Höga temperaturer på Geoenergidagen 2018

”Det brukar vara bra ämnen på programmet på Geoenergidagen. I år var framför allt solhybriderna intressanta, vi får mycket förfrågningar på det”, säger Sara Östberg på Sweco.

Solhybrider, högtemperaturlager, riktigt djup geotermi och geoenergi i akademins tjänst. Som vanligt erbjöds både bredd och djup när Geoenergidagen genomfördes för sjätte året i början av oktober i Stockholm.

Årets Geoenergidagar följde tidigare års upplägg: En inledande dag med en workshop, i år med bland annat kollektorriktlinjer och brandklassning i fokus, och en efterföljande seminarie- och utställningsdag.

– Det kokar i branschen. Det installeras geoenergisystem i en aldrig tidigare skådad omfattning, där det är stora anläggningar som driver branschen, konstaterade Johan Barth, vd för Svenskt Geoenergicentrum när han hälsade välkommen till dag två.

Signhild Gehlin, teknisk expert på Svenskt Geoenergicentrum, redovisade energistatistik för Sverige från 2016.

– En tydlig trend är att borrdjupen ökar. I större anläggningar med mer än tio borrhål ligger medeldjupet idag på 250 meter och det djupaste borrhålet i Sverige når 600 meter.

Tjugo år med geoenergi

Johan Tjernström, affärsutvecklare på det statliga fastighetsbolaget Akademiska hus, delade med sig av 20 års erfarenheter av geoenergi.

– Där det är möjligt vill vi producera förnybar energi lokalt med hjälp av solceller och småskalig vindkraft för el och geoenergi för värme och kyla. Cirka tio procent av vårt behov av värme och kyla täcks idag av geoenergi.

Leif Rydell, energiansvarig på Xylem i Emmaboda som tillverkar dränkbara pumpar, berättade om företagets högtemperaturlager, där spillvärme från framför allt det värmealstrande gjuteriet säsongslagras. Högtemperaturlagret består av 140 borrhål som är 150 meter djupa. Det sattes i drift 2010 och värmer en 320 000 kubikmeter stor bergvolym. Det laddas med 3,8 GWh värme per år och ger en verkningsgrad på 70 procent.

Solhybrider laddar borrhål

Finspångs Brunnsborrning, FBB, har deltagit som utställare alla sex åren på Geoenergidagen. ”Det är ett väldigt bra forum som kopplar ihop alla aktörer i näringen med forskningen. Det är en av de viktigaste mässorna vi är med på under året”, säger vd David Johansson.

Geoenergisystem kan idag kombineras med solhybridsystem, det vill säga paneler med både elproducerande solceller och värmeproducerande solfångare. Nelson Sommerfeldt, doktorand på KTH, har i sin forskning studerat system där värmen från solfångare laddar borrhålen. Det gör det möjligt att lagra det överskott som produceras på sommaren då efterfrågan på värme är låg.

– Solhybridsystemet kan minska den totala borrhålslängden och/eller avstånden mellan borrhålen och därmed minska kraven på markyta.

Fungerar bra i bostadsrättsförening

Jessica Benson från forskningsinstitutet Rise anslöt till ämnet genom att redovisa erfarenheter från verkliga förhållanden. Bostadsrättsföreningen Vårlöken i Kungälv investerade 2013 i en kombination där 11 borrhål à 220 meter är sammankopplade med 330 kvadratmeter solhybridpaneler.

– Systemet fungerar bra med en årsvärmefaktor på tre. Man har gjort en del åtgärder för att minska behovet av tillsatsel och har lyckats öka egenanvändning av solelen med elva procent.

Sist ut på årets upplaga av Geoenergidagen var Tero Saarno från det finska energibolaget St1. Han berättade om företagets djupgeotermiska projekt i Esbo. Där har man borrat ner till 6 400 meters djup för att pumpa ner vatten som tar sig in i sprickor i berggrunden, värms till 130 grader av berget och sedan tas upp genom ett närliggande borrhål för distribution ut i Esbos fjärrvärmenät.

Text: Lars Wirtén

Foto: Anette Lindfors Persson