i Norge, där en 16 km lång tunnel ska byggas.

– Berget var otroligt hårt, det bestod ofta av kvarts som var nästan som glas. Samtidigt var det väldigt uppsprucket vilket gjorde att det smulades sönder och gjorde det svårborrat.

– Följden blev att smulor av berget kilade fast i kärnröret och vi kom ofta bara tre decimeter istället för normala tre meter per rör.

Uppsprucket berg gav vattenproblem

Vid horisontella hål måste verktyget som hämtar kärnröret pumpas in. På dessa djup tar det två timmar. Det tar 30 minuter att vinscha upp röret och ytterligare två timmar att pumpa ner kärnröret igen. Själva borrningen tar däremot bara en kvart.

– Kommer du då bara tre decimeter när du borrar blir du inte så effektiv.

Det här gjorde att kärnborrningarna tog två år istället för planerade ett. Dessutom drogs borrningen med vattenproblem, på grund av det uppspruckna berget.

– Vi har ofta haft total förlust av spolvatten och däremellan gradvis ökande förluster.

Detta krävde mängder av gjutningar och injekteringar för att stabilisera hålet och täta öppna sprickor.

– På de här djupen tar det fyra timmar att pumpa ner cementen, konstaterade Ove Göting, som trots utmaningarna nu har överlämnat borrkärnorna till norska Vegvesendet för vidare analys.

Text: Lars Wirtén  Foto: Jörgen Olsson

Värmelagring i berget kan bli fjärrvärmelösning

Fjärrvärmeverk har ofta problem med värmeöverskott på sommaren. För att lösa det tittar Tekniska Verken i Linköping på en lösning med högtemperaturlagring i berget med hjälp av ett borrhålslager. 

Tekniska Verken i Linköping har avfallsförbränning som sin huvudsakliga värmekälla. Avfall är svårt att lagra och behöver därför brännas även sommartid, då efterfrågan på värme är låg. Då uppstår frågan: kan den värmen lagras för att användas som spets på vintern och på så sätt ersätta kol och olja? På NordDrill berättade Henrik Lindståhl, utvecklingsingenjör på Tekniska Verken, om hur planerna ser ut för att hitta en lösning:

– Vi utreder nu möjligheten att använda ett borrhålslager för att värma berget sommartid och åter utnyttja den på vintern.

En av utmaningarna är den höga temperatur som krävs. Vattnet i fjärrvärmenätet håller 100 grader. För att ge ett tillräckligt tillskott behöver vattnet från borrhålslagret vara 70 grader varmt vid urladdning.

– Det finns idag inte kollektorer som klarar den temperaturen, konstaterade Henrik Lindståhl. För att hantera denna och andra gemensamma frågor överväger Energiforsk därför att starta ett särskilt forskningsprogram inriktat mot värmelagring i fjärrvärmenät.

I höst ska Tekniska Verken genomföra provborrningar för att se om det finns förutsättningar att gå vidare med projektet. På sikt är målet att med hjälp av värmepumpar kunna utvinna 70 GWh lagrad värme från sommarens förbränning. För att klara det krävs ett borrhålslager med 1 500 borrhål à 300 meter. Om ett högtemperaturlager blir verklighet i Linköping blir det Europas största borrhålslager.

Text: Lars Wirtén  Foto: Jörgen Olsson

Forskarens besked: Hårt vatten är bra vatten

Hur mår vi om vi dricker ”rent” vatten? Inte helt bra, är det överraskande svaret från Ingegerd Rosborg, forskare på KTH och Kristianstad Högskola som har skrivit en bok om dricksvatten och dess mineraler. På NordDrill föreläste hon om vårt dricksvatten.

Det svenska kranvattnet är känt för sin höga kvalitet. Men Ingegerd Rosborg är inte av samma uppfattning. I vår strävan efter mjukt vatten för att slippa kalka av hushållsapparater har vi tagit bort viktiga mineraler som kalcium och magnesium. Hennes föreläsning inskärpte betydelsen av att få i oss mineraler från dricksvattnet, och inte bara förlita oss på maten vi äter.

Ingegerd Rosborg, teknologie dr och forskare vid KTH, bjöd på massor av kunskap om vad vårt dricksvatten innehåller på NordDrill 2017.

– Mineralerna skyddar oss mot exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, tidig demens, diabetes och till och med cancer. Det vet vi genom många undersökningar där man har studerat personer som bor i områden med mjukt respektive hårt vatten. De som har hårt vatten mår bättre, slog Ingegerd Rosborg fast.

Magnesium är viktigt

Hårt vatten är synonymt med mineralrikt, där kalcium och magnesium dominerar, men även selen och bikarbonat kan finnas i höga halter. Magnesium är ett mineral som alla människor behöver då det ingår i över 200 enzymer i vår kropp och bidrar positivt till bland annat hjärt-/kärlssystem och benstommen.

– Det här är egentligen gamla rön och tusenåriga kunskaper som vi har slutat lyssna på. 2005 bestämde sig Livsmedelsverket för att mineraler i vattnet inte har någon betydelse. Och även världshälsoorganisationen WHO gungar i frågan sedan några år.

– WHO måste revidera sina riktlinjer för dricksvatten så att de innehåller miniminivåer för en rad nödvändiga mineraler, först och främst kalcium, magnesium, bikarbonat och sulfat. Riktlinjerna behöver också ta upp att vattnets mineraler bör behållas eller förbättras genom behandlingsmetoder, och inte tvärtom.

Bästa vattnet finns i Visby

Det bästa vatten Ingegerd Rosborg har analyserat finns i Visby. Även delar av Skåne har behållit sitt naturligt hårda vatten. Men många kommuner har infört avhärdning eller tar mjukt vatten från Småland istället.

– Kalciumet behövs framför allt för skelett, tänder och hjärta, men det har även en skyddande effekt mot en rad giftiga ämnen, bland annat uran, som kan förekomma i dricksvatten, underströk Ingegerd Rosborg.

Ingegerd Rosborgs bok heter ”Drinking water minerals and mineral balance” och har rönt internationellt intresse. Den har bland annat nyligen översatts till kinesiska.

Text: Lars Wirtén  Foto: Jörgen Olsson

NordDrill 17: Hög höjd på breddad mässa

NordDrill växer. Samarbetet med branschgrannarna Svensk Grundläggning resulterade både i nya utställare och besökare. Det var ett bredare och lite mer nyhetstätt utbud som presenterades 2017 jämfört med premiären för två år sedan. Borrsvängen minglade på mässan, med fokus i första hand inställt på att fånga upp den produktutveckling som sker, både i stort och smått.

Skål för oss! Branschen samlades för mässa och fest.

Ahlqvist höjde sig över mängden på mässan.

 

Slangman blir ännu starkare

Slangman, som används för att sänka ner eller ta upp kollektorslangar och vattenpumpar, är ett välkänt hjälpmedel för svenska brunnsborrare. Rättigheterna och patentet har nyligen tagits över av STM Sweden i Norrköping, sedan uppfinnaren och tidigare ägaren gått i pension.

– Vi har nu en prototyp med en ännu starkare motor. Den är på 2,2 KW och teoretiskt ska den klara djup ner till 500 meter, berättar Olaf Ylisuvanto på STM.

Produktutvecklingen ligger i linje med trenden med djupare borrning. Men man hoppas också kunna attrahera internationella kunder:

– I Sverige skulle jag säga att de flesta brunnsborrare har en Slangman. Men i Tyskland, där det borras mycket, och även å många andra håll i Europa, görs det här jobbet fortfarande för hand med manuell kraft. Så vi hoppas kunna ta oss ut på fler marknader inom kort.

 

Fusion Sweden ny avtalsleverantör…

Fusion Sweden AB, som tillverkar samlingsbrunnar och fördelningsrör för geoenergi, är ny avtalsleverantör till Geotec. Mikael Johansson, med en bakgrund som produktutvecklare inom branschen, driver Fusion Sweden:

– Vi har 25 års erfarenhet av teknik- och produktutveckling inom geoenergi. Vi säljer inga standardbrunnar utan var och en är anpassad efter det exakta behovet. Dessutom är brunnarna tryckfallsprovade av tredje part.

Tillverkningen sker i Varberg och företagets produkter finns på marknaderna i Sverige, Norge, Finland och Storbritannien.

 

…liksom EMS Teknik

Pumpgrossisten EMS Teknik är mångårig veteran som leverantör till brunnsborrare i Sverige. Och först nu har man bestämt sig för att bli medlemmar i Geotec.

– Vi tyckte helt enkelt att det var dags, säger koncernchefen Ola Håkansson. Tillsammans med ett par kollegor var han på plats på NordDrill och visade bland annat de färdiga monteringssatser man säljer.

– Vår grej är att alla våra 4 000 artiklar alltid är i lager och att vi skickar alla beställningar fraktfritt till alla kunder överallt, säger han.

Företaget, med svensk verksamhet i Åhus, är ursprungligen grundat i Norge 1989 och finns i Sverige och Finland sedan 1991 respektive 1992. Man levererar allt från 10-tumspumpar och neråt, samt tankar och hydroforer. Man har dessutom egenutvecklade kopplingar, borrtoppar och enkeladaptrar.

 

Nytt rör sparar tid och kraft

Driconeq kom till mässan med sitt nya borrör, XFlow. Genom en invändig plastbeklädnad minskas lyftvolymen rejält, vilket sparar både tid och kompressorkraft.

– På köpet har plasten ett par positiva sidoeffekter. Den ger en dämpning, som reducerar det hårda ljudet både när man kopplar ihop och när man bryter rören, berättar Niclas Persson.

Driconeq har sin bas i Sunne, med egen design och tillverkning.

– En fördel med att vi inte är bundna till några standarder är att vi kan leverera rör med skräddarsydd design och i speciallängder, även i enstaka exemplar, efter kundernas önskemål.

 

Nordisk marknad lockar italienare

Den italienska riggtillverkaren Beretta var med på NordDrill. De representerades av Cesare Mandelli, mekaniskingenjör och sonson till företagets grundare.

– Vi är ett familjeföretag med 30 års erfarenhet av att utveckla borriggar och har vår tillverkning utanför Milano. Vi har riggar från 1,5 och upp till 20 ton och vi har allt mer kommit att specialisera oss på de lite mindre modellerna.

Beretta har ingen representation i Sverige eller i Skandinavien över huvud taget.

– Men vi är intresserade av marknaden här uppe. Vi har nyligen investerat i en ny fabrik och söker nya marknader och nya samarbeten. NordDrill känns som en bra startpunkt för att komma in. Det är en förhållandevis liten mässa, och det gillar jag eftersom det innebär att besökarna är desto mer kunniga, säger Cesare Mandelli.

 

Svetsa med lågvolt?

Urban Jörtner visade utrustning för elektrosvetsar med låg volt.

– Brunnsborrarna svetsar med 220 volt men i den övriga industrin och särskilt på den kommunala sidan är det lågvoltssvetsning på under 40 volt som gäller. Eftersom lågvoltssidan är så mycket större betyder det att ett byte gör att man får tillgång till ett mycket större sortiment av utrustning.

 

 

Nyhet som sparar ryggen

En klurigt konstruerad liten vagn för att transportera foderrör presenterades som nyhet i Värmdöpumpens monter. Vagnen är framtagen av frilansande konstruktören Berndt Svedbro, som själv fanns på plats för att demonstrera:

– Jag gjorde en prototyp för ungefär ett år sedan, till en brunnsborrare jag känner. Det var faktiskt hans fru som bad mig hitta på något, hon tyckte att han slet ut sig helt med att bära foderrör på axeln.

Med hjälp av ett löstagbart grepp placeras foderröret på vagnen, som genom rörets egen tyngd då stänger sig och håller röret stadigt fast. På så sätt kan det enkelt och med rejält minskad ansträngning flyttas mellan lastbilen och riggen.

– Jag tror att många borrare skulle ha nytta av ett sånt här hjälpmedel, säger Berndt Svedbro.

 

Norska Hitech Energy

på väg

Från Säljex fanns Lars Rongert på plats. Han representerar det norska företaget Hitech Energy, som planerar en större satsning på den svenska marknaden:

– Det rör sig om olika produkter till geoenergianläggningar, framför allt samlingsbrunnar och färdigisolerade skåp.

Varumärket heter Energeo och produkterna är tillverkade i Polen och Tyskland. Vi var inte med förra gången men bestämde oss för att satsa på NordDrill i år, som ett steg i en planerad lansering, berättar han.

 

Största borrkronan

Mincon höll till på NordDrills utomhusdel och förutom den omåttligt populära hamburgergrillningen lockade man med ”världens största borrkrona”. Med en diameter på cirka en och en halv meter var den i sanning en imponerande syn.

– Vi har nyligen förvärvat ett finskt företag, som heter PPV, och genom det fått tillgång till ett större produktutbud – bland annat den här kronan, berättade Mincons Jukka Ahonen.

Den väldiga borrkronan mellanlandade på Elmia på sin väg till Malaysia där den ska användas till ett grundläggningsjobb i samband med bygget av motorvägsbroar.

 

RISE tar hand om certifieringen

En aktör som nästan ingen besökare på NordDrill kände till sedan tidigare är RISE. Det är inte så konstigt. RISE (som ska uttalas på engelska, ”rajs”) är den nästan helt nybildade sammanslagningen av de svenska forsknings- och certifieringsinstituten SP, ICT och Innventia.

Det är alltså RISE som numera har hand om personcertifieringen av de svenska brunnsborrarna.

– RISE står för Research Institutes of Sweden. I den nya organisationen är vi omkring 2 500 medarbetare, men inom certifieringen är vi fortfarande samma personer och har samma organisation och rutiner som tidigare, berättar Ulf Petersson. (t h på bilden)

Han och kollegan Johan Åkesson hoppas på en snar och stor tillströmning av borrföretag som vill anmäla medarbetare till certifieringsutbildning:

– Det finns ju ett mål att ha en certifierad borrare per rigg. Dit är det en bit kvar, eftersom det visat sig att på ungefär 1 000 yrkesaktiva borrare så finns idag bara ett drygt 50-tal B-certifikat utfärdade.

 

Diamantborrning väntas växa

Swedish Diamondtool Consulting, SDC, hade en monter på NordDrill och där återfann vi bland andra Geotec-bekante kärnborrningsveteranen Anders Olsson. Erik Håkansson, (mitten) försäljningsansvarig vid företagets huvudkontor i Nora, där man också har sin tillverkning, ser ljust på framtiden för kärnborrning med diamantverktyg:

– Traditionellt har kronor av den här typen mest använts för prospektering. Men nu börjar fler och fler inom grundläggning intressera sig. Det hänger samman med ett ökat antal renoveringsprojekt i gamla stadskärnor, där man på grund av risk för vibrationer som kan skada gamla byggnader inte får slå ner pålarna.

SDC har diamantborrkronor från 56 upp till 300 millimeter.

 

Var finns utvecklingen?

Martin Åström stod i Drillit-montern och noterade ett stort intresse för de rostfria filter företaget importerar.

– Det har inte funnits så många leverantörer av sådana filter tidigare. Det är också roligt att det är en del grundläggare här. De är mest intresserade av våra borrkronor med vingar och av länspumparna.

I övrigt passade Martin Åström på att efterlysa ännu mer utveckling i branschen, i synnerhet på arbetsmiljösidan.

– Till exempel kan jag tycka att det är konstigt att det inte händer mer på maskinsidan, särskilt med tanke på hur mycket vi har fått upp produktionstakten de senaste åren. Den stackare som tidigare skulle lyfta 100 meter rör om dagen ska nu lyfta 300 meter, när han egentligen inte ens skulle behöva röra en borrstång. På underjordssidan är allting automatiserat, men hos oss är det fortfarande inte särskilt vanligt med stånghantering.

 

Nu är det DeBe Flow Group

som gäller

DeBe Pumpar har med köpen av H2O Filterteknik, Pump- och brunnsteknik och Pemtec vuxit på både bredden, höjden och djupet. Företaget utnyttjade tillfället att på NordDrill manifestera att man nu är DeBe Flow Group.

Jonas Bohlin var en av många medarbetare på plats. Han demonstrerade det senaste inom pumpteknik i form av Subdrive, en frekvensstyrd pump för att få ett jämt och konstant tryck samtidigt överallt i hemmet – i duschen, tvätten, köket, trädgården etcetera – oberoende av vilket djup pumpen sitter på.

– Den är framtagen för enskilda fastigheter men fungerar även bra för små samfälligheter. Den senaste modellen styrs med en app, där man till exempel kan ställa in start- och stopptryck och även läsa av eventuella felmeddelanden, förklarade Jonas Bohlin.

Text och foto: Jörgen Olsson

 

 

Slussens pålar säkras med vatten

Nu grundläggs den nya Slussenbron i Stockholm som ska sträcka sig från Stadsgårdskajen till Gamla Stan. Det som säkrar konstruktionen är ett omfattande pålningsarbete med många meter hammarborrning, bland annat med vattendriven sänkhammare.

Andreas Backhammar, blockchef inom Skanskas
grundläggning, berättade om projektet med att bygga den nya Slussen i Stockholm på NordDrill.

Andreas Backhammar, blockchef för grundläggningsarbeten på Skanska, berättade om projektet på NordDrill.

– Just nu handlar det om borrningsarbete på land och här ska ett trettiotal pålar säkra bron. Resterande sjuttio ska borras ute på Saltsjön från ponton. Just i det här projektet använder vi vatten som spolmedel istället för luft när vi borrar. Det är känsliga jordlager och med en bebyggelse som är gammal och dåligt grundlagd. Den vattendrivna tekniken minskar risken för sättningar och syresättning av organiska rester i jorden.

Pålningsprojektet är ett av de mest komplicerade och omfattande grundläggningsarbetena i Sverige. När det är klart kommer runt 1 700 pålar ha borrats ner.

20 meter hög 65-tonsrigg

I pålningslaget ingår en borrmaskinist, en borrhjälpare som kör laddmaskinen och bistår maskinisten med exempelvis borrstål och två smeder som svetsskarvar rör och svetsar slagskor. Maskinen väger 65 ton och kan lyfta 18 ton. Masten är 20 meter hög, vilket gör att den längsta rörlängden kan vara 16 meter, något som effektiviserar arbetet märkbart. För att säkerställa att berget har tillräcklig bärkraft stoppslås pålens fot mot bergytan med en hejare och de stötvågor som studsar tillbaka mäts. För att förstärka och skydda pålen fylls den slutligen med betong.

Olika jordlager ger tekniska utmaningar

Utmaningarna i pålningsarbetet är flera. Jordlagren varierar i sammansättning och stabilitet, vilket ger tekniska utmaningar. Det ytliga lagret är fyllningsmassor med rester från sten- och träkonstruktioner, gamla båtvrak och timmer. Under det, rester av bottensediment med sand, dy och gyttja. Ytterligare ett steg ner ligger en rullstensås med huvudsakligen sand och grus. Under allt detta finns till slut fast kristallint berg.

– De olika lagren gör det svårt att komma igenom. Dessutom är det 45 till 70 meter djupt vilket medför stora påfrestningar på utrustningen, förklarade Andreas Backhammar.

Text: Lars Wirtén Foto: Jörgen Olsson