En komplex marknad som kräver ständig balans

Elmarknaden är komplex. Näten måste i varje ögonblick vara i balans, det vill säga den el som produceras måste också konsumeras. Samtidigt är länderna i Europa mer eller mindre sammankopplade i en gemensam marknad. Borrsvängen reder ut begreppen och hur elmarknaden fungerar.

För att förstå kravet på balans måste vi skilja på två centrala begrepp: energi och effekt.
Energi är den mängd el (eller annan form av energi) som produceras och används under en given tidsperiod, till exempel en timme, ett dygn eller ett år. Effekt är den mängd energi som produceras och används vid en given tidpunkt.

Överfört till elektriskt drivna apparater och maskiner är effekt ett mått på apparatens arbetsförmåga och mäts i watt (W). Energi beskrivs som effekt gånger tid och mäts i wattimmar (Wh). En kaffebryggare med hög effekt kan brygga mycket kaffe på kort tid (med kaffekannans storlek som begränsning av volymen). Då går det åt relativt mycket energi på kort tid. Elkranen står fullt öppen. Men när kaffet väl är bryggt är energiåtgången betydligt lägre, då den effekt som krävs för att hålla kaffet varmt är låg. Elkranen är strypt och endast en tunn stråle strömmar genom ledningen.

Elbrist

När det pratas om elbrist kan det avse såväl energi som effekt. Sverige har ett stort överskott av elenergi som exporteras. Vi har med andra ord ingen brist på elenergi. Samtidigt har vi ett underskott på effekt under årets kallaste timmar, vilket gör att vi då måste importera el. Då står alla elkranar fullt öppna samtidigt och elproduktionen i Sverige räcker inte för att fylla alla ledningar i hela landet med ström.

Kapacitetsbrist

Utöver effektbrist kan delar av landet även drabbas av kapacitetsbrist. Kapacitetsbrist uppstår när kraftnätet inte klarar av att överföra den effekt som faktiskt finns till ett specifikt geografiskt område. Det kan vara överföring från vattenkraftverk i Norrland till elanvändare i södra Sverige. Det kan också röra sig om överföring inom ett elområde, till exempel till en stad där nya industrier har etablerat sig.

Karta över sverige indelat i fyra elområden

Sverige är indelat i fyra elområden med olika prissättning och tillgång till de stora baskraftslagen vatten- och kärnkraft.

Sverige har fyra elområden

EU-kommissionen krävde under våren 2010 att Svenska kraftnät, som driver det svenska stamnätet, måste hantera överföringsbegränsningar på ett sätt som inte diskriminerar användare i andra delar av Europa. Bakgrunden var att Dansk Energi hade anmält Svenska kraftnät för att man under perioder av stor efterfrågan begränsade exporten av el till Danmark. Detta gjordes för att stamnätet inte räckte till för att överföra el från norra till södra Sverige och vidare till europeiska länder.

Lösningen blev att landet delades in i fyra elområden 2011, utifrån de fysiska begränsningar som finns i olika delar av stamnätet: Luleå SE 1, Sundsvall SE 2, Stockholm SE 3 och Malmö SE 4.

Indelningen har lett till olika prissättning, beroende på tillgången till el inom respektive elområde. Elområde 1 och 2 har i regel överskott på el, vilket ger lägre priser, medan elområde 3 och 4 i regel har underskott på el, vilket ger högre priser.

Gränserna för de olika elområdena har dragits i områden där näten inte räcker till och därför behöver förstärkas i framtiden. Tanken är att prisskillnaderna ska jämnas ut på sikt, i takt med att stamnätet förstärks. Priserna ska också ge signaler till marknaden var det är mest lönsamt att investera i ny elproduktion.

Nord Pool och Europa

Sveriges fyra elområden är en del av totalt 15 elområden på den nordisk-baltiska marknaden. Elen handlas på den nordiska elbörsen Nord Pool. Här flödar elkraften från områden med överskott till områden med underskott på marknadsmässiga grunder, utan hänsyn till nationsgränser.

Utöver den nordisk-baltiska marknaden är Sveriges elmarknad direkt sammankopplad även med Tyskland och Polen och indirekt med i princip hela Europa. Det finns en politisk vision att skapa en gemensam elmarknad för hela Europa och de europeiska elbörserna är kopplade till varandra sedan 2014.

Så sätts priset på el

Elen på Nord Pool auktioneras ut per megawattimme för varje timme dagen innan den ska levereras. Säljare är naturligt nog elproducenterna. Köpare är elhandelsföretag och stora, elintensiva industrier. Priset påverkas av vädret, eventuella produktionsstopp och möjligheten att importera och exportera el till grannländerna.

Priset sätts av hur mycket den sist producerade kilowattimmen som behövs för att möta efterfrågan kostar. De kraftslag med lägst rörlig kostnad, det vill säga sol-, vind- och vattenkraft, köps först. Därefter antas bud från dyrare produktionsanläggningar som kraftvärme och kärnkraft. Sist köps fossil kraft från kol, olja och naturgas, då dessa har mycket höga rörliga kostnader. Om efterfrågan på el är stor styrs därför elpriset av den fossila elproduktionen.

Så mycket el produceras

I Sverige produceras normalt mellan 140 och 160 terrawattimmar el (TWh). Elanvändningen ligger mellan 135 och 145 TWh. Vi nettoexporterar med andra ord normalt sett el till omvärlden. 2021 producerades 165,6 TWh el. Av dessa exporterades 33,3 TWh och 8,0 TWh importerades. Nettoexporten landade därmed på 25,3 TWh 2021. En terrawattimme motsvarar en miljard kilowattimmar.

Källor: Svenska kraftnät, Energimarknads- inspektionen, Energiföretagen

En komplex marknad som kräver ständig balans

Elbrist

Kapacitetsbrist

Sverige har fyra elområden

Lämna en kommentar

Lämna ett svar Avbryt svar

UTGIVNING

KONTAKT

ARTIKLAR

ANNONSERING

UPPLAGA