Grundvattennivåerna har återhämtat sig
– Grundvattennivåerna har hämtat sig, förhållandevis fort och mycket.
Så sammanfattar Bo Thunholm på SGU grundvattennivåernas återhämtning efter den extrema torkan. Nivåerna är normala eller över de normala för årstiden i de små magasinen, och i stora delar av landet är de nära de normala i de stora magasinen.
Under 2016 och 2017 drabbades landet av de lägsta grundvattennivåenra sedan mätningarna startade för 50 år sedan. Idag är situationen en annan, visar färsk statistik.
– Nivåerna har stigit och tillgången på grundvatten är god eller åtminstone tillfredsställande i större delen av landet, även om lokala avvikelser kan förekomma, säger Bo Thunholm, ansvarig för SGU:s övervakningsprogram för grundvattennivåer.

Bo Thunholm vid ett av SGU:s 300 mätrör som håller koll på grundvattnet. Foto: Kajsa Bovin
De stora grundvattenmagasinen har nivåer nära – eller i förekommande fall till och med över – de normala i Götaland, västra Svealand, Västerbottens län samt Norrbottens län. Men i östra Svealand och en stor del av södra Norrland är nivåerna fortfarande under eller mycket under de normala.
Över förväntan
Att höstens nederbörd skulle leda till mer vatten i brunnar och täkter var väntat, men i stort är resultatet över förväntan, enligt Bo Thunholm. Det tar tid för grundvattennivån i ett större magasin att
repa sig, i en rullstensås kan det handla om månader och i värsta fall något år.
– Vi hade ett nederbördsunderskott fram till sommaren, vilket var särskilt påtagligt i södra Sverige. Men höstmånadernas nederbörd blev riklig och vände grundvattennivåerna till det bättre förhållandevis fort. Det händer ibland, att de återhämtar sig så bra.
– När vi talar om återhämtning från ”mycket låga nivåer” brukar de ligga på upp mot en meter under normalsituationen för månaden. Den återhämtning vi kunde se i januari, efter sommarens bottennivåer, var minst så stor och även större på sina håll. Exempelvis noterade vi en meters ökning i jordlagren i Liatorp i Småland, och hela två meter i den snabbreagerande berggrunden på Värmdö.
Undantag
Många kommuner tar vatten från stora magasin och är vana vid att ha en vattenförsörjning med god marginal. Nu har de fått uppleva andra tider.
– Särskilt i östra Svealand är läget fortfarande besvärligt. I Sala-trakten har grundvattennivån ökat med tre decimeter sedan i somras och på Gotska Sandön och i Böda på Öland med halvmetern.
– Trenden är uppåtgående här också och nivåerna är på väg att stiga, men flödet i rullstensåsarna är trögt och långsamt. Nu hänger allt på en fortsatt bra nederbörd!
Fotnot: SGU tar ett samlat grepp om informationen kring grundvattennivåer genom en ny webbportal som ger en överskådlig bild av grundvattenläget och visar hur det framtida klimatet påverkar grundvattnet.
Fakta: Fler kommuner skaffar reservvattentäkt

Mattias Gustafsson, statsgeolog på SGU. Foto: Aline Lessner
Trots de senaste årens extremt låga grundvattennivåer kunde SGU notera att i somras hade knappt en tredjedel av landets 290 kommuner en reservvattentäkt. Nu verkar trenden vända och flera kommuner borrar sig till en bättre beredskap. Mattias Gustafsson, statsgeolog på SGU:
– Kommunerna har lärt sig något av denna period av torka och kris i tillgången på grundvatten. Fler investerar i alternativ till ordinarie vattenförsörjning.
– Mörbylånga håller på att utföra en reservvattentäkt och Hässleholms kommun ska börja borra, fick jag information om nyligen. Båda borrar i annat område än där huvudkällan är.
Kristianstads kommun har också etablerat en ny täkt i ett nytt område. På Öland, som varit särskilt utsatt, har dessutom Borgholm både förstärkt befintlig grundvattentäkt och investerat i en avsaltningsanläggning.
Tillgången till grundvatten, drickbart eller för bevattning, är fortfarande problematisk på sina håll och flera kommuner samarbetar för att lösa resursfrågan. Mattias Gustafsson räknar med att fler kommer att borra för att ha en täkt i beredskap vid problem i huvudkällan.
– Vi vill se det som ett långsiktigt klimatarbete, och även Livsmedelsverket gör sitt för att kommunerna ska säkra sin vattenförsörjning mot klimatförändringar. Att se över sin vattenförsörjning är att rusta för framtiden.
Text: Mia Ising
Lämna en kommentar
Want to join the discussion?Dela med dig av dina synpunkter!