Borrutbildning: Stora skillnader hos de nordiska grannarna

Hur ser det ut med borrutbildning i Norge, Finland och Danmark? Borrsvängen kollade läget med branschföreträdarna.

Lärlingsupplägg i Norge

I Norge utbildas personal till bland annat bygg- och anläggning samt industriell produktion inom ett så kallat ”2+2”-system. Det består av två års gymnasiala studier följt av två år som lärling på ett företag i den bransch man valt. Det hela avslutas med examen och ett officiellt betyg – ett så kallat fackbrev – till exempel som snickare.

MEF, Maskinentreprenörernas förening, som organiserar de norska brunnsborrarna, har länge drivit på för att även utbildning till borriggsoperatör ska erbjudas inom systemet och har nyligen rönt framgång:

– Vi har fått utbildningsdepartementet med oss. De kommer förmodligen att godkänna de kompetensmål vi har satt upp, den läroplan vi har tagit fram och det kommer att inrättas ett särskilt fackbrev för borriggsoperatörer, säger Einar Østhassel på MEF.

Han räknar med att de första eleverna kan börja den nya utbildningen i en nära framtid.

– De två teoretiska åren sköts av den offentliga skolorganisationen. Därefter är det två år som lärling på ett företag. Under de åren har lärlingen lön, som delvis betalas av det offentliga, säger Einar Østhassel.

Han bedömer behovet av nyutbildad och examinerad personal som stort – i synnerhet om man räknar in hela grundläggningsbranschen:

– Då handlar det ett behov på kanske 200 personer om året. Koncentrerar vi oss på brunnsborrarbranschen, alltså med specialkompetens inom vatten- och energibrunnar samt hydrogeologi, så talar vi om ett behov på mellan 20 och 40 personer om året. Många nu aktiva norska brunnsborrare börjar bli gamla, så vi står inför ett generationsskifte.

– Men först och främst är ett offentligt fackbrev ett kraftigt lyft för branschens sociala status och ett erkännande av kompetens.

Ingen grundutbildning i Finland

I Finland finns ingen officiell grundutbildning – den som vill bli brunnsborrare söker anställning hos ett borrföretag och lär sig sedan yrket genom att gå bredvid en erfaren borrare.

Däremot har den finska borrbranschen, vars medlemsorganisation heter Poratek, tagit initiativ till en kortare utbildning för aktiva borrare, för att dokumentera kompetensen.

– Den utbildningen består av ungefär en veckas teoretiska studier och sedan har man ett år på sig att avlägga alla de nödvändiga proven – förutom det borrtekniska allt från att köra lastbil till att ge första hjälpen, säger Porateks ordförande Jimmy Kronberg

– Utbildningen avslutas med att man genomför en brunnsborrning under uppsikt av en besiktningsman, som granskar att jobbet utförs korrekt. Det är ingen officiell certifiering, eftersom vi ännu inte har det kravet i Finland, men det är ett kompetensbevis. Vi tycker att det är viktigt att fler i branschen dokumenterar sin kompetens, eftersom vi räknar med att kraven kommer att skärpas med tiden, säger Jimmy Kronberg.

Danmark verkar för modernisering

I Danmark arbetar ordföranden i Föreningen af Danske Brøndborere, Christian Christiansen, för att modernisera och på andra sätt lyfta den grundbildning som finns – inte minst för att göra den mer attraktiv:

– Den utbildning vi har idag och som infördes år 2000 omfattar sex-sju veckors kurs som bedrivs av Århus tekniska högskola. För att få B-certifikat som brunnsborrare krävs att man går kursen och att man har ett års yrkeserfarenhet.

– Jag skulle gärna se att utbildningen var längre och att den hålls på ett ställe där det finns bättre tillgång till teknisk expertis än vad Århus kan erbjuda. Det sistnämnda är faktiskt på gång; utbildningen ska flyttas till ett lärosäte i Horsens.

För att få driva ett brunnsborrningsföretag i Danmark krävs AB-certifikat. Det får man genom att efter B-certifiering gå en påbyggnadskurs.

Tillsammans med branschnära organisationer arbetar den danska föreningen för att lyfta utbildningen.

– Vi ser stora möjligheter till förbättringar och skulle vilja revidera och uppdatera hela utbildningsmaterialet, men det krävs politisk vilja också. Genom att arbeta tillsammans med andra ökar vi våra chanser att påverka, säger Christian Christiansen.

Text: Jörgen Olsson