Inlägg

Bakläxa för Upplands-Väsby när Länsstyrelsen upphävde borrningsförbudet

– Ett mycket positivt och viktigt beslut för borrbranschen, även om det inte innebär ett prejudikat.
Så säger advokat Magnus Berg på Nordic Law, med anledning av att Länsstyrelsen i Stockholm nyligen gett Upplands-Väsby kommun en bakläxa och upphävt miljökontorets förbud mot att borra och bygga en geoenergianläggning i yttre vattenskyddszon.
Kommunen har beslutat att inte överklaga Länsstyrelsens beslut.

Kartbilden från SGU visar hur långt ut i den sekundära skyddszonen (grönmarkerat) som den aktuella fastigheten ligger.

Det var i mitten av januari som Upplands-Väsbys miljökontor meddelade sitt beslut att förbjuda en privatperson att borra och installera geoenergi på dennes fastighet i Vilunda.
Miljökontoret konstaterade i sitt avslag bland annat att ”Fastigheten är lokaliserad inom yttre vattenskyddsområde för Hammarby vattentäkt, som är avsedd att förse norra Stockholm med dricksvatten om Mälaren slås ut.
I sitt beslut, som också hänvisar till ett tidigare avslag i ett identiskt ärende på samma fastighet, skrev Miljökontoret att man ”bedömer att de sammantagna riskerna med att inrätta bergvärmeanläggningen är betydande på grund av fastighetens läge i förhållande till grundvattnets sårbarhet. Med sårbarhet menas markens genomsläpplighet och hur stor risken är för att en potentiell förorening kan nå grundvattnet. I anläggningsskedet kan oljeläckage från maskiner därmed utgöra en föroreningskälla. Borrningen riskerar att påverka täktens geologiska förhållanden och borrhålet kan komma att utgöra en potentiell spridningsväg för föroreningar och bakterier ner till grundvattnet”.
Avslutningsvis framhåller miljökontoret i Upplands-Väsby att det enskilda intresse som företräds av den sökande får stå tillbaka för ”allmänhetens intresse av att i framtiden ha en säkrad tillgång till rent vatten”.

Välkomnar prövningen

Advokat Magnus Berg blev inkopplad på ärendet av Geotec efter att miljökontoret meddelat sitt avslag och förbud.
– Under en längre tid har jag pratat med Geotec om att vi skulle vilja få upp just ett sådant här ärende till prövning. Ska det verkligen vara omöjligt att få göra en geoenergianläggning i en skyddszon, säger han.
Fastighetsägaren lämnade först in ett så kallat ”blankt” överklagande, som Magnus Berg därefter kompletterat med resonemang, argument och fakta kring varför man menar att Länsstyrelsen ska avslå miljökontorets beslut.
– Vi har bland annat anfört att fastigheten ligger i utkanten av den yttre zonen, mindre än 50 meter in i den. Vidare har vi påpekat att det i de lokala vattenskyddsföreskrifterna inte finns något förbud mot borrning, vare sig i den yttre eller inre zonen. Men framför allt har vi föreslagit att man kan ställa villkor kring borrning och teknik för att minska eller undanröja de risker miljökontoret pekar på, säger Magnus Berg.

Generellt förbud saknas

Den 29 april kom så Länsstyrelsens beslut, där man upphäver det överklagade beslutet och återförvisar ärendet till miljönämnden för fortsatt handläggning.
I sin bedömning skriver Länsstyrelsen bland annat så här:
Länsstyrelsen konstaterar att det enligt det aktuella vattenskyddsområdets skyddsföreskrifter inte råder förbund mot bergvärmeanläggningar” samt att inte heller enligt det förslag till reviderade skyddsföreskrifter bedömts vara motiverat att införa ett generellt förbud mot installation av bergvärmeanläggningar i den sekundära zonen.
Länsstyrelsen skriver också att ”anordningar för bergvärme generellt sett är positiva ur hållbarhetssynpunkt, då det innebär en miljövänlig produktion av värme”.

Villkor räcker för tillstånd

Vidare konstateras”, skriver Länsstyrelsen i Stockholm, ”att det planerade borrhålet, enligt kartmaterial från SGU, sannolikt ligger utanför både vattentäktens grundvattenförekomst och tillrinningsområde. Sammantaget gör Länsstyrelsen bedömningen att riskerna för negativ påverkan på vattentäkten på grund av den planerade bergvärmeanläggningen i detta enskilda fall inte är tillräckligt stora för att ett förbud ska vara motiverat. Avseende vad nämnden anfört i frågan om de risker som förenas med anläggandet av brunnen, anser Länsstyrelsen att dessa risker är möjliga att begränsa genom reglering av försiktighetsmått i villkor”.

Vidtar försiktighetsmått

– Länsstyrelsen menar alltså att kommunen gått för långt genom sitt förbud och att tillstånd ska kunna ges om bara vissa villkor ställs, säger Magnus Berg.
– De villkor vi har föreslagit gäller olika typer av försiktighetsmått vid själva borrningen och installationen. Bland annat att man använder sig av vegetabiliska oljor, att man inte tankar i närområdet och givetvis att man utför borrningen enligt SGU:s standard för Normbrunn. Vi har också påpekat att anläggningen i drift inte utgör någon risk.

Överklagar inte

Miljökontoret i Upplands-Väsby kommun har beslutat att inte utnyttja sin möjlighet att överklaga beslutet till Mark- och miljödomstolen.
– Vi kommer i stället att upp ärendet till förnyad prövning utifrån de synpunkter som lämnades i länsstyrelsens yttrande, meddelar bygg- och miljöchef Anna von Axelson i ett skriftligt svar till Borrsvängen.
Magnus Berg är givetvis nöjd med utslaget och tycker att Länsstyrelsen fattat ett klokt beslut:
– Ja, jag tycker att man har resonerat på ett bra sätt. Nu har det här beslutet ingen prejudicerande effekt, det kan ske först i högre instans. Men det är positivt och viktigt för branschen att beslutet är fattat.

Text: Jörgen Olsson Karta: SGU

Kolla transportörens tillstånd!

Beställaransvaret vid köp av yrkesmässiga transporter har förtydligats och skärpts. För borrbranschen är detta angelägna nyheter för entreprenörer som anlitar en transportör för att till exempel flytta kaxcontainrar eller borriggar.

– Det åligger beställaren att kontrollera att företaget har yrkestrafiktillstånd. Saknas detta faller ansvaret på beställaren och det blir böter. Även upp till ett års fängelse finns i straffskalan, säger David Börjesson på Altea till Borrsvängen.
Den som beställer tjänsten måste alltså försäkra sig om att transportföretaget har tillstånd att utföra den. För att underlätta detta har Transportstyrelsen tagit fram en e-tjänst, där man med hjälp av transportörens organisationsnummer kontrollerar att yrkestrafiktillstånd finns.
E-tjänsten finns här.

 

 

Växjö kräver kompletteringar vid ansökan om borrning

Växjö kommun har vid ett par olika tillfällen begärt in kompletteringar till ansökningar om borrningstillstånd för geoenergianläggningar. Bland annat vill man bedöma ekonomin i projekten.
– Det står tydligt i miljöbalken att vi ska göra en ekonomisk rimlighetsbedömning, säger Madeleine Karlsson, förvaltningschef på miljö- och hälsoskyddskontoret i Växjö.

Det senaste fallet gäller en större industrilokal. Efter sju veckors handläggningstid och begäran om kompletteringar två gånger, gav kommunen borrningstillstånd. Kompletteringar till en ansökan är kanske inget uppseendeväckande i sig. Det som väcker frågetecken kring Växjö kommuns agerande är motiveringen.
Miljö- och hälsoskyddskontoret kräver att den sökande ska redovisa hur anläggningen uppfyller miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Dessa lyder: ”Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand ska förnybara energikällor användas.” Geoenergi uppfyller väl dessa krav.

I Växjö finns en teknik som kan vara bättre ur miljösynpunkt”, säger Madeleine Karlsson, förvaltningschef på miljö- och hälsoskyddskontoret i Växjö, och syftar på det kommunala energibolagets produktion av fjärrvärme. Foto: Martina Wärenfeldt.

– Men är det verkligen säkert att värmepumpar är den bästa tekniken för Växjö? Vi har en fjärrvärme med otroligt fina miljösiffror. I Växjö finns därmed en teknik som kan vara bättre ur miljösynpunkt, menar Madeleine Karlsson.

Specifikt för Växjö

Geotec har inte fått signaler om att några andra kommuner begär in den här typen av kompletteringar, som dels innebär mycket merarbete för entreprenörerna, dels riskerar att försena ett projekt.
– Det kanske är specifikt för Växjö eftersom vi i princip bara använder förnybart bränsle i fjärrvärmen. Ska vi då bara godta att man vill använda geoenergi när det inte handlar om små villaanläggningar? Vi tycker inte det. Vi vill istället få in ett underlag för att kunna bedöma vilken teknik som är bäst, förklarar Madeleine Karlsson.
Det är inte bara rent miljömässiga bedömningar kommunen vill göra. Även när det gäller ekonomin i anläggningen vill kommunen ha ett finger med i spelet.
– Vi måste bedöma om det är rimligt att det kostar mer med den ena eller andra tekniken. Det står tydligt i miljöbalken. För att kunna göra det måste vi veta vad den ena tekniken kostar i förhållande till den andra.

Kommer det här att bli ett standardförfarande vid borrningsansökningar i Växjö?
– Det kan jag inte svara på. Det här senaste fallet var speciellt eftersom det är en så stor anläggning. Men vi behöver komma in tidigare i processen så att vi kan informera om att det finns en annan miljövänlig teknik som alternativ. Vi vill inte hamna situationer där företag i ett sent skede måste byta teknik.

Är det en öppen målsättning att Växjö kommun vill styra in alla på att använda den kommunala fjärrvärmen?
– Nej, vi vill styra in de sökande på den bästa tekniken.

Men det är fjärrvärme du exemplifierar med?
– Nej, geoenergi kanske matchar fjärrvärmen, men vi måste få in ett underlag så att vi vet det. I det här fallet var tydligen geoenergi den bästa tekniken.

Uppfyller kraven

Johan Barth, vd på Geotec, får känslan att Växjö medvetet försöker försvåra för installatörer och därmed geoenergin. Att geoenergi uppfyller kraven i miljöbalken menar han är vedertaget och knappast kan ifrågasättas.
– Miljööverdomstolen har dessutom slagit fast att det inte går att hävda att geoenergi är ett sämre miljöval än fjärrvärme.
Det som upprör Johan Barth mest är att kommunen lägger sig i näringslivets egna lönsamhetsbedömningar och ekonomiska kalkyler.
– Det anstår inte en kommun att fråga hur ett företag investerar sina pengar i den här typen av energilösningar. Det är väl känt att geoenergin ger en ekonomisk fördel på sikt. Det kan många kommuner skriva under på och är skälet när de väljer att anlägga geoenergi i skolor och andra kommunala verksamheter. Geoenergin är bevisligen lönsam gentemot alternativen. Jag har svårt att tro att samma fråga ställs till en kund som vill koppla upp sig mot fjärrvärmen, säger Johan Barth.

Text: Lars Wirtén

Borra brunn eller bygga tunnel?

Energibrunnar och undermarksbyggande – går det att samordna? Den frågan väckte Svenska Geotekniska Föreningen vid ett seminarium i Stockholm i oktober. Svaren pekade på både utmaningar och möjligheter när anläggningar för geoenergi och infrastruktur konkurrerar om utrymmet.

Curt Wichmann på Svenska Geotekniska Föreningen. Foto: Privat.

Det börjar bli trångt där nere under marken, åtminstone i våra större tätorter. Installationerna av borrade energibrunnar ökar och samtidigt som samhället vill utnyttja undermarken för utbyggnad av infrastruktur sträcker sig borrhålen 200-300 meter under markytan.

I Stockholms län planeras flera nya projekt för att bygga spårtunnlar, och även tunnlar för system som ska försörja staden med kraft, vatten och avlopp. Det sker parallellt med att nya och gamla husbyggnadsprojekt planerar energibrunnar, brunnar som riskerar att hamna i vägen för en utbyggnad av stadens anläggningar.

Därför ville Svenska Geotekniska Föreningen,SGF, belysa frågan och diskutera hur de borrade brunnarna påverkar planeringen av undermarken. Bostadsrättsföreningar som satsar på geoenergi och Stockholms stad som säkrar mark för framtida tunnelbanebyggen är ingen lätt ekvation.

Går oftast att lösa

Curt Wichmann på SGF talar ogärna om konflikt mellan de båda intresseområdena, så länge det inte krävs en dom för att lösa ett problem. Men han medger att ämnet är kontroversiellt, det blev tydligt på det seminarium som kommittén för byggnadsgeologi bjöd in till.

– Generellt sett är där ingen större motsättning i dessa båda intressen. Problem som visar sig i planeringsfasen går oftast att lösa, exempelvis genom att ett undermarksbygge tar vägen runt en befintlig energianläggning.

– Det kom fram synpunkter på seminariet som visar att de båda intressegrupperna vanligen har förståelse för och tar hänsyn till varandra. De strävar mot en ömsesidig planering för att hitta lösningar som gynnar alla.

Problematiskt på alla sätt

Hittills, tillägger han. I Stockholm blir det nu allt trängre under mark. Curt Wichmann nämner bland annat bygget av City Link, en kraftledning i tunnel under Stockholm, och Förbifart Stockholm, en vägtunnel under Mälaren. Stora projekt som har kostnader för att parera befintliga energianläggningar samt kräver både förhandlingar med brunnsägare och att mark reserveras för framtida behov. Idag säger Stockholms stad i princip nej till alla ansökningar om att få borra på och under stadens mark i innerstaden.

Curt Wichmann är likt många andra som berörs av borrstoppet bekymrad över den kraftiga vändning Stockholms stad gjort i sin tillståndshantering:

– Det blir problematiskt på alla sätt, att som Stockholms stad strama åt tillståndshanteringen så till den grad att man i princip förbjuder alla energibrunnar. För den som ska bygga bostäder kan det vara avgörande att få borra energibrunnar, för att få bygglov ska energibehovet underskrida en viss nivå och då tillförs energin genom energibrunnar.

Samförstånd krävs

En synpunkt som kom upp på seminariet var att tidsbegränsa tillstånd som rör energibrunnar, istället för att en kommun garderar sig inför framtida byggbehov genom att bara säga nej. Curt Wichmann tvivlar inte på att det går att underlätta processen för en ömsesidig planering och utnyttjande av undermarken.

– Absolut! Men då är det viktigt att alla hjälps åt, alla måste bidra till att hitta lösningar. Det är viktigt både att samordna planeringen bättre och att titta mer övergripande på det som görs under mark. Trafikverket kan inte tillåtas skapa egna ”reservat” i undermarken. Planeringshorisonten för framtida tunnlar är mindre än 30 år, men det vore dumt att inte utnyttja energin i berget under den tiden.

– Det är helt enkelt väldigt viktigt att bygga i samförstånd i framtiden, konstaterar Curt Wichmann.

Text: Mia Ising