Utbildningen ska bli mer träffsäker

/0 Kommentarer

När borrteknikerutbildningen drar igång igen i november blir det enligt ett delvis nytt upplägg.
– Vi startar med en förberedande del, för att öka träffsäkerheten, säger Daniel Strömblad, arbetsförmedlare i Uppsala.

Modellen kallas rekryteringsutbildning och bygger på ett tätt samarbete mellan bransch, utbildningsleverantör och Arbetsförmedlingen.
– Vi arbetar för att ha en tät kontakt med de företag som behöver anställa. Vi vill att de antingen är med och tar in elever på utbildningen, eller påverkar utbildningen – eller bådadera. Målet med det är att det ska bli rätt från början; att utbildningen ska ha rätt kvalitet, att de som tas in verkligen är intresserade och blir anställningsbara efter utbildningen.

I den förberedande fasen, som är fyra veckor lång, medverkar företag och branschrepresentanter. Man intervjuar sökande elever och dessa får även under en veckas tid följa med en potentiell arbetsgivare ut i fält.

– Då får eleverna en chans att bilda sig en realistisk uppfattning om vad jobbet verkligen innebär. Hur är arbetstiderna, är det mycket resor, hur tungt och fysiskt är det, känns jobbet intressant och lockande?

Daniel Strömblad, arbetsförmedlare med specialinriktning på yrkesutbildningar på Arbetsförmedlingen i Uppsala. Foto: Privat

Alla blir vinnare

Arbetsförmedlingen arbetar mer och mer med rekryteringsutbildningar och har på senare tid börjat bli mer och mer aktiva under just den förberedande delen.
– Det beror på att vi inte alltid har fått det utfall vare sig vi, företagen eller eleverna vill ha. Alla vinner på att träffsäkerheten och kvaliteten ökar. Efter den förberedande delen ska eleven kunna svara på frågan ”Är det här en bransch för mig?” och de involverade företagen ska kunna besvara frågan ”Är den här eleven en person för vår bransch?”. På så sätt blir det här en del av både ansöknings- och antagningsprocessen, förklarar Daniel Strömblad.

Lite högre krav

Det här sättet att jobba ställer lite extra krav på de medverkande företagen, menar han:
– Det gäller att vara beredd att avsätta lite tid, dels under förberedelsen, dels under själva utbildningen. Att man erbjuder praktikplatser och står för handledning, besöker utbildningen lite då och då och kanske bjuder in till ett studiebesök om man har något extra intressant projekt igång.

Hör av er till AF!

– Ett annat viktigt medskick till borrbranschen är att vi gärna vill att de hör av sig till sina lokala arbetsförmedlingar om de ser kommande behov av att anställa. Då får vi rent geografiskt veta var de största behoven finns och kan lägga extra krut på att marknadsföra utbildningen där.

Text: Jörgen Olsson

Uppsala får utbildningen av borrare

/0 Kommentarer

Nu lämnar utbildningen av borrtekniker den skånska myllan och flyttar till Uppsala. Utbildningen ska finnas där behovet av borrare finns, förklarar Leif Möller på Arbetsförmedlingen, som även fortsättningsvis ger Geotec i uppdrag att driva utbildningen.

Geotec har drivit utbildningen åt Arbetsförmedlingen (tidigare Länsarbetsnämnden) under lång tid. Men när höstens elevkull sätter sig på skolbänken är det i lokaler i Uppsala och inte utanför Lund.
– Behovet av borrare är störst i mellersta och norra Sverige. Där ökar möjligheterna att få jobb och där finns fler företag som kan erbjuda praktikplats under utbildningen. Det talade för en flytt, säger Leif Möller på Arbetsförmedlingen i Lund.
Förvisso byggs det en hel del i Öresundsregionen idag, tillägger han, men det verkliga behovet av tjänster – brett och långsiktigt – finns enligt Arbetsförmedlingen uppåt landet.

Leif Möller, Arbetsförmedlingen.

Fortsatt förtroende

Leif Möller ansvarar för uppföljning av de leverantörer och tjänster som Arbetsförmedlingen anlitar inom byggsektorn och ”gröna” näringar. Han betonar att förtroendet för Geotec är stort. Branschorganisationen har utbildat borrare i snart 30 år, varav många år på uppdrag av Arbetsförmedlingen.

– Det är en bra utbildning och vi värdesätter att Geotec har ett stort kontaktnät i branschen. Flytten handlar om en marknadsanpassning och att rusta för framtiden, det tjänar alla på.

Avspark för den ”nya” utbildningen är den 6 november i år, med inledningsvis förberedande kurser. Utbildningen går på heltid och är 32 veckor lång, varav elva veckor är arbetsplatsförlagd praktik.

Nygammalt upplägg

Utbildningen är bred och riktar sig mot de flesta borrningstekniker, så som vatten- och energi-, kärn- och grundläggningsborrning samt geoteknik. Precis som tidigare är det yrkesmän och specialister som undervisar, och det krävs erfarenhet av exempelvis maskin-, bygg- eller anläggningsarbete för att söka till utbildningen.

Leif Möller hoppas att utbildningen ska fortsätta att locka skåningar, även med Uppsala som utbildningsort. Borrbranschen har ett stort behov av arbetskraft och oddsen att få jobb är stora för den som är beredd att flytta på sig – för utbildning och för en framtida anställning. Utbildningen kan även öppna dörren för jobb i våra grannländer.

– Efterfrågan på borrtekniker är alltid stor efter en torr sommar, inte minst en sommar som denna, men vi räknar också med att de geotekniska undersökningarna blir vanligare framöver. Så det finns absolut ett behov av borrare.

Text: Mia Ising

Fakta: Arbetsförmedlingens yrkesutbildningar

Arbetsförmedlingen erbjuder korta arbetsmarknadsutbildningar till yrken med brist på personal. Utbildningarna skräddarsys i samarbete med en arbetsgivare eller branschorganisation. Den som är intresserad av att bli borrtekniker vänder sig till sin handläggare på Arbetsförmedlingen.

Se Arbetsförmedlingens film om borryrket: www.arbetsformedlingen.se.

Riktlinjer för kollektorslangar publicerade

/0 Kommentarer

Svenskt Geoenergicentrum har nu publicerat nya riktlinjer för förläggning av kollektorslang i mark för konsumentanläggningar. Efter synpunkter från bland annat MSB om brandskydd försenades de men blev klara i början av oktober.

Det har varit stort fokus på brandskyddet i arbetet med riktlinjerna, eftersom det är en brandfarlig vätska i kollektorslangarna. Bland annat går dokumentet igenom hur man ska göra genomföringen och vilket brandskydd som krävs.

Riktlinjerna utlovades att vara klara före sommaren. Men efter diskussioner med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, valde Svenskt Geoenergicentrum att vänta med publiceringen. I början av oktober meddelade MSB att man inte hade några ytterligare synpunkter på riktlinjerna och Svenskt Geoenergicentrum kunde publicera dem den 2 oktober.

Joakim Hjulström på Geotec har varit djupt engagerad i att ta fram de nya riktlinjerna för kollektorer.

– Det var angeläget att riktlinjerna förankrades ordentligt hos MSB. De blir nu lättare att tolka och får en större tyngd, säger Joakim Hjulström på Geotec som har arbetat med riktlinjerna åt Svenskt Geoenergicentrum.

Övergång i huset var en stötesten

Tveksamheten från MSB gällde hur lagstiftningen ska tolkas och vilka regler som omfattar geoenergisystemet.

– Stötestenen gällde var övergången från plast- till metallrör ska vara: inne i huset eller utanför och/eller under jord, förklarar Joakim Hjulström och fortsätter:

– MSB var oroliga för att plastledningen skulle kunna smälta vid en brand och att den brandfarliga kollektorvätskan rinner ut i pannrummet.

MSB övervägde därför att skarven ska ligga utanför huset, nedgrävd i marken. Även om det är en mer brandsäker lösning för det med sig andra problem.

– Dels vill varken vi eller MSB ha dolda skarvar och gängade kopplingar under mark. Då måste man installera en kopplingsbrunn för att kunna inspektera. Dels blir det en dyrare och mer komplicerad lösning att installera.

– Det är en mer robust och säker lösning att ha en obruten slang utan skarvar hela vägen fram till huset. MSB går nu på samma linje som vi och godkänner övergång inne i huset.

Material och metoder

Utöver avsnitt om brandskydd innehåller riktlinjerna exempelvis anvisningar på krav som ska ställas på material i slangar, kopplingar och lämpliga metoder vid provtryckning.

Parallellt håller riktlinjer för större, kommersiella anläggningar på att tas fram inom ramen för det internationella samarbetet i Annex 27.

Riktlinjerna hittar man på Svenskt Geoenergicentrums hemsida, www.geoenergicentrum.se

Vid sidan av Svenskt Geoenergicentrums riktlinjer gäller även MSB:s generella föreskrifter för brandfarliga vätskor, se länk för mer information. https://www.msb.se/sv/Om-MSB/Lag-och-ratt/Gallande-regler/Brandfarliga-och-explosiva-varor/

Text: Lars Wirtén

Hög tid för B-certifiering

/0 Kommentarer

Lars Tobin, juridisk expert och utbildare.

Det börjar brådska nu, om det gemensamma beslutet att det till årsskiftet ska finnas minst en B-certifierad borrare på varje rigg ska kunna förverkligas. I slutet av augusti samlades personal från sju Geotec-företag för B-certifiering vid SGU i Uppsala.

– Geotecs beslut har fått bra genomslag, upplever jag. Däremot är det svårt att sia om vi verkligen kom-mer att hinna nå, utbilda och certifiera alla före årsskiftet, säger Lars Tobin.

Han är konsult och föreläsare vid AT Consult och Approvus och medverkar som utbildare och personcertifierare för brunnsborrare.

Ökat tryck

Medlemsbeslutet hos Geotec har ökat trycket på att B-certifiera sig, men annars går efterfrågan på certifieringsutbildningen hand i hand med hur tydliga kommunerna är med att de kräver certifierad personal för att ge borrtillstånd, säger Lars Tobin.

– Jag tror att det nu är drygt hälften av landets kommuner som kräver certifikat. Det vore såklart bra om fler kommuner kunde övertygas om att certifieringen verkligen är relevant och att skriva in det som ett krav. Då blir det ett annat incitament för företagen, som ju måste investera både tid och pengar i detta.

Utbildar i miljöfrågor och juridik.

– Ansvarsfrågorna ingår som en del i certifieringsutbildningen. Det juridiska har kommit att bli allt viktigare i takt med att företagen blir större. Förr kunde man tycka att det räckte med en muntlig överenskommelse och ett handslag, men så är det inte längre, säger han.

Text: Jörgen Olsson

Här är risken för vattenbrist störst

/0 Kommentarer

Hela Östersjökusten från Uppland till Blekinge, Öland, Gotland och delar av Västkusten. Dessa områden föreslår SGU ska bedömas som särskilt utsatta områden med mycket stor risk att det uppstår brist på grundvatten.

SGU har i uppdrag av regeringen att kartera förekomsten av grundvatten med betoning på särskilt utsatta områden. Därför har man startat ett antal projekt fram till 2020 för att öka kunskapen om grundvattennivåerna och beredskapen inför perioder med brist på grundvatten.

En av de första åtgärderna har varit att definiera vad ”särskilt utsatta områden” innebär.

Calle Hjerne, hydrogeolog på SGU.

– Någon sådan definition fanns inte tidigare. För att veta var vi ska göra våra karteringar fick vi därför börja med att definiera vad vi menar, säger Calle Hjerne, hydrogeolog och projektledare för att bygga ut grundvattennätet.

SGU föreslår nu att följande definition används: Särskilt utsatta områden är regionalt och geologiskt avgränsade delar av Sverige med förhöjd risk att grundvattentillgång, grundvattnets nivå eller kvalitet medför problem i samhället.

Att det är låga grundvattennivåer i ett område innebär inte i sig att det är ett särskilt utsatt område.

– Vi kan exempelvis ha låga grundvattennivåer, men om grundvattnet inte används i området är det svårt att tala om ett bristområde, förklarar Calle Hjerne.

Underlag för prioritering

Utifrån den definitionen har SGU nu ett förslag på en nationell indelning i områden med mycket stor, stor, måttlig och låg risk för brist på grundvatten.

– Vi kommer att fokusera våra insatser till de områden som vi bedömer har mycket stor eller stor risk. Men det utesluter inte insatser även i övriga områden.

Calle Hjerne understryker att syftet med att ta fram bristområden endast är att vara underlag för att prioritera SGU:s insatser.

– Det är inte en definitiv karta över grundvattenförhållanden i Sverige. Jag vill också påpeka att vi har kartlagt ur ett övergripande nationellt perspektiv, så det finns säkert lokala avvikelser. I dagsläget är det dessutom ett förslag, den är ännu inte beslutad.

Sju parametrar

Bedömningen gjordes utifrån ett antal parametrar som är av betydelse för grundvattnet idag och i framtiden:

  • Användning av grundvatten.
  • Grundvattenbildning.
  • Effektiv nederbörd vid torrår.
  • Fördelning av effektiv nederbörd över året.
  • Scenarier om framtida förändringar i grundvattenbildning.
  • Magasineringsförmåga.
  • Salt grundvatten.

Fyra projekt

SGU kommer de närmaste åren genomföra fyra projekt som fokuserar på särskilt utsatta områden.

1: Utökad grundvattenkartering.

– Här beskriver vi vilka vattenresurser som finns i ett begränsat område och vi kommer att fokusera på områden som vi inte har karterat tidigare.

2: Utbyggnad av nätet för grundvattenmätning.

– Vi har 300 stationer idag över hela landet där vi mäter grundvattnet. Nu fördubblar vi antalet mätstationer och fokuserar på områden där vi har ganska glest med mätdata.

3: Utökade mätningar med Sky-Tem.

– Sky-Tem är en helikopterbaserad metod som mäter jordlagrens och bergarternas utsträckning och egenskaper till ett djup av cirka 200 meter. Vi har tidigare gjort mätningar på Öland, Gotland och i Halland. Nu utökar vi dessa i ett första steg till Östergötland, Västergötland och området runt Örebro. I ett andra steg lägger vi även till Skåne.

4: Tredimensionell kartering.

– Traditionellt har SGU publicerat kartbaserad information som endast visar ytan. Det finns efterfrågan på information där även djupdimensionen finns med. Det projektet går inte ut på att vi ska kartera hela Sverige i 3D. Det kan istället vara att vi gör en tredimensionell kartering av ett grundvattenmagasin som ett exempel och visar hur andra kan göra, säger Calle Hjerne.

Text: Lars Wirtén

Fotnot: Förslaget på särskilt utsatta områden är ännu inte beslutat, varför det kan komma att ändras.

Avanti och Geotec är ett steg närmare samgående

/0 Kommentarer

Med överväldigande majoritet, 21 ja mot tre nej, röstade under våren även Avantis medlemmar för en sammanslagning mellan Avanti och Geotec.

– Jag var på plats som inbjuden till mötet och det var en otroligt positiv stämning. Nu går vi gemensamt vidare med arbetet att skapa en organisation som talar för hela branschen med en och samma röst, säger Geotecs ordförande Fredrik Ahlqvist.
Fredrik Ahlqvist har liksom Avantis ordförande Göran Persson funnits med i den arbetsgrupp som i ett drygt år jobbat för sammanslagningen. Han beskriver arbetet som ”intressant och lärorikt”:
– Vi i arbetsgruppen har hela tiden trott på det här och det är väldigt skönt att båda föreningarnas medlemmar nu har gett så klara besked, säger Fredrik Ahlqvist.
– Vissa medlemmar har sedan dag ett mentalt varit med i den nya organisationen, medan några medlemmar har varit oroliga för hur en sammanslagning kommer påverka deras företag, säger Göran Persson.
– Då det är viktigt att tillgodose våra medlemmars olika behov har vi fått arbeta parallellt med två spår under det gångna året när samtalen förts mellan de båda organisationerna. Hela tiden med fokus på att enas, men ha alternativ om samtalen hade avbrutits, fortsätter han.

Kommitté arbetar vidare

Nu närmast bildas en kommitté, sammansatt av representanter från både Geotec och Avanti. Den skall bland annat ta fram ett nytt varumärke för den nya föreningen och för Borrsvängen. I november ska så båda föreningarna ha nya stämmor och rösta om sammanslagningen en andra gång.
– Det är då vi knyter ihop säcken. Vi kommer att ha våra stämmor på samma plats och blir det bifall även vid dessa andra omröstningar kommer den nya föreningen att kunna ha sin första stämma omgående, säger Fredrik Ahlqvist.

Nytt namn och logga

Kommittén kommer nu att jobba vidare utifrån det gemensamma måldokument som tagits fram.
– Bland annat ska den nya föreningen ha ett helt nytt namn, ny logga och ny grafisk profil, säger Fredrik Ahlqvist och betonar ett par av de avgörande faktorer som talar för en sammanslagning:
– En av de stora vinsterna är att vi får en mycket större tyngd när vi som en förening representerar hela branschen när vi bedriver lobbyarbete och är remissinstans. Vår bransch är i förändring och det ställs undan för undan större krav på oss alla, oavsett man är liten eller stor. Tillsammans får vi en starkare ekonomi och blir en större kraft.
Göran Persson:
– Många tänker att gemytet som man har i mindre gruppering riskerar försvinna. Någon har nämnt en farhåga med att medlemmen inte kommer ha samma möjlighet att påverka i en stor organisation. Det är viktigt att vara lyhörd för farhågor, då dessa kan vändas till något positivt i en ny enad organisation.

Starka tillsammans

– Vi har spännande framtidsmöjligheter – bland annat kring borrhålslager för fjärrvärmebranschen och halkbekämpning av vägar. De möjligheterna tar vi bättre tillvara om vi arbetar tillsammans.
– På samma sätt är det med de orosmoln vi ser. Borrstoppet i Stockholm är ett av dem, framväxten av kommunala ”fjärrvärmezoner” ett annat. Det krävs en stark organisation för att tackla dem, säger Fredrik Ahlqvist.
Mycket återstår, betonar hant. Inte minst valberedningen har ett stort jobb.
– Men vill vi så går det och nu har ju båda föreningarna visat att vi vill. Det är egentligen inget unikt att två branschorganisationer går samman, vi har ett färskt näraliggande exempel i när SVEP och KV-företagen blev SKVP. Det finns arbetssätt och rutiner för hur det här ska gå till.

Text: Jörgen Olsson

Branschgrannar: Ny ordförande för BOS

/0 Kommentarer

Mattias Höglund, vd och marknadschef på Pollex AB, är ny ordförande för Branschorganisationen Schaktfritt, BOS.

– Vi har också nyligen tagit in fyra nya medlemsföretag. Det är både glädjande och viktigt, eftersom det ger oss större möjligheter att nå ut. Nu är vi totalt elva medlemmar i BOS, säger Mattias Höglund till Borrsvängen.

Mattias Höglund, vd för Pollex och ny ordförande för Branschorganisationen Schaktfritt, BOS.

De nya medlemmarna är Swoosh i Umeå, Nordic Drilling System i Gävle, Railcare i Skelleftehamn och TSB Borrentreprenad i Sollefteå.
BOS styrelse har fattat ett beslut om att jobba hårdare för att öka marknaden för schaktfritt.
– Vi vill nå ut med information om våra tekniska lösningar på en högre nivå än beställarna. Bland annat vill vi nå Trafikverket, länsstyrelserna och politiker på olika nivåer. Närmat på agendan står att ta fram en strategi för hur det arbetet ska bedrivas, säger Mattias.

Text: Jörgen Olsson

Rådet för samhällsbyggnad: Det behövs mer geologi i samhället

/0 Kommentarer

Ett forum för dialog och utbyte av information – och ett fönster för branschen till Näringsdepartementet. Med Rådet för samhällsbyggnad vill SGU hålla örat mot marken.

Två gånger om året samlas Rådet för samhällsbyggnad, ett av flera så kallade användarråd som SGU driver.

Charlotte Defoort, hydrogeolog på SGU. Foto: SGU.

– Vi använder råden för att berätta om vår verksamhet med de aktörer som använder vår information och för att få veta vad branscher och samhälle behöver. Vi vill samtidigt veta vad som är på gång i de olika branscherna. Det är ett informationsutbyte om samhällsutvecklingen utifrån ett geologiskt perspektiv, säger rådets sekreterare Charlotte Defoort, hydrogeolog på SGU.

Informationsutbytet är viktigt för att SGU ska kunna anpassa sin verksamhet efter omvärldens förväntningar och möta de behov som finns.

– Vi vill komma ut så bra som möjligt med den information vi har, förklarar Charlotte Defoort.

Förutom att de olika representanterna berättar vad som är nytt inom deras områden och vilka frågor som är viktiga och kanske kritiska, görs ett antal olika presentationer där SGU eller någon annan aktör gör fördjupningar.

– Vid de senaste mötena har vi berättat om vår grundvattensatsning och vårt maringeologiska arbete.

Mer geologi i samhället

En återkommande fråga är bristen på geologisk kompetens. Universiteten och högskolorna saknar studenter samtidigt som professorerna är på väg mot pension.

– Byggbranschen skriker efter folk och konsulterna har svårt att hitta geologisk kompetens. Vi ser i rådet att det behövs mer geologi i samhället, säger Charlotte Defoort.

De viktigaste frågorna som kommer upp på rådets möten, exempelvis kompetensbristen, sammanfattas av SGU som sedan lyfter dem vidare till Näringsdepartementet. Rådet blir på så sätt även en kanal till politikerna för branschen.

Viktig instans

Johan Barth, vd på Geotec och ledamot i rådet, lyfter just informationsutbytet som centralt för Geotec och borrbranschen.

– SGU är en extremt viktig instans för våra medlemmar. Myndigheten sitter på både grundläggande geologisk information och information som är viktig ur energi- och livsmedelssynpunkt. Dessutom förser våra medlemmar SGU med data kring geologiska förhållanden genom att lämna in brunnsprotokoll.

– Det är ett väldigt bra forum för att få information från SGU, men även att kunna föra fram egen information och synpunkter som samtidigt når de andra aktörerna i rådet, förklarar Johan Barth.

Grundvattenfrågor är generellt viktiga menar Johan Barth och lyfter särskilt fram hur skyddsområden kring grundvattnet ska utformas och vilka restriktioner som ska gälla.

– Här har SGU och brunnsborrarna ofta samma syn, medan kommunerna kan ha en annan uppfattning. Det är ett exempel då rådet är ett viktigt forum för dialog.

Text: Lars Wirtén

Rådet för samhällsbyggnad

SGU:s råd för samhällsbyggnad är ett organ för informationsutbyte och diskussion om frågor rörande geologisk information för en hållbar utveckling inom samhällsplanering och samhällsbyggnad.

I rådet är följande aktörer, utöver Geotec, representerade: Svenska Teknik & Designföretagen, Trafikverket, Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges Bergmaterialindustri, Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Boverket, Statens geotekniska institut, KTH, ÅF, NCC och Göteborgs stad. Ordförande är SGU:s generaldirektör Lena Söderberg.

Christofer har fått smak för geoteknik

/0 Kommentarer

”Att borra ser kanske inte så glamoröst ut, men jobbet kan vara så mycket mer”, säger Kristofer Andersson som under våren har gjort praktik.

Från Nordsjöns svall och brus till fast mark på Västkusten. Christofer Andersson, som under våren gör praktik i utbildningen till borrtekniker, lämnade oljeplattformen och fann sitt kall i geotekniska undersökningar.

I sex år arbetade Christofer Andersson som borrtekniker offshore på en borrplattform i Nordsjön. Men till slut lockade land och en tillvaro som passade att kombinera med familjeliv. Han fick upp ögonen för den utbildning till borrtekniker som Geotec nu har drivit i snart 30 år.

– Jag läste om utbildningen i en annons och tänkte att det arbete den ledde till liknade lite det jag gjorde på Nordsjön, det skulle nog passa mig, berättar Christofer Andersson.

Hans erfarenhet från riggen visade sig vara helt rätt för att platsa på utbildningen till borrtekniker och i höstas satte Christofer Andersson sig på skolbänken, på Hvilan Utbildning utanför Malmö. Han hade förvisso utbildning för oljeborrning, från en teknisk yrkeshögskola i Norge, men arbetet i Nordsjön skiljer sig från det på land.

– På Nordsjön borrade vi ner till 10 000 meter, och i helt andra dimensioner, konstaterar han.

Inspirerande praktik

Praktikperioden ledde Christofer Andersson till Geogruppen AB i Göteborg.

– Jag hade planerat att vara på två arbetsplatser för att få en varierad praktik, men jag har helt fastnat för geoteknik och stannar här. Det är något med jord- och bergarter som lockar. Bara en sådan sak som att de har funnits där i tusentals år, till och med miljoner, och att du kan se dess lager och skiftningar när du går i terrängen!

– Det krävs en hel del av dig som borrare, du måste hela tiden tänka efter hur lagren ser ut där nere. Du blir aldrig fullärd. Geologi och geoteknik är viktigt och jag hade gärna läst mer av det under utbildningen.

Även om geoteknisk sondering och provtagning är annorlunda mot brunnsborrning är utbildningen till borrtekniker en bra grund, tycker han. Lönebilden ser bra ut i jämförelse med andra hantverksyrken, om än han inte kommer i närheten av förtjänsterna på Nordsjön.

Under våren har Christofer Andersson och kollegorna bland annat uppdrag inom en geoteknisk undersökning i Kungsbacka. Det blir en hel del geoteknisk sondering inför grundläggningen i olika villaprojekt, och praktiktiden har även tagit honom tillbaka till Norge för kärnborrning vid ett brobygge i Fredrikstad.

– Omväxlingen roar mig, det är utvecklande med olika sonderingsmetoder och jobbet är mer spännande än jag kunde tro. Att borra ser kanske inte så glamoröst ut, men jobbet kan vara så mycket mer.

Han blir inte svaret skyldig på vad han önskar sig, när han nu står till arbetsmarknadens förfogande:

– Ett jobb inom geoteknik, det är det jag söker. Det är en lite smalare nisch än att borra brunnar, arbetstillfällena är kanske inte lika många, men jag tror att om du bara har bestämt dig ordnar det sig, då blir du det du vill!

”Det är inte något besvär att ta emot praktikanter”, säger Mikael Lilja, vd för Geogruppen.

Branschen vill se bredd

Mikael Lilja, vd för Geogruppen, ser positivt på att ta emot praktikanter.

– Det är första gången vi har en praktikant i fält. Det är inte något besvär att ta emot praktikanter, inte när de är som Christofer som tar för sig av arbetsuppgifterna och är nyfiken och ställer frågor.

Geogruppen har uppdrag inom både brunns- och energiborrning samt geotekniska undersökningar. Mikael Lilja hade gärna sett att utbildningen till borrtekniker gav lite mer kött på benen när det gäller den senare inriktningen.

– Det skulle vara bra om utbildningen var något mer allround och gav bättre insikt i kärnborrning och geoteknisk sondering. Maskinerna är smidigare och det ingår mer kundkontakt i jobbet, och det tror jag dessutom skulle locka fler tjejer till utbildningen.

Även Daniel Rönnängsgård, produktionschef på Tautech AB i Göteborg, är positiv till praktikanter. De hyr ut personal och utrustning inom främst grundläggning och är intresserade av att ta emot borrelever.

– Då får vi en chans att ta pulsen på dem samt att de får en tydligare bild av vad yrket handlar om.

Han tycker att det vore värdefullt om blivande borrtekniker erbjöds att välja inriktning under utbildningen. Företaget söker kompetens inom grund- och anläggningsborrning och det är lika viktigt att eleverna kan fördjupa sig i detta som i brunns- eller undersökningsborrning, menar han.

– Branschen blir allt mer specialiserad. Då krävs bra kunskap inom respektive område. Det är superviktigt!

Daniel Rönnängsgård, produktionschef på Tautec, efterlyser möjlighet att välja inriktning på borrteknikerutbildningen.

 

Christofer Andersson om att bli borrare:

  • Utbildningen ökar chanserna att få de intressantaste uppdragen inom borrning.
  • Utbildningen ger omfattande kunskaper i att borra, och vissa geotekniska kunskaper.
  • Arbetet är relativt tungt, men omväxlande.
  • Arbetsmarknaden ser bra ut, liksom arbetstider och lön.

Geotec om utbildningen till borrtekniker:

  • Det är bra med erfarenhet av exempelvis maskin-, bygg- eller anläggningsarbete.
  • Tyngdpunkt på vatten- och energiborrning samt grundläggning.
  • Prospekteringsborrning och geoteknik ingår.

 

Text: Mia Ising

Foto: Karin Andersson

 

Nytt från övriga Norden

/0 Kommentarer

Två glada utbildningsnyheter, välfyllda orderböcker och en reviderad brunnsnorm. Men också en giftskandal och problem med oseriösa företagare. Borrsvängen har kollat läget med de nordiska syskonorganisationerna.

Danmark

I Danmark har FDB, Foreningen af Danske Brøndborere, äntligen gått i mål med sin strävan att få den officiella brunnsborrarutbildningen flyttad från Århus Tech till VIA University College i Horsens.
– VIA har betydligt större kompetens och bättre förutsättningar för att sköta utbildningen. I samband med flytten ser vi också över innehållet i utbildningen. En del av kursinnehållet behöver moderniseras och eventuellt kommer vi också att lägga till något eller ett par nya moment, säger FDB:s styrelseordförande Christian Christiansen.

Gift i dricksvattnet

Danmarks skakas annars av en dricksvattenskandal, sedan rester av insektsgift hittats i dricksvattnet på flera håll i landet.
– Det är ett nytt insektsgift, som framför allt används i områden där det odlas mycket rovor och lök. Framför allt är Fyn och Lolland drabbat, men även flera andra delar av landet, säger Christian Christiansen.
De uppmätta mängderna är små, men Danmark absolut nolltolerans mot insektsgift i vattnet.
– Det är mycket fokus på hur problemet ska lösas. På många av platserna tas vattnet från gamla filterbrunnar och de vattenverk som är berörda har börjat anlägga nya brunnar.

Finland

Den finska branschorganisationen Poratek har nyligen uppdaterat och publicerat sin standard för geoenergibrunnar, Normienergiakaivo -17.
– Den främsta nyheten är att vi strukit kravet på att en energibrunn ska ha diametern 140 millimeter eller mera. 80–90 procent av alla energibrunnar i Finland är 115 millimeter. I övrigt förtydligas en del av skrivningarna som gäller miljöskydd när man anlägger en energibrunn, säger Porateks vd Timo Rajala.
Vidare fortsätter Poratek att växa och föreningen har nu 22 borrande medlemmar och 20 partners, främst i form av leverantörer.
– Nyligen fick vi bra reklam, när Jimmy Kronholm var på finsk TV i egenskap av Porateks ordförande och tipsade fritidshusägare om vad de ska tänka på när det gäller enskilda brunnar i samband med att sommarsäsongen börjar.

Fler stora projekt

På marknadssidan noterar man i Finland en kraftig ökning av antalet stora projekt.
– Mängden projekt med tio brunnar på 350 meter eller mer ökar stadigt, säger Timo Rajala och konstaterar även att Finland följer Sverige när det gäller brunnsdjup:
– Vi borrar djupare och djupare. Överlag har finska borrare mycket att göra – ordervärdet är detsamma från årsskiftet till nu som motsvararande period i fjol.

Norge

Även från Norge kommer positiva nyheter när det gäller utbildning av borrare. Till slut har nämligen nu den norska regeringen sagt ja till att inrätta en offentlig utbildning.
– Det blir två år på gymnasiet och två år som lärling på företag, sedan examen och därefter får man sitt fackbrev och är färdig borriggsförare, berättar Einar Østhassel, branschdirektör på Maskinentreprenörernas Förbund, MEF, i Norge.
Det innebär att brunnsborrare om några år kommer att vara ett ”erkänt” yrke med samma struktur på utbildning som till exempel snickare, elektriker eller gjutare.
– Även grundläggningsbranschen har varit med på resan och kommer att få en liknande offentlig utbildning.

Kollektorer ska studeras

I Norge startas även ett stort projekt som syftar till att utvärdera och jämföra kollektorer. 27 olika partners, däribland Svenskt Geoenergicentrum är med i arbetet som finansieras av Norges forskningsråd.
– I övrigt borras det mycket i Norge, men priserna är låga. Vi har stora problem med utländska företag som inte tar varken socialt ansvar eller arbetsgivaransvar och därför kan lägga sig 20–30 procent under seriösa entreprenörer, säger Einar Østhassel.

Text: Jörgen Olsson