Inga tydliga trender – Men elpriset oroar marknaden
Elpriserna har skenat men det rapporteras om rusning efter värmepumpar sista kvartalet i fjol. Vad ser borrföretagen för rörelser på marknaden – ökar efterfrågan på geoenergi? Är det skillnad mellan enskilda småhus och större kommersiella fastigheter? Påverkar elpriset, i så fall hur och vilken är kopplingen till den energilösning man konverterar ifrån?
Borrsvängen kollade läget med några av borrbranschens större aktörer.
Finspångs Brunnsborrning, Martin Johansson, ekonomichef och order- ansvarig:
– Jag räknar med att vi kommer att se ett permanent högre elpris, även om det inte kommer att ligga fullt så högt som det gjort de senaste månaderna. Ur ett geoenergiperspektiv ser vi det som fördel, i synnerhet om man konverterar från eluppvärmning. Det kan finnas en större tvekan att konvertera från fjärrvärme, men sannolikt kommer även den energi- försörjningen att bli dyrare framöver.
Kostnaderna för biobränsle ökar på grund av hårdare konkurrens om dessa resurser i andra tillämpningsområden. Till exempel utvinning av syntetiska bränslen och även i flera fall kostsamma renoveringar av äldre distributionsnät i marken.
Fördelarna överväger
Martin Johansson menar att det ännu har gått för kort tid med höga elpriser för att kunna avläsa några riktigt tydliga trender, annat än att efterfrågan ökat från hus med eluppvärmning. Hos FBB har efterfrågan på geoenergianläggningar varken ökat eller minskat och det gäller såväl villor som kommersiella fastigheter. Men någon oro för att intresset för att satsa på en energilösning – geoenergi – som inkluderar en elförbrukare ska minska känner man inte:
– Det är ju fortfarande så att geoenergi är minst två delar gratisenergi och en del elektricitet. Till det ska man lägga fördelen med den värdeökningen på fastigheten som geoenergi ger.
Äldre anläggningar kompletteras
En tydlig trend som däremot syns är att efterfrågan på kompletteringsborrning till äldre geoenergianläggningar ökar.
– De anläggningar som gjordes för säg 20 år sedan är med dagens mått mätt underdimensionerade. Pumparna går mer och mer för varje år i takt med att framledningstemperaturerna blir lägre. Det är inte ovanligt att vi borrar lika mycket till när vi kompletterar de 20 år gamla systemen, säger Martin Johansson.
När det gäller de stora kommersiella fastighetsägarna upplever Martin Johansson att de flesta har bundna elavtal och därför inte har drabbats av prishöjningarna.
Sveborr, Tomas Söderqvist, delägare:
– Jag skulle säga att de flesta som kan skaffar andra uppvärmningsformer än direktverkande el.
Sveborr, som gör mycket jobb i Örebrotrakten, har märkt av en ökad efterfrågan jämfört med hur det brukar vara vid den här tiden på året.
– Det gäller konsumentsidan och efterfrågan ökar både från dem som idag har pelletseldning, elpannor och dem som har direktverkande el. Hushåll med direktverkande el har sett sina elräkningar skena. Tidigare har de tyckt att en övergång till bergvärme har varit för dyr, eftersom det innebär att de också måste konvertera till vattenburen värme, men många av dem tänker annorlunda nu med elpriserna. Har man pelletseldning så har man redan vattenburen värme så där finns inte det hindret.
Brist på pumpar ett problem
Även Sveborr gör en hel del kompletteringsborrningar till äldre anläggningar.
– I och runt Örebro var man tidig med geoenergi, men tyvärr borrades det lite för grunt – runt 60–70 meter i många fall. Där gör vi kompletteringsborrningar nu.
En faktor som dämpar efterfrågan är bristen på pumpar.
– Det är minst två månaders väntetid. I många fall kan vi göra så att vi borrar och tar betalt för det och sedan får kunden vänta på att få sin pump installerad. Men alla vill inte och jag har märkt att det gör att en del kunder vilar på hanen, säger Tomas Söderqvist.
Rototec, Mikko Ojanne, vd:
– Jag känner att det finns en oro. När våra konsulter räknar och ska presentera en 10–15 års plan för en potentiell kund som ska konvertera, så ser det just nu inte bra ut för geoenergin. Vi kan ju inte komma med glädjekalkyler utan måste vara realistiska och ta höjd för det som händer med elpriserna.
Vad tror du skulle hända om elpriser- na stannade på de höga nivåer vi haft de senaste två månaderna?
– Det skulle för det första vara en katastrof för industrin rent allmänt i Sverige men även spilla över på vår bransch och i så fall har vi några mörka år framför oss. Den som idag har fjärrvärme och hushållsel har en delad risk och då vill man inte gärna gå över till att bli 100 procent elberoende, säger Mikko Ojanne.
Prioriterar långsiktighet
Bland större kommersiella fastighetsägare ser han en osäkerhet kring stabiliteten och långsiktigheten.
– Man har sett att en krona plötsligt kan bli sex kronor. Blir det tolv kronor nästa gång? Företagare vill kunna tänka och planera långsiktigt och veta att det finns en förutsägbarhet. Det är stora beslut som ska fattas, kanske 50–200 borrhål och ett antal stora värmepumpar. Om elpriset stabilt hamnar på en högre nivå så är det mycket bättre än en svajig och osäker prisbild, just med tanke på långsiktigheten i investeringarna.
En del av elektrifieringen
– Vi har två stora och viktiga faktorer i energipolitiken idag. Den ena är infrastrukturen som måste rustas upp och den andra är hur själva produktionen ska gå till. Ska vi ha kärnkraft i framtiden, hur mycket kan vind- och solkraft ge och så vidare. Ovanpå det har vi elektrifieringen av hela samhället och vi ska inte glömma att värmepumpar också är en del av elektrifieringen.
TEXT: JÖRGEN OLSSON
Lämna en kommentar
Want to join the discussion?Dela med dig av dina synpunkter!