Gedigen utbildning är ett medlemskrav för grundläggare

I branschorganisationen Svensk Grundläggning (SAFE) är det sedan några år ett medlemskrav för entreprenörer att de ska utbilda sin grundläggningspersonal enligt organisationens specifikationer.
Utbildningen är teoretisk och leder fram till ett kompetensbevis – ”Säker grundläggare” – som ska förnyas vart femte år.

Ett exempel på grundläggningsarbete, från bygget av Norra Länken i Stockholm. Stödkonstruktion bestående av stålspont och bakåtförankring med linstag inborrade i berg. Stålsponten är också en del av en tätskärmen i kombination med jetinjektering (jord) och ridåinjektering (berg). Borrmaskinen utför installation av mantelburna stålkärnepålar.

Utbildningen hos SAFE genomförs i tre steg. Grundkravet för att få gå introduktionskursen (steg 1) är att lärlingen, som till exempel kan vara smed utan yrkesbevis eller grävmaskinist eller chaufför med yrkesbevis, har jobbat minst 1 800 timmar med anläggning. Hos arbetsgivaren ska även en utbildningsansvarig utses.

Introduktion och handledning

Introduktionskursen tar två dagar och innehåller bland annat moment som hälsa och säkerhet, beräkningar, maskinsäkerhet och säkra lyft med speciell inriktning på grundläggning samt avslutas med ett skriftligt prov.
Därefter arbetar lärlingen under handledning hos sin arbetsgivare under fyra till sex månader. Handledaren ska själv ha yrkesbevis för den maskin lärlingen arbetar i. Parallellt med lärlingsarbetet sker självstudier med stöd av handledaren eller den utbildningsansvarige.

Geoteknik, juridik och praktik

Steg 2 i utbildningen kallas grundkurs och består av två delar. Kravet för att börja steg 2 är minst 2 700 timmar i yrket samt att alla moment i självstudierna efter introduktionskursen genomförts.
Del 1 i grundkursen är två dagars utbildning i geoteknik. Här tar man upp bland annat geologi, grundvatten, tjäle, jordarter, jordförstärkning, gränssnitt mellan berg och jord, risker och omgivningspåverkan samt jordförstärkning. Det hela avslutas med ett skriftligt prov.
Därefter fortsätter lärlingen arbetet i företaget på aktuell maskin och ska då träna på olika arbetsmoment, med målet att behärska olika metoder och bedöma olika tillvägagångssätt. Allting ska dokumenteras i utbildningsboken.

Ger yrkesbevis

När lärlingen nått totalt 5 400 timmar, varav 1 800 ska vara inom anläggningsarbete och 3 600 utbildningstid för den aktuella maskinen (minst 1 200 av dessa ska vara som operatör) vidimeras dokumentationen för prov, erfarenhet och teoriutbildning av Byggnadsindustrins Yrkesnämnd (BYN), som utfärdar ett yrkesbevis.
Del 2 i grundkursen består också av två dagars utbildning, som handlar om arbetsplatsen. Ur innehållet kan nämnas bland annat bygghandlingar, entreprenadjuridik, tillsynsjournal, besiktningar, CE-märkning, service och arbetsplatsansvar. Även den här delen av grundkursen avslutas med skriftligt prov.

Kompetensutveckling

Det 3:e steget för att bli ”Säker grundläggare” är en tvådagars kompetensutvecklingskurs. Här går man igenom geo- och grundläggningsteknik, AMA/AF, beställarrollen, arbetsmiljö, visuellt ledarskap samt aktuellt och nytt om maskiner. Efter avslutande godkänt skriftligt prov erhåller medlemsföretaget ett kompetensbevis för medarbetaren. Beviset förnyas vart femte år, vilket sker genom en repetition av steg 3; kompetensutveckling.
För tjänstemän finns ytterligare ett steg som heter 2P – Projektering och projektledning.
Denna kurs är öppen även för andra yrkeskategorier där grundläggning ingår, till exempel konsulter och husbyggare.

Text: Jörgen Olsson Foto: Mikael Creütz/Golder Associates

 

”Utbildningen har fått bra genomslag”

Svensk Grundläggning har sedan 2003 erbjudit utbildningspaketet för bland annat maskinförare. För något år sedan fattade man beslutet att göra det obligatoriskt för alla medlemsföretag på entreprenörssidan att utbilda sina medarbetare.

– Vi har fått bra genomslag, men det är en lång process att utbilda alla, säger Sussie Bierbum, kursadministratör på Svensk Grundläggning.
– Eftersom det är tänkt att det ska vara uppåt sex månaders praktisk tillämpning mellan de olika stegen, så tar det totalt mellan tre och fem år att genomföra allihop och bli klar.
– Utbildningen vänder sig ju även till medhjälpare utanför maskinen och till arbetsledare, men ser man till just maskinförare/operatörer så har hittills ett 30-tal gått igenom hela utbildningen och fått sitt kompetensbevis.

Minst 400 ska utbildas

Exakt hur många maskinförare det totalt handlar om är inte känt, men Svensk Grundläggning räknar med att det bland medlemsföretagen finns omkring 400 stycken.
– Därutöver finns det en stor mängd små entreprenörer och företag som inte är medlemmar hos oss. Dem kommer vi ju inte åt genom kravet – däremot kan det bli så att de större entreprenörerna begär att de ska utbilda sig för att de ska bli anlitade, säger Sussie Bierbum.

En styrka i offerter

Tanken är att kompetensbeviset ska efterfrågas eller krävas av byggherrar – men också fungera som en styrka för entreprenörer att lyfta fram i sina offerter.
Gensvaret har som sagt varit gott och många maskinförare går nu under hösten igång med utbildningen. Varje delkurs kostar arbetsgivaren mellan 6 000 och 9 000 kronor per medarbetare. Till det kan läggas kostnader för frånvaro, resor och övernattningar.
– Men kostnaderna har faktiskt inte varit föremål för några större diskussioner bland våra medlemmar, säger Sussie Bierbum:
– Det är positivt att kunskap och säkerhet ute på arbetsplatserna värderas högre än kostnaden för utbildning!

Text: Jörgen Olsson

 

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *