Inlägg

Almedalsmingel med tipspromenad och samtal

Att få göra sin röst hörd i det enorma bruset som existerar under Almedalsveckan när närmare 3 000 seminarier skall trängas in på en vecka, är inte lätt. Årets upplägg, med trevligt mingel och en tipspromenad, blev en framgång.

Tipspromenad och givande samtal om geoenergi på årets upplaga av Almedalsveckan.

Både Svenskt Geoenergicentrum och Geotec har under flera år arrangerat seminarier, och nog för att vi tycker att det har varit lyckade tillställningar, så kändes det som att det var läge att prova på något nytt.

Så på bästa tid, strax efter statsministerns kvällstal, slogs portarna upp till ett mingel i geoenergins glans. Ett kort anförande av Johan Barth som upplyste om reglerna för aftonen inledde minglet. Besökarna fick genomföra en tipspromenad med frågor baserade på de informativa planscherna som draperade väggarna i Öresundshuset. Inte förrän den enskilde lämnat in sina svar, fick man tillgång till förtäring och dryck.

Diskussioner och kunskap

Våra besökare kom från alla led. Brunnsborrare, konsulter, kommunpolitiker, fjärrvärmeproducenter, fastighetsägare, journalister och riksdagspolitiker. En gynnsam blandning för diskussion!

Det var en tillställning där besökarna under trevliga former fick god möjlighet att under ett par timmar diskutera geoenergi med varandra.

Text och foto: Johan Barth

Svenska riktlinjer för termisk responstest

2015 publicerade Svenskt Geoenergicentrum riktlinjer för termisk responstest anpassade för svenska förhållanden. Den europeiska CEN-standard som finns sedan tidigare går inte att använda i Sverige.

Signhild Gehlin, Svenskt Geoenergicentrum. Foto: Lars Wirten

Arbetet med att ta fram svenska riktlinjer för termisk responstest (TRT) för energibrunnar började 2013 i samband med Geoenergidagen. Riktlinjerna omfattar utrustning, utförande, analys och redovisning. De är uppdelade i två delar: utförande samt analys av data.
– Det vi har tagit upp i riktlinjerna är den klassiska typen av termisk responstest där man mäter ingående respektive utgående temperatur på den cirkulerande värmebäraren i kollektorn. Det är den vanligaste formen vid kommersiell användning, säger Signhild Gehlin på Svenskt Geoenergicentrum som var projektledare vid framtagandet.
– Vi har däremot inte tagit fram riktlinjer för andra typer av responstestmätningar, som när man använder optisk fiber eller värmekabel. Det kan vara intressant i vissa specifika sammanhang, men för projektering av vanliga anläggningar ser vi det som främst motiverat att ha riktlinjer för den vanligaste metoden.

 

Återfyllda hål i Europa

Sedan tidigare har den Europeiska standardkommittén, CEN, röstat igenom riktlinjer för vad de har valt att kalla geotermisk responstest. Men dessa är enligt Signhild Gehlin oanvändbara. Inte bara för att de utgår från återfyllda borrhål, eftersom vattenfyllda borrhål inte är tillåtna på kontinenten.
– CEN förankrade inte arbetet i branschen och riktlinjerna är helt enkelt bristfälliga. I den tyska byggstandarden VDI finns däremot en bra och relativt nyreviderad del som handlar om termisk responstest. Men även de riktlinjerna utgår från återfyllda borrhål och inte vattenfyllda som vi använder i Sverige.
– Därför var det viktigt att vi tog fram de här riktlinjerna som utgår från skandinaviska förhållanden med vattenfyllda borrhål, där värmen inte bara leds genom olika material utan även påverkas av vattenrörelser. Återfyllda borrhål kan utvärderas med samma metod, men då får man inte fakta om grundvattenrörelserna, förklarar Signhild Gehlin.

Väl förankrade

Riktlinjerna är väl förankrade i branschen genom workshops och remisser. Representanter för såväl forskning, entreprenad, konsultverksamhet, fastighetsförvaltning som leverantörer har varit delaktiga i processen och under lång tid kunnat lämna synpunkter.
Termisk responstest utförs för att bestämma hur en känd tillförsel av värme eller kyla påverkar temperaturen i ett borrhål för geoenergi. Denna termiska respons beror på markens och kollektorns termiska egenskaper och gör det möjligt att förutse borrhålets framtida termiska beteende.

Riktlinjer för termisk responstest (TRT) går att ladda ned på Svenskt Geoenergicentrums webbplats.

Text: Lars Wirtén

Nej även till vinklade hål i Stockholm

Att borra på en mindre tomt kan vara en utmaning. Ofta har lösningen för den som borrat för energibrunn varit att delvis vinkla borrhåll i den intilliggande undermarken. Men det är slut med nu, om grannen heter Stockholms stad.

De nya riktlinjerna för borrtillstånd i Stockholms stad medger borrning för geoenergi på privat mark och tomträtt i kommunens ytterområden. Men så enkelt är det inte, menar aktörer som Borrsvängen talat med. Möjligheten begränsas av att det nu inte någonstans är tillåtet att vinkla borrhål in under kommunens mark.
– Förr kunde man få vinkla borrhål efter behov, för att få plats och för att få en spridning. Det ser ut som att den möjligheten nu också naggats, till och med om det skulle röra en gräsplätt eller åker i kommunens mindre centrala delar. Oavsett djup säger kommunen nej till att vinkla borrhål utanför en tomt, säger Calle Rosén på Energipartner.

Inga undantag

Fabian Kjessler på Stockholms stads exploateringskontor bekräftar att kommunen har ett nytt förhållningssätt, även om det är möjligt att få borra i den så kallade ytterstaden.
– I de fall borrhål vinklas utanför den egna tomtgränsen och hamnar under kommunens mark säger vi nej till att ge borrtillstånd. Vi är en kommun där det är trångt både under och ovan mark, och detta beslut följer samma riktlinjer som införts för att säkra plats för vårt byggande under mark i innerstaden. Restriktionerna, mot att borra över en tomtgräns, ska gälla även för kommunen själv vid olika byggen.
Stockholms stad äger cirka 70 procent av all mark i kommunen och på exploateringskontoret tycker man inte att det är självklart att någon kan ta i anspråk allmän mark för enskilda ändamål. Dessutom anser de att en fastighetsägare tar en risk om denne skriver på ett avtal som innebär att man, utan ersättning, ska avveckla sin anläggning om staden gör anspråk på marken i framtiden. Därför är exploateringskontoret inte längre benäget att reglera denna möjlighet i avtal, utan säger nej.
Något som Calle Rosén tycker är väl drastiskt, av hans reaktion att döma.
– Det är ofrånkomligt att borrare behöver ta angränsande undermark i anspråk. Att ställa utrustning på privat mark och borra 50, 100 eller kanske 200 meter ner under kommunal mark borde inte vara något problem. Vi har helt fråntagits möjligheten att utnyttja stora delar av den gratisenergi som finns tillgänglig.

Text: Mia Ising

Stopp för energibrunnar i Stockholm

Sedan i somras är det stopp för borrning i Stockholms innerstad. Illustration: Myra S Söderström

Nu säger exploateringskontoret i Stockholms stad nej till borrning av energibrunnar i hela innerstaden. Exploateringskontoret förklarar att borrningen ”krockar” med byggandet under mark; kommunen vill säkra att den har svängrum i undermarken, utan att komma i konflikt med nya bergvärmeanläggningar. För borrare och byggare står miljoner på spel.

Det nya förhållningssättet har fått branschen att se rött. ”Vi förlorar uppdrag och pengar” säger vittnesmålen. Telefonerna går varma på exploateringskontoret. Men vi tar det från början:
– Det började i våras med att exploateringskontoret, i egenskap av markägare, vände sig till andra berörda förvaltningar med frågan hur staden i framtiden ska se på nya geoenergianläggningar. Detta mot bakgrund av de omfattande undermarksbyggen som kommer att ske, exempelvis tunnelbana och stora avloppsrör, berättar Fabian Kjessler, enhetschef för markförvaltningen på Stockholms stads exploateringskontor, som har det samlade ansvaret för förvaltning och exploatering av stadens mark.
– Det resulterade i att vi nu är remissinstans. Dels i egenskap av markägare, dels i och med att vi arbetar med exploateringsprojekt som kan komma att både påverka och påverkas av nya borrhål. Tidigare stannade det vid att ansökningar om borrtillstånd behandlades av trafikkontoret och miljöförvaltningen.
Även om exploateringskontoret i vissa fall avstyrker en remiss från miljöförvaltningen har den senare förvaltningen avgörandet, men Fabian Kjessler bekräftar att trycket på exploateringskontoret är stort. Remisstiden har förskjutits under hösten, när exploateringskontoret velat sätta sig in i hur de andra berörda förvaltningarna ställt sig i frågan. När avslagen därtill är många genererar det upprörda samtal till kontoret.

”Nya borrhål alltid olämpligt”

– Vi tycker alltid att det är olämpligt med nya borrhål i innerstaden med tanke på hur mycket anläggningar som finns och planeras under mark. Som markägare i innerstaden är vi därför restriktiva och avstyrker om borrhålen berör vår mark, det vill säga anläggs på eller vinklas ut under vår mark.
I regionen görs dagligen runt 280 000 resor med pendeltåg och många berör innerstaden, en yta på cirka 50 kvadratkilometer i den norra samt centrala delen av kommunen.
– Staden vill inte riskera att inte kunna bygga som man önskar i framtiden. Det är väldigt trångt under mark i innerstaden, och den allmänna marken är inte i första hand till för enskilt ändamål.
Stockholm ger enligt Fabian Kjessler fortfarande borrtillstånd i ytterstaden, men då får borrhålen inte vinklas utanför den egna tomtgränsen.

Slår hårt

Ett företag som haft med exploateringskontoret att göra är Rototec AB. Företaget är en av Europas större leverantörer av geoenergilösningar, med kontor i bland annat Upplands Väsby. Jonas Grundström, projektansvarig:
– Exploateringskontoret har i sina yttranden gett avslag även till oss, men som stor aktör har vi med juridisk hjälp och konsultation haft möjlighet att få igenom merparten av våra tillstånd. Rototec är rikstäckande samt opererar i flera länder så detta har inte drabbat oss så hårt, men vi kan se att det kan få förödande konsekvenser för den enskilda mindre aktör som har sitt huvudsakliga upptagningsområde i Stockholm.
– Dessutom ställer vi oss skeptiska till de grunder kommunen baserar sina avslag på. Det kan vara allt från felaktigt tolkade tomträttsavtal, från exploateringskontorets sida, till att man vill säkra plats för infrastruktur som inte ens befinner sig i planeringsstadiet.

Riskerar miljoner

Ett annat företag som drabbas är Energipartner, installatörer av värmepumpar, med hemvist i Bromma. De nya riktlinjerna kom som en blixt från klar himmel, säger vd Calle Rosén irriterat.
– Plötsligt fick vi nej från miljöförvaltningen och på den vägen är det. Det är många miljoner som hänger i luften för oss, det blir svårare att leverera borrningen dels för att vi skulle behöva gå in på stadens mark och dels på grund av att vi har att göra med tomträtter som är omoderna och reglerar anslutning till oljeanläggningar. Hur nu det kan vara ett problem när vi installerar värmepumpar.
– Vår uppfattning är att det är nej som gäller även i förorten. I den mån vi fått ett ja har det inte varit giltigt omgående utan haft en karenstid. Vi har inte mött dessa problem tidigare. Det har varit möjligt att få borra ner i undermarken och det tycker jag är rimligt, att kommunens invånare får nyttja det utrymmet.

Önskar avtal

Calle Rosén har sitt recept på hur kommunen kan säkra en framtida tillgång till mark, om det inte går att lösa på annat sätt.
– Skriv avtal! Det borde exempelvis en bostadsrättsförening acceptera, även om det skulle begränsa energilagringen till ett visst antal år.
Jonas Grundström är av samma åsikt, det finns åtminstone tillfälliga lösningar, och även han menar avtal – vilket tillämpats tidigare. Då kunde den få ja som skrev under på att ge kommunen rätt att ”lösa in” en energianläggning.
– Kommunen kan skriva tilläggsavtal med den som söker borrtillstånd, för att tidsbegränsa eller på annat sätt reglera tillgången till marken. Tillstånd för energibrunnar måste inte gälla för evigt. På så sätt är de juridiska möjligheterna stora, och allt är bättre än det förhållande som råder nu.

Tveksam till avtal

Fabian Kjessler på exploateringskontoret är tveksam till en lösning där staden tillåter borrhål men tecknar avtal om att den sökande måste avveckla borrhålet om det i framtiden kommer i konflikt med en annan anläggning. Det kan bli en dyr historia för den som investerar i en energianläggning, om kommunen kommer några år senare och kräver att den ska bort och man inte kan få ekonomisk ersättning.
– Jag kan förstå om en bostadsrättsförening, skola eller industrilokal vill satsa på geoenergi, men sådana avtal kan bli problematiska den dag kommunen behöver komma åt marken. Föreningen måste då avveckla sin anläggning och investera i en ny lösning, utan att få någon ersättning för vare sig bergvärmeanläggning eller ny anläggning.
– Jag förstår att det skapar problem och upprörda känslor när folk får avslag. Det här är vårt förhållningssätt just nu, men vi arbetar vidare med frågan.

Calle Rosén får sista ordet:
– Jag tycker det är sorgligt att kommunen hindrar medborgare från miljöanpassad geoenergi för att exploateringskontoret tycker att det blir bökigt. Inget i detta beslut har gått på remiss till byggbranschen, inte en fråga har ställts till oss som borrar, bygger och installerar. Det här slår oerhört hårt i alla led.

Text: Mia Ising

Fakta/Att söka borrtillstånd

• Väntetiden för besked om borrtillstånd i Stockholms stad har varit cirka fem månader hösten 2017.
• På sex månader har cirka 75 ärenden ställts på kö för att hanteras av exploateringskontoret.
• Exploateringskontoret ger dels synpunkter på att utnyttja stadens undermark, dels svar på om något i en tomträtt förhindrar borrning.
• Läs mer på Stockholms stads hemsida: stockholm.se/byggbo/dinbostad/.

Svenskt Geoenergicentrum driver på

Signhild Gehlin på Svenskt Geoenergicentrum uppdaterade medlemmarna på Geotecs årsstämma om höstens verksamheter och planerna inför 2018.

– Inte minst har SKL:s Guide till geoenergi kommit ut. Den kan jag rekommendera.

Signhild Gehlin rapporterade från Svenskt Geoenergicentrum på årsstämman.

Svenskt Geoenergicentrum driver oförtrutet geoenergifrågorna framåt. Höstens stora arrangemang var Geoenergidagen som gick av stapeln den 28-29 september i Stockholm med cirka 80 deltagare. 2018 blir Geoenergidagen den 3-4 oktober på samma plats, Scandic Talk vid Stockholmsmässan.

På kurssidan har tre kurser genomförts under hösten: en för studenter på KTH, en grundkurs och två designkurser. Grundkursen och designkurserna kommer att ges även våren 2018.

Med i internationell forskning

På forskningssidan är Svenskt Geoenergicentrum med i International Energy Agencys, IEA:s, forskningsprojekt ECES om kvalitetssäkring av borrhålssystem, Annex 27.

– Vi räknar med att vara klar med en slutrapport i mars 2018. Vi håller också på att ställa samman en remiss om State-of-the-art i Sverige, där vi beskriver hur geoenergisystem installeras idag.

– Den kan ni använda för att visa vad som är praxis i Sverige och kommer att vara tillgänglig på vår hemsida.

Ett nytt samarbetsprojekt, annex 52, är beviljat av IEA och kommer att pågå januari 2018 till december 2021 och ledas av Sverige.

– Det kommer att undersöka långtidsmätning av prestanda i geoenergisystem. Jag hoppas att så många länder som möjligt vill delta i det. Idag gör man lite som man vill och redovisar på olika sätt.

– Jag kommer att leda annexet och den svenska arbetsgruppen som jag håller på att sätta samman. Det är väldigt roligt att detta blir av. Och våra möten kommer att vara helt öppna, så vill ni vara med är det bara att kontakta mig.

Tekniskt godis

Signhild delade också med sig av lite nytt ”teknikgodis”, framför allt en liten kula för mätning av temperatur, tryck och läge som enkelt släpps ned i kollektorslangen.

– Det kan bli ett enkelt sätt att göra ett slags termiska responstester. Den kan också komma att utrustas med kamera så att man kan filma inifrån kollektorslangen. Skillnaden mot optisk fiber är att den här kan flyttas fritt mellan olika borrhål, berättade Signhild Gehlin.

Text och foto: Lars Wirtén