SGU:s grundvattensatsning har gett resultat på både kvantitet och kvalitet

Mattias Gustafsson.
Foto: Aline Lessner

SGU:s grundvattensatsning har pekat ut närmare 60 nya magasin i bristområden och även gett förbättrade prognoser samt mer detaljerad information om grundvattnets kvalitet.

Det säger Mattias Gustafsson, statsgeolog med ansvar för grundvattenfrågor i södra och sydöstra Sverige.

– I skiftet september/oktober inträffar den tid då grundvattennivåerna är som allra lägst. Vi har utfärdat varningar för risk för vattenbrist i en rad områden, något vi kan göra med större precision sedan vårt observationsnät byggts ut och till stor del automatiserats.

Mattias Gustafssons ansvarsområde är i stort sett identiskt med den del av Sverige där vattenbristen varit som svårast under delar av året de senaste åren. De aktuella varningarna för förhöjd risk för vattenbrist gäller Skåne och Blekinge, Kalmars, Kronobergs och Östergötlands län samt Gotland.

Han nämner de stora regnen som kom i augusti och menar att de kan rädda lite – men inte allt:

– Normalt sett sker ingen grundvattenbildning under sommaren, men när det kommer så stora mängder kan avsänkningen i magasinen trots allt hejdas lite.

Särskilt uppdrag

Under åren 2017–2020 hade SGU ett särskilt uppdrag med extra medel för en grundvattensatsning, för att förbättra kunskapen om framför allt bristområdena. Satsningen innebar bland annat att observationsnätet nu har dubbelt så många mätstationer som tidigare och att mätningarna sker automatiskt.

– I och med automatiseringen kan vi nu mäta flera gånger per dag. Vi har också utvecklat prognosverktyget, så att vi kan laborera med olika väderscenarier och spå lite in i framtiden. Vi baserar prognoserna på våra mätningar och information från SMHI. Det ger värdefull information som kommunerna använder som beslutsunderlag för till exempel bevattningsförbud, för allmänheten och för konsulter och kraftbolag. Ju bättre prognoser vi kan leverera, ju bättre kan samhället förbereda sig på en kommande bristsituation, säger Mattias Gustafsson.

Ökad kartläggning

Vidare har SGU fortsatt med helikopterburna kartläggningar med TEM-metoden, framför allt i sydvästra Skåne, på Listerlandet i Blekinge, på Östgöta- och Närkeslätterna samt i områden väster om Vättern.

– Metoden lämpar sig bäst på stora ytor där man har sedimentär berggrund eller stora jorddjup. Då är den effektiv och ger mycket information om riskområden och en bättre modell av hur berget ser ut.

Långa ledtider för ny vattentäkt

Med hjälp av informationen kan SGU till exempel peka ut områden och platser för nya vattentäkter. Ett utpekat område är några kvadratkilometer stort och beskrivs med 3D-modellering. Informationen kan användas som beslutsunderlag för att exploatera grundvattnet – men också för att skydda det.

När SGU levererat sina modeller är det upp till bland annat kommuner, konsulter och jordbrukare att ta informationen vidare och använda sig av den.

– Det handlar om långa ledtider med många processer innan en ny vattentäkt blir verklighet. Vi pekar ut områden där vi menar att det finns resurser som man kan använda om 10–15 år.

Under grundvattensatsningen har SGU kunnat peka ut närmare ett 60-tal ”nya” grundvattenmagasin av lite mindre storlek i de aktuella bristområdena i södra och sydöstra Sverige.

Beskriver kvaliteten

SGU har också förbättrat sina beskrivningar av grundvattnets kvalitet, berättar Mattias Gustafsson:

– Vi har försett dem med fler tabeller och förklarande text, bland annat kring tungmetaller och risk för PFAS, alltså högfluorerade ämnen. PFAS är ett reellt hot som bland annat lett till att man fått lägga ner vattentäkter, till exempel i Kallinge.

Nyligen har man identifierat ett område vid Funäsdalen, med grundvatten nära en stor skidanläggning.

– Det är ett riskområde för PFAS, eftersom skidvalla utsöndrar det, säger Mattias Gustafsson.