”God affärsetik är att göra rätt även när ingen ser”

Institutet Mot Mutor (IMM) är en oberoende näringslivsorganisation som ända sedan 1923 har arbetat för att motverka korruption i Sverige. Uppdraget är att stötta företag och offentliga aktörer i att förebygga och hantera risker för mutor och otillbörlig påverkan.

– Det gör vi genom bland annat kunskapsspridning, normbildning och vägledning. Jag brukar kalla oss för en påverkansorganisation, säger IMM:s general­ sekreterare Parul Sharma till Borrsvängen.

IMM:s viktigaste verktyg är Näringslivskoden, en branschövergripande självreglering. Koden ger praktiska riktlinjer för vad som är tillåtet och otillåtet i frågor som representation, gåvor och intressekonflikter.

– Vi arbetar även med utbildningar, seminarier, remissvar och råd till olika samhällssektorer. På så sätt bidrar vi till att alla från små entreprenörer till stora koncerner kan göra rätt och konkurrera på lika villkor.

Hur definierar ni god affärsetik?

– God affärsetik är att göra rätt även när ingen ser. Det innebär att följa lagar och interna riktlinjer, hantera intressekonflikter öppet, agera rättvist i relationer och ta långsiktigt ansvar för kunder, leverantörer, medarbetare och samhället.

Men god affärsetik är inte bara en moralisk fråga, betonar Parul Sharma, utan också en affärsstrategisk. Den minskar juridiska risker, sänker kostnader för svinn och tvister, stärker konkurrenskraften i upphandlingar och gör företaget mer attraktivt för medarbetare och investerare.

– Etik och antikorruption är en konkurrensfördel.

Hur stort problem är det med mutor och korruption i Sverige generellt?

– Sverige rankas fortfarande högt i internationella jämförelser, men utvecklingen går åt fel håll. I Transparency Internationals korruptionsindex (CPI) 2024 tappade Sverige två placeringar, från plats sex till åtta. I EU-perspektiv ligger vi fortfarande bland de bättre länderna, men jämför man olika branscher i Sverige ser vi större skillnader internt än mellan nordiska länder.

Hur ser det ut i byggsektorn specifikt?

– Byggsektorn är särskilt utsatt och har en högriskprofil. Vår genomgång av mutbrottsdomar visar att branschen återkommer i statistiken. I vår kartläggning från 2024 av 34 fällande domar såg vi flera exempel på vänskapskorruption inom bygg- och anläggning. Det kan vara privata förmåner till beslutsfattare, från omfattande renoveringshjälp till lån av maskiner.

Varför är det så just i byggbranschen?

– Därför att det rör sig om mycket stora summor, komplexa leverantörskedjor och täta kontakter med myndigheter kring mark, bygglov och tillsyn. Riskerna är särskilt stora i upphandlingsledet och i så kallade ÄTA-skeden (ändrings- och tilläggsarbeten), där snabba beslut ska fattas och kontrollen ofta är svagare. Jag brukar trycka på att byggsektorn främst behöver prata om dessa frågor internt, policydokument räcker inte.

Vilken betydelse har korruption för samhällsekonomin? Hur påverkas samhällskontraktet?

– När korruption får fäste ökar kostnaderna för alla. Korruption driver upp transaktionskostnader, snedvrider konkurrensen och riskerar att leda till lägre kvalitet i byggnation och infrastruktur. På samhällsnivå är tilliten avgörande. I Sverige förlitar vi oss på att beslut fattas sakligt och objektivt. Brister i affärsetiken underminerar den grunden. Resultatet blir fler regler, mer byråkrati och minskad innovationskraft.

Parul Sharma framhåller att om korruption normaliseras upplever såväl medborgare som företag att regler inte gäller för alla. Offentlig upphandling och kommunala bolag blir särskilt utsatta arenor, där tilliten snabbt kan skadas.

– Tyvärr är mörkertalet stort inom kommunala bolag. För byggsektorn, som är beroende av offentliga investeringar, är det extra allvarligt.

Vad är okej att göra inom ramen för kundvård och när blir det mutor?

– Brottsbalken reglerar mutbrott, men det finns inga fasta beloppsgränser och inget ”ringa värde” att luta sig emot. Allt bedöms i sitt sammanhang, där personen och situationen avgör sammanhanget, säger Parul Sharma och listar ett antal praktiska tumregler:

• Syfte och timing: Aldrig förmåner när upphandling pågår eller beslut ska fattas.
• Transparens och öppenhet: Skulle det kännas okej att offentliggöra förmånen?
• Måttfullhet och saklig koppling: Små, arbetsrelaterade inslag kan accepteras i vissa privata relationer, men aldrig i offentlig sektor.
• Privata nyttigheter: Renoveringar, rabatter eller lån av maskiner är alltid otillåtna.

Kan du ge ett par exempel på sådant som faktiskt är godkänt?

– En enklare arbetslunch i samband med ett möte kan vara okej i privat-privat relation, men inte om en upphandling pågår. För offentliganställda gäller nolltolerans

– En teknisk visning eller utbildning kan också vara acceptabel om den har sakligt program, är dokumenterad och kostnaderna delas rättvist. Men att bekosta resor och boende för en offentlig kund är inte tillåtet.

– I relationer mellan privata aktörer finns ett något större utrymme för måttfull representation, men även där måste man vara försiktig, påpekar Parul Sharma. Under förhandlingar eller upphandlingar gäller samma skärpta restriktivitet som i offentlig sektor.

Behöver varje bransch besluta om sina regler eller kan samma gälla för alla?

– Det behövs en kombination av generella och branschspecifika regler. Näringslivskoden fungerar som en gemensam bas för alla, men tillämpningen måste anpassas efter riskerna i olika branscher.

Har ni det stöd ni behöver i form av lagstiftning och myndigheter eller behövs mer? I så fall vad?

– Lagstiftningen i Sverige och framför allt Brottsbalken och upphandlingslagstiftningen är i grunden tillräcklig. Vi har också fått viktiga verktyg genom den nya visselblåsarlagen.

– Det som behövs framåt är bland annat mer konsekvent tillsyn och samordning mellan myndigheter. Jag brukar också ofta peka på den växande tystnadskulturen inom offentlig sektor som en av vår tids största korruptionsutmaningar i Sverige. Ju större tystnad desto större korruptionsrisker.

TEXT: JÖRGEN OLSSON