Naturgasen styr elpriset

Magnus Thorstensson är elmarknadsanalytiker på branschorganisationen Energiföretagen.

– Förra våren var lång och kall, vilket gjorde att lagren av naturgas i Europa var mindre än normalt. Men Ryssland svarade inte med att skruva på kranen. Allt faller tillbaka på ryssarnas naturgaspolitik, säger Magnus Thorstensson, nationalekonom och elmarknadsanalytiker på branschorganisationen Energiföretagen.

Magnus Thorstensson pekar på de höga priserna på naturgas som den huvudsakliga förklaringen till hös- tens och vinterns höga elpriser. Att priset på naturgas har stigit kraftigt beror på att Ryssland har dragit ned på produktionen och inte exporterat så mycket som de kan.

Skälet till att priset på naturgas styr elpriset, oavsett hur elen produceras, är
att priset på el bestäms på auktioner på Europas olika elbörser (läs mer i separat artikel om elmarknaden). Priset bestäms av den högst betalade elen, det vill säga den som är dyrast att producera för att täcka efterfrågan och därmed är den som klubbas sist i auktionerna. Under lång tid har detta varit kolkraft. Men i dagens situation är naturgasen dyrast, och därmed den fossila energikälla som styr elpriset i Europa. På sikt kommer dock denna marknadsmekanism att fasa ut fossil kraft.

Sammankopplade

Att priset på naturgas påverkar elpriserna i Sverige beror på att i princip samtliga europeiska länders elnät är samman- kopplade, direkt eller indirekt.– Det finns ett antal olika elbörser i Europa, där Nord Pool är börsområdet för Norden och Baltikum. I dag finns en gemensam algoritm som beräknar priset för hela Europa utifrån de köp- och säljbud som aktörer har lämnat till börserna. Sedan finns det begränsningar i överföringen av el. Hade den varit tillräcklig i hela Europa hade vi haft ett enhetligt europeiskt elpris.

Ökad efterfrågan

Men det är inte bara priset på naturgas som har påverkat elpriserna. Även priset på kol och utsläppsrätter har stigit och det blåste mindre än vanligt under hösten i Europa med lägre produktion av vindkraft som följd. Samtidigt ökade efterfrågan på el som en del av återhämtningen efter coronapandemin.

– Ett stort underskott i vattenkraftmagasinen i Norden har också minskat den nordiska motståndskraften mot de europeiska priserna, säger Magnus Thorstensson.

Saknar statistik

Geoenergin och dess värmepumpar påverkar effektbehovet under vinterns kalla dagar. Den påverkar också hur elnätet ska dimensioneras lokalt vid nyexploateringar, påpekar Magnus Thorstensson.

– Det är ingen enkel fråga. Problemet är att det inte finns någon riktigt bra statistik på värmepumparna. Frågan är hur mycket de påverkar topplasten och den dimensionerade effekten i elsystemet. Direktverkande el har såklart sina fördelar men värmepumpar är ett effektivt uppvärmningssystem. Sam- tidigt är fjärrvärme bra där det är utbyggt. Men jag köper inte resonemanget att el är för fint för att använda för vissa ändamål. Det måste vara upp till kunderna och deras plånböcker att avgöra.

Stora projekt klarar elen

Elektrifiering av samhället pekas ut som den stora möjliggöraren i omställningen. Men räcker då elen till allt? Eller kommer geoenergin att straffas ut av ett stigande elpris som följd av en allt högre efterfrågan som inte matchas i en utbyggd produktion? Magnus Thorstensson har inget rakt svar på frågan.

– Stora projekt som Hybrit, som ska producera fossilfritt stål, kommer vara relativt enkla att genomföra, då det finns ett ömsesidigt engagemang från alla parter. Men i alla mindre projekt, räknar kundsidan kallt med att elen kommer att vara på plats? Eller kommer kunderna att bidra till att tillförseln säkras? Ska allt förverkligas måste kundsidan bli mer aktiv och till exempel i förväg prissäkra elen hos en elleverantör. Jag har svårt att se att de traditionella elföretagen ensamma kan ta hela risken.

Under 2021 blev det genomsnittliga elpriset på Nord Pool 63 öre per kilowattimme. Det är en ökning med 52 öre, eller 554 procent, jämfört med 2020. Det högsta timpriset nådde 646 öre och det lägsta 0,08 öre.

TEXT: LARS WIRTÉN

Naturgasen styr elpriset

Sammankopplade

Ökad efterfrågan

Saknar statistik

Stora projekt klarar elen

Lämna en kommentar

Lämna ett svar Avbryt svar

UTGIVNING

KONTAKT

ARTIKLAR

ANNONSERING

UPPLAGA