Teknikfokus när experter möttes i Lund
Kvalitet och definitioner kring borrhålslager stod i centrum när internationella geoenergiexperter möttes i Lund för att prata om design, konstruktion och drift.
– Det är väldigt utvecklande att ha ett forum som detta att diskutera och byta erfarenheter i, säger Signhild Gehlin på Svenskt Geoenergicentrum.
I början av november var Svenskt Geoenergicentrum värd när experter från tio länder träffades i Lund för att i tre dagar diskutera kvalitetsfrågor för borrhålssystem och gemensamma utmaningar och möjligheter. Det hela sker inom ramen för International Energy Agencys (IEA) teknikplattform Energy Conservation through Energy Storage (ECES) och dess nya treåriga projekt Annex 27 – Quality Management in Design, Construction and Operation of Borehole Systems. Projektet handlar om kvalitetssäkring av design, konstruktion och drift av borrhålslager.
Projektet har nyligen startat – sammankomsten i Lund var den andra i ordningen sedan starten i år. Projektet pågår till 2019 och målsättningarna är bland annat att samla in uppgifter om nationella råd och riktlinjer för borrhålslager, analysera skillnader i metoder, identifiera svårigheter knutna till design- och konstruktionsfaserna och att med tiden skapa underlag för de deltagande länderna att utarbeta riktlinjer och handböcker. Det överordnade syftet är att lära av praxis för att undvika misstag när nya anläggningar byggs och att driva utvecklingen framåt.
Ser utvecklingsbehov
Signhild Gehlin från Svenskt Geoenergicentrum är tillsammans med svenske geoenerginestorn Olle Andersson ansvarig för delprojektet Subtask 1 som handlar om designfasen.
– Vi samlar in och sammanställer information om regler och praxis för design av borrhålssystem i de tio deltagande länderna. På så vis visar vi vilka likheter och skillnader som finns för de olika nationella förutsättningarna, och kan delge varandra erfarenheter och bra metoder. Vi kommer också att se vilka områden där mer kunskap och utveckling är angelägen, säger Signhild Gehlin.
Skilda definitioner
En viktig startpunkt är att enas kring definitioner av begrepp och system. Det finns olika uppfattningar om var definitionsgränsen går mellan BTES (Borehole Thermal Energy Storage) och GSHP-system (Ground Source Heat Pump). I Sverige benämner vi det förstnämnda ett aktivt lager där värme och/eller kyla lagras, medan det sistnämnda är passivt och återladdat via omgivande mark.
Definitionerna skiljer sig åt mellan länderna – på sina håll använder man termen GSHP fast det rör sig om vad vi i Sverige skulle klassa som BTES.
Storleken på systemet (antal borrhål och värmepumpstorlek) spelar också in i hur man benämner anläggningen. Även värmepumpens drift skiljer sig mellan olika länder. I USA och Kanada används alltid värmepumparna för både värme och kyla.
Fokus på värmeväxlingen
I grunden handlar projektet dock om system där borrhål i marken används för värmeväxling mellan mark och byggnad, oavsett antal borrhål, temperaturnivåer och användning av värmepumpar.
– Genom att fokusera på själva värmeväxlingen i marken kan vi i viss mån komma runt skillnaderna i gränsdragning mellan BTES- och GSHP-system, säger Signhild Gehlin.
Vidare i detta tidiga steg diskuterades bland annat:
• Vinklade borrhål och de juridiska frågeställningar som kan uppstå om man borrar sig in på någon annans geoenergiresurs,
• Olika blandningar av köldbärarvätska,
• Mätpunkter – till exempel elförbrukning, värme- och kylproduktion, flöde och returvätskans temperatur.
Vem ansvarar för vad?
Inom delprojektet Konstruktion – Subtask 2, som leds av danske Henrik Bjørn – handlade samtalet mycket om vad som rent praktiskt gäller och händer på en borrplats. Vilka krav ställs på borrplatsen när det till exempel gäller tillgång till vatten och el och vad händer om de inte är uppfyllda? Vem tar ansvaret för underjordisk infrastruktur på privat respektive allmän mark? Hur hanteras förorenade massor? Vilka länder har certifieringar för borrare och vilka krav ställs kring dessa?
– Vi kan konstatera att förekomsten av riktlinjer varierar mellan länder, men gemensamt är omsorg och skydd av grundvatten. säger Signhild Gehlin.
