Så undviker du tvist med konsumenten

Risken att hamna i en kostsam och energikrävande tvist minskar väsentligt om du har ett tydligt och skriftligt avtal. Var noga med att skriva in avtalspart, vad som ingår, bakgrundsinformation och förutsättningar samt beskriva kostnadsmodellen.

Det rådet ger advokaterna Per Vestman och Emma Gustafsson.

Att utföra borrningsarbeten åt konsumenter skiljer sig rättsligt åt jämfört med uppdrag där företag är kund. Här gäller konsumentlagstiftningen och konsumenttjänstlagen som bland annat ålägger entreprenören en så kallad omsorgsplikt. Det innebär att du som entreprenör är skyldig att ifrågasätta och ge råd kring vad som är bäst att göra, oavsett vad konsumenten vill att du ska göra. Om ett avtal dessutom är bristfälligt och otydligt ger detta en grogrund till oenighet och tvister.

Per Vestman och Emma Gustafsson är advokater på Foyen, en advokatbyrå inriktad på bland annat bygg- och fastighetssektorn och entreprenad- och konsulträtt. Båda är överens om att tvister ofta beror på att avtalet har varit otydligt på viktiga punkter. Om det ens har funnits ett skriftligt avtal. Muntliga överenskommelser gäller förvisso också som avtal, men då står ord mot ord i en tvist. I konsumentfall är det entreprenören som har bevisbördan, varför konsumentens ord ofta väger tyngre.

– Ett skriftligt avtal är alltid att rekommendera. Inte bara för att belysa och dokumentera vad man är överens om, utan även i den grundläggande frågan vem man har avtal med. Det är inte alltid självklart, säger Per Vestman och ger ett exempel:

– Jag hade ett fall där en borrentreprenör kontaktades av en byggentreprenör som uppförde en villa. Men borrentreprenören hade också direktkontakt med fastighetsägaren och uppfattade att han hade ett muntligt avtal med denne. Han fakturerade fastighetsägaren som dock vägrade betala, då han menade att fakturan skulle gå till byggentreprenören som var hans avtalspart. Men då hade byggentreprenören hunnit gå i konkurs. Ord stod mot ord och borrentreprenören förlorade i rätten då han inte kunde bevisa att det finns ett muntligt avtal om ett uppdrag från fastighetsägaren.

Skriftlig accept

Vad är då att betrakta som ett avtal? En offert räcker så länge allt av vikt tydligt framgår. Helst ska den vara skriftligt accepterad.

– Det räcker med ett mejl, den måste inte vara underskriven för hand. Även utan skriftlig accept väger offerten tungt som avtal, men det finns en risk att konsumenten då kan hävda att det finns ytterligare villkor och förutsättningar som har avtalats muntligt, säger Emma Gustafsson.

– Det kan räcka med en offert så länge du är tydlig med vem den är ställd till och att de begränsningar och villkor som gäller framgår av offerten, säger Per Vestman och tillägger:

– Oavsett hur tydlig du är i avtalet måste du ha med dig konsumentperspektivet och din omsorgsplikt. Om förutsättningarna ändras och du stöter på problem av olika slag, måste du ta en dialog med beställaren.

Tyst accept

Att stämma av eventuella problem eller ändrade förutsättningar kan vara svårt i brunnsborrningsprojekt som utförs på en dag eller två. Det kräver närvaro eller snabb tillgång till beställaren för att kunna ställa frågor, ge råd och få accept att gå vidare på ett visst sätt. Det ställer frågan om så kallad tyst accept på sin spets: Går det att använda gentemot konsument och fortsätta arbetet utan att konsumenten har återkopplat?

– Det går, men vi rekommenderar att man har ett tydligt godkännande från konsumenten. Här kommer vi tillbaka till avtalet: Gör behovet av närvaro eller tillgänglighet tydligt i avtalet. Skriv in att om inget besked ges inom exempelvis två timmar har ni rätt att gå vidare utifrån er bedömning. Alternativet är att konsumenten enligt avtalet blir skyldig att betala stilleståndsersättning tills ni får kontakt, förklarar Emma Gustafsson.

– I den här typen av projekt, med mycket utrustning och arbete på kort tid där det kan uppstå många oförutsedda saker, är det extra viktigt att behovet av närvaro eller tillgänglighet är inskrivet i avtalet, understryker hon.

Emma Gustafsson, Foyen.

Funktion

Omsorgsplikten kan ställa till det om oförutsedda saker inträffar eller om vattnet inte är på det djup man räknat med. Det som i entreprenörens ögon är en teknisk installation, uppfattar konsumenten som en funktion. Man har helt enkelt beställt en brunn med tjänligt vatten.

– Entreprenören riskerar att bli skyldig att leverera den funktionen oavsett vad som krävs om det inte är tydligt specificerat vad som ingår i uppdraget, till vilket djup offerten är räknad på och vilka förutsättningar som gäller i övrigt, säger Per Vestman.

– Det gäller även omvänt. Om entreprenören ser att det finns ytligare vattenförande partier som bedöms ha tjänligt vatten, då är det viktigt att det påtalas så att konsumenten får ett val. Annars kan konsumenten vägra betala hela eller delar av fakturan och hävda att entreprenören brustit i sin omsorgsplikt och att man hade avbeställt den djupare borrningen om man hade blivit informerad om alternativet.

Svårt att förutse

Brunnsborrning är speciellt i avseendet att arbeten under mark är svåra att förutse. Viss information kan hämtas från Brunnsarkivet och SGU om de geologiska förutsättningarna, men det går inte att veta exakt hur det förhåller sig i marken. Därför är det viktigt att ha en bra dialog från början med beställaren.

– Du måste skapa förståelse hos beställaren att det inte går att förutsäga kostnaderna exakt och att du därför måste ha tillägg och reservationer av olika slag i avtalet. Däremot kan du inte ha någon generell friskrivning från ansvar i avtalet. Konsumenttjänstlagen gäller alltid, inklusive omsorgsplikt och att arbetet ska vara fackmannamässigt utfört, säger Emma Gustafsson.

Ansvar för uppgifter

När det gäller förutsättningar är entreprenören även beroende av beställarens uppgifter. Huvudregeln är att den som tillhandahåller en uppgift också är ansvarig för dess riktighet. Men återigen kan omsorgplikten gentemot konsument ställa till det. Per Vestman menar därför att principen blir ganska urvattnad.

– Du kan inte blint förlita dig på en uppgift som kommer från en konsument. Du måste bedöma om uppgiften verkar rimlig. I omsorgsplikten ligger att alltid vara ifrågasättande och värdera de uppgifter man får. Om inte uppgiften kommer från en säker källa bör du gräva lite djupare.

Per Westman, Foyen.

Förlikning

Tvister slutar ofta med förlikning, även om det har funnits ett tydligt avtal. Trots att du tycker att du har följt avtalet till punkt och pricka riskerar du därmed att förlora pengar vid en tvist. Varför ska man då lägga tid och energi på avtal? Både Per Vestman och Emma Gustafsson menar att det ändå är säkrare och tryggare med ett avtal.

– Risken för tvist finns alltid. Avtalen är sällan helt uttömmande om varje tänkbar situation, vilket öppnar upp för tolkningar. Men de flesta tvister undviks om du har ett, säger Per Vestman. Tvisten i exemplet ovan, där borrentreprenören inte kunde bevisa att han hade avtal med fastighetsägaren, hade aldrig uppkommit om man hade haft ett skriftligt avtal.

– Det kostar mycket att driva processer, inte bara i pengar utan även i tid och energi. En process kan pågå i flera år om det blir överklaganden, konstaterar Emma Gustafsson.

Förlikning kan därför vara rätt väg att gå menar båda, även om ett tydligt avtal gör att du troligen får rätt vid en stämning. Tingsrätten är dessutom skyldig att försöka få parterna att nå en förlikning.

– De brukar pressa på rätt hårt mot en förlikning, säger Emma Gustafsson.

Det som kännetecknar de flesta tvister är enligt Per Vestman att dialogen med beställaren har brustit och att denne inte förstår vad man har kommit överens om.

– Att förebygga tvister handlar mycket om att vara tydlig, pedagogisk och att ha en bra dialog med konsumenten.

– Det lönar sig verkligen att göra sig omaket att lägga en extra timme på att skriva ett tydligt avtal, säger Emma Gustafsson. 

Text: Lars Wirtén, Foto: Advokatbyrån Foyen