Akademiska Hus: Tillförsikt trots höga elpriser

För Akademiska Hus har geoenergi länge varit en pusselbit i energiförsörjningen. Geoenergi vars låga driftskostnad nu utmanas av skenande elpriser, men som ändå kan ha goda framtidsutsikter. Det är en komplex fråga där såväl deras elavtal som installation av geoenergi på rätt plats och i rätt kombination med andra energislag spelar in.

Akademiska Hus vände tidigt blicken mot geoenergi, anläggningar för geoenergi har blivit en naturlig del i systemen för energiförsörjning på campusområden. Bolaget äger många campus, med många byggnader, och det ger både ett stort energibehov och i vissa fall mycket överskottsvärme. Ett exempel är de många datorhallarna som behöver kyla året runt.

Fokus på energibehov

Fredrik Nyberg, energi- och teknikchef på Akademiska Hus.

– Geoenergi är en del i våra tekniska lösningar för att försörja oss energimässigt. I vårt energi- och klimatarbete ser vi alltid först till att minska våra byggnaders energibehov. Därefter vill vi kunna ta tillvara och flytta överskottsenergi samt utnyttja sol och förnybar energi, vilket geoenergilösningar kan möjliggöra, säger Fredrik Nyberg, energi- och teknikchef på Akademiska Hus.

Han och hans kollegor överväger geoenergi vid nyproduktion såväl som vid uppgradering av energisystem – det görs sällan en total konvertering, men vid utveckling av en enskild byggnad. Geoenergianläggningar finns idag på campusområden i Stockholm, Karlstad, Lund, Umeå, Göteborg, Gävle, Örebro och snart i Alnarp utanför Malmö.

Geoenergi är gratis, men hur påverkar det Akademiska Hus att el som driver kyl- och värmepumpar är långt ifrån gratis just nu? En inte helt enkel fråga att svara på, betonar Fredrik Nyberg innan han gör ett försök. De skenande elpriserna går inte obemärkt förbi, men i vilken grad de påverkar och med vilken följd är en komplex fråga.

Kombinerade energilösningar

– Övrig energiförsörjning och infra- struktur spelar roll, och det gör även våra elavtal. Befintlig infrastruktur för försörjning kan motivera geoenergi som del av energiförsörjningen, samtidigt som geoenergi kan motivera en satsning på infrastruktur. Geoenergi och infrastruktur driver varandra.

Vanligast är att Akademiska Hus kombinerar leveransen av geoenergi med andra energislag. På så sätt skapar de en mer flexibel leverans och får en bättre leveranssäkerhet.

– Att koppla på geoenergi där vi redan har ett kyl- och värmenät, som exempelvis levererar fjärrkyla till våra byggnader, kan vara en god idé. Men förutsättningarna på våra campus ser olika ut, ett campus kan ha ett par lager för geoenergi och ett annat område har inget.

Det är lite tidigt att dra slutsatser om de ökade elpriserna, menar Fredrik Nyberg.

Elpriserna kräver kreativitet

– Kortsiktigt påverkas vi inte så mycket, beroende på vår elhandelsmodell. Vi kan även påverka vår energiproduktion på olika sätt, så än sitter vi ganska lugnt i båten. Men visst spelar det roll hur vi prioriterar våra satsningar framöver.

Med en hel del kyl- och värmepumpar i fastighetsbeståndet behöver de bli ännu mer kreativa, konstaterar han, och Akademiska Hus fortsätter att värdera geoenergi parallellt med andra energilösningar.

– Frågan är hur stor differens det blir över tid mellan driftskostnaden för geoenergilösningar och annan värme och kyla. Förutsättningarna för geoenergi kan komma att minska, elpriserna kan göra den mindre lönsam.

Men prisutvecklingen är inte hela sanningen, påpekar Fredrik Nyberg. Det handlar också om hur energimarknaden utvecklas sett till effekt, inte minst toppeffekt.

Toppeffekt i fokus

Campus Örebro

– Effekt blir mer och mer en fråga. Det kostar mycket att producera effekttoppar, och ofta förknippas dessa med klimatpåverkan. Där vi har tillgång till geoenergi skulle den kunna få en roll i att utjämna toppeffekter, det kan bli aktuellt att titta på sådana lösningar.

Det ligger i deras uppdrag att ständigt effektivisera byggnader och energibehov på campusområden och en väg kan vara att flytta energi mellan byggnader, beroende på säsong.

Klimatsmarta lösningar blir lätt komplicerade lösningar, men det behöver inte vara så, inte ens när elpriserna slår i taket, menar Fredrik Nyberg. Han har tillförsikt.

– Våra hållbarhetsmål har förändrats med åren, strategierna ser annorlunda ut idag. Det hållbara perspektivet måste inte sätta käppar i hjulet för kostnadseffektiva lösningar. Vi måste bara tänka smart, ha fokus på vår samtid och ha med oss att en väl byggd portfölj av lösningar gör oss starkare vid en förändring.

TEXT: MIA ISING

Akademiska Hus: Tillförsikt trots höga elpriser

Fokus på energibehov

Kombinerade energilösningar

Elpriserna kräver kreativitet

Toppeffekt i fokus

Lämna en kommentar

Lämna ett svar Avbryt svar

UTGIVNING

KONTAKT

ARTIKLAR

ANNONSERING

UPPLAGA