Allt fler tvister med konsumenter

Borrföretagen står till samhällets förfogande när det gäller frågor om brunnar. En strid ström av samtal hamnar hos oss och dessa kommer från både kommuner, konsulter, borrföretag, installatörer och myndigheter. Men den största massan utgörs av konsumenter som har frågor runt brunnar i allmänhet och problem i samband med entreprenader i synnerhet.

Text: Lars Wirtén, Johan Barth och Advokatbyrån Foyen

Illustration: Myra S. Söderström

Under de senaste två åren har vi känt av en ökad kontakt från just den senare gruppen, och nästan alltid handlar det om ett arbete som inte har gått så som man hade tänkt sig. Det kan vara att man har fått för lite vatten, för mycket vatten, borrat på fel plats, borrat för grunt, egendom som har gått sönder i samband med borrning med mera.

Ni som entreprenörer vet om att när man utför arbeten i orörd och ej inspekterbar mark, kan det inträffa saker som inte går att förutse. Det kan också inträffa saker som går att förutse, om man gör förhållandevis enkla undersökningar. Oavsett vilket, går det att hantera mycket av den frustration som alla dessa konsumentkontakter vittnar om genom att vara tydlig i ett avtal.

Vi har uppfattat att det råder brist på skrivna avtal mellan borrföretag och konsumenter, och med installatörerna för den delen också. Men inte hur stor bristen är. Därför genomförde vi en enklare undersökning bland medlemsföretagen, som redovisas på sidan 24.

Undersökningen stärkte vår misstanke när den visar att cirka 80 procent av företagen aldrig eller sällan använder någon form av skrivna avtal. Det finns alltså med mycket enkla medel en fantastisk möjlighet till förbättringar för både konsument och entreprenör. För tvister kostar i alla lägen. Både tid och pengar.

Borrsvängen tar i det här numret upp ett antal fall som vi har kommit i kontakt med. Vi ger vår syn på frågan, och vår samarbetspartner, Foyen Advokatfirma, ger sin.

Skyldighet att avbryta?

Kunden vill ersätta sin befintliga grävda brunn, ca 5 meter djup, med en borrad för att vara säker på att få stabil tillgång till grundvatten av god kvalitet.
Entreprenör X ska borra en vattenbrunn och anger ett grundpris inklusive 30 meter borrning. Därutöver tillkommer ett meterpris ned till 120 meters djup. Entreprenör X borrar ned till 120 meter och fakturerar efter överenskommelsen.

Kunden ifrågasätter nu om X verkligen hade behövt borra så djupt. På 4–17 meters djup påträffades en grusig lerig sand som från 8 meters djup gav vatten. Kunden hävdar att tillräcklig mängd vatten hade kunnat fås här och hänvisar till en organisations broschyr ”Eget vatten från djupborrad brunn”. Här står det att borrning ska avslutas vid tillräckligt stort vattenflöde.

Beskrivningen av arbetet som ska utföras är knapphändig i offerten. Brunnen beskrivs med uppgifterna ”borrning av vatten”, dess dimension och ”rördrivning till berg”. Det står också ”arbete och material enligt Normbrunn-16, SGU och Borrentreprenörerna”.

Borde X ha avbrutit arbetet och istället installerat en filterbrunn i jordlagren?

Vilken roll spelar borrarens skyldighet att ta tillvara på kundens intressen i det här fallet?

Vilken roll spelar formuleringar i avtalet i det här fallet?

Borrföretagen kommenterar

I det här fallet gjorde vi bedömningen att borraren inte har brutit mot avtalet. Det står tydligt att borrning mellan 30-120 meter kommer faktureras enligt prislista. Man har uppgett ett meterpris för borrning eller extra foderrör som tillkommer eller avgår vid behov.

Vi anser inte heller att borraren brustit i sitt ansvar att ta tillvara på kundens intressen. Det är troligt att den grusiga lersanden mellan 4-17 meter utgör ett och samma vattenmagasin. Kunden skulle då få ett likartat vatten i en filterbrunn som denne redan har i den befintliga brunnen. Även om man sparar borrmetrar på att anlägga en filterbrunn drar det också med sig tillkommande kostnader för analyser, material och arbete. Därför är det inte alls säkert att prisskillnaden skulle bli så stor som kunden förväntar sig. Det faktum att lera förekommer i materialet gör att det är mindre lämpat att sätta filter i, eftersom brunnen riskerar att producera partiklar. Sådana partiklar är dessutom besvärliga att rena bort med filter.

Flera avvägningar

Även om vi anser att organisationens broschyr med goda råd kring eget vatten från djupborrad brunn är en bra skrift är den inte bindande avtalsrättsligt. Den beskriver ett fackmässigt utförande, men det finns fler avvägningar som måste göras än bara mängden vatten.

Det är möjligt att den här tvisten kunnat undvikas om man formulerat sig tydligare i offerten. Istället för ”borrning av vatten” skulle ”borrning av bergborrad brunn” vara tydligare och lämna mindre utrymme för tolkning.

Utrymme för tolkning

Man skriver även ”arbete och material enligt Normbrunn-16, SGU och Borr-entreprenörerna. www.sgu.se och
www.geotec.se”
.
Normbrunn-16 är en välkänd branschnorm som beskriver regler kring utförande och går därför bra att hänvisa till. Det är mindre tydligt vad som avses med SGU och Borr-entreprenörerna, vilket ger ett stort utrymme för tolkning. Är meningen att allt på sgu.se och geotec.se ska vara en bindande del av avtalet? Är det Geotecs typgodkända brunn som avses? Är det branschorganisationens instruktioner till medlemmarna?

Sammanfattningsvis anser Borrföretagen inte att entreprenören misskött sig i det här fallet, men att dennes juridiska ställning vid en eventuell rättslig tvist skulle vara starkare om avtalet varit tydligare formulerat.

Advokatbyrån Foyen kommenterar

I detta fall verkar kommunikationen ha brustit. Det ligger entreprenören i fatet att det inte klargjorts vad för typ av brunn som entreprenaden avsåg. Om det inte finns en tydlig teknisk beskrivning av vad som ska utföras riskerar man hamna i ett funktionsansvar gentemot en konsument där man som entreprenör får ansvaret för att välja bästa ekonomiskt och tekniska lösning för att tillgodose behovet.

Som entreprenör har man gentemot en konsument en omsorgsplikt och skyldighet att ge råd. Om beställaren har bestämt sig för vad han vill ha och valet framstår som förnuftigt minskar skyldigheten att rådge eller ifrågasätta för entreprenören. Vidare ska tjänsten vara till rimlig nytta för konsumenten.

Borde resonerat med beställaren

Det som entreprenören borde ha gjort är att vid 8 – 17 meter djup diskutera frågan med konsumenten, det vill säga hur bör man gå vidare. Om det hade varit möjligt att installera en filterbrunn bör entreprenören avråda konsumenten från ytterligare borrning och installera nämnda brunn. Hade man diskuterat frågan med beställaren vid 8 – 17 meters djup, hade man kanske kunnat undvika tvisten och i stället kunnat föra ett pedagogiskt resonemang med beställaren.

Ett genomtänkt val

Man kan konstatera att beställaren i detta fall hade en grävd brunn på fem meters djup och nu ville ha en borrad brunn där djup på mellan 30-120 meter uppenbarligen är den bedömning som gjorts. Utifrån det framstår det som befogat att beställaren var införstådd med att vatten inte skulle tas på samma djup som befintligt, utan att en väsentligt djupare brunn men med bättre vattenkvalitet var målsättningen. Det borde alltså för entreprenören framstå som att beställarens val av anläggning var genomtänkt och att en brunn som tog vatten på samma djup som den befintliga inte var ett alternativ. Det förändras inte av att man hittar vatten som är sandigt tidigt. Vi har alltså svårt att se att entreprenören brustit i sin omsorg i detta fall.

 

I tidningen trycktes fler frågor och svar.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *