Växjö kräver kompletteringar vid ansökan om borrning

Växjö kommun har vid ett par olika tillfällen begärt in kompletteringar till ansökningar om borrningstillstånd för geoenergianläggningar. Bland annat vill man bedöma ekonomin i projekten.
– Det står tydligt i miljöbalken att vi ska göra en ekonomisk rimlighetsbedömning, säger Madeleine Karlsson, förvaltningschef på miljö- och hälsoskyddskontoret i Växjö.

Det senaste fallet gäller en större industrilokal. Efter sju veckors handläggningstid och begäran om kompletteringar två gånger, gav kommunen borrningstillstånd. Kompletteringar till en ansökan är kanske inget uppseendeväckande i sig. Det som väcker frågetecken kring Växjö kommuns agerande är motiveringen.
Miljö- och hälsoskyddskontoret kräver att den sökande ska redovisa hur anläggningen uppfyller miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Dessa lyder: ”Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand ska förnybara energikällor användas.” Geoenergi uppfyller väl dessa krav.

I Växjö finns en teknik som kan vara bättre ur miljösynpunkt”, säger Madeleine Karlsson, förvaltningschef på miljö- och hälsoskyddskontoret i Växjö, och syftar på det kommunala energibolagets produktion av fjärrvärme. Foto: Martina Wärenfeldt.

– Men är det verkligen säkert att värmepumpar är den bästa tekniken för Växjö? Vi har en fjärrvärme med otroligt fina miljösiffror. I Växjö finns därmed en teknik som kan vara bättre ur miljösynpunkt, menar Madeleine Karlsson.

Specifikt för Växjö

Geotec har inte fått signaler om att några andra kommuner begär in den här typen av kompletteringar, som dels innebär mycket merarbete för entreprenörerna, dels riskerar att försena ett projekt.
– Det kanske är specifikt för Växjö eftersom vi i princip bara använder förnybart bränsle i fjärrvärmen. Ska vi då bara godta att man vill använda geoenergi när det inte handlar om små villaanläggningar? Vi tycker inte det. Vi vill istället få in ett underlag för att kunna bedöma vilken teknik som är bäst, förklarar Madeleine Karlsson.
Det är inte bara rent miljömässiga bedömningar kommunen vill göra. Även när det gäller ekonomin i anläggningen vill kommunen ha ett finger med i spelet.
– Vi måste bedöma om det är rimligt att det kostar mer med den ena eller andra tekniken. Det står tydligt i miljöbalken. För att kunna göra det måste vi veta vad den ena tekniken kostar i förhållande till den andra.

Kommer det här att bli ett standardförfarande vid borrningsansökningar i Växjö?
– Det kan jag inte svara på. Det här senaste fallet var speciellt eftersom det är en så stor anläggning. Men vi behöver komma in tidigare i processen så att vi kan informera om att det finns en annan miljövänlig teknik som alternativ. Vi vill inte hamna situationer där företag i ett sent skede måste byta teknik.

Är det en öppen målsättning att Växjö kommun vill styra in alla på att använda den kommunala fjärrvärmen?
– Nej, vi vill styra in de sökande på den bästa tekniken.

Men det är fjärrvärme du exemplifierar med?
– Nej, geoenergi kanske matchar fjärrvärmen, men vi måste få in ett underlag så att vi vet det. I det här fallet var tydligen geoenergi den bästa tekniken.

Uppfyller kraven

Johan Barth, vd på Geotec, får känslan att Växjö medvetet försöker försvåra för installatörer och därmed geoenergin. Att geoenergi uppfyller kraven i miljöbalken menar han är vedertaget och knappast kan ifrågasättas.
– Miljööverdomstolen har dessutom slagit fast att det inte går att hävda att geoenergi är ett sämre miljöval än fjärrvärme.
Det som upprör Johan Barth mest är att kommunen lägger sig i näringslivets egna lönsamhetsbedömningar och ekonomiska kalkyler.
– Det anstår inte en kommun att fråga hur ett företag investerar sina pengar i den här typen av energilösningar. Det är väl känt att geoenergin ger en ekonomisk fördel på sikt. Det kan många kommuner skriva under på och är skälet när de väljer att anlägga geoenergi i skolor och andra kommunala verksamheter. Geoenergin är bevisligen lönsam gentemot alternativen. Jag har svårt att tro att samma fråga ställs till en kund som vill koppla upp sig mot fjärrvärmen, säger Johan Barth.

Text: Lars Wirtén