Taggarkiv: Geoenergi

Geoenergidagen 2019: Geotermi, ny borrteknik och energi i balans

Den sjunde upplagan av Geoenergidagen visade upp en bred palett av olika energilösningar med en gemensam nämnare: geoenergi. Bland annat presenterades avancerad borrteknik för djupgeotermi och tester för högtemperaturlager.

För sjunde året samlades borrnings- och geoenergibranschen för att nätverka och ta del av nya rön och erfarenheter på Geoenergidagen.

Geoenergidagen är i själva verket två, med en inledande workshop-dag innan själva seminariedagen som hölls den 3 oktober i Älvsjö. Workshopen fokuserade i år på geotermi,

där deltagarna fick diskutera möjliga tillämpningar och utmaningar utifrån svenska förhållanden.

– Vi ser ett gryende intresse för geotermi i Sverige. Jag ser definitivt en framtid där geotermisk energi ligger som baslast för fjärrvärmen i Sverige, förklarade Johan Barth, vd för Svenskt Geoenergicentrum och Geotec när han inledde dag två.

Tero Saarno från det finländska energibolaget St1 anslöt till ämnet djupgeotermi med en uppdatering av det finska djupgeotermiska projektet i Esbo, där man borrar två brunnar ner till 6 400 meters djup. I den ena, som är färdigborrad, ska vatten pumpas ner i sprickor i berggrunden, värmas till 130 grader av berget och sedan tas upp via den andra brunnen för distribution ut i Esbos fjärrvärmenät.

Tero Saarno från St1 presenterade en uppdatering av det finska djupgeotermiprojektet i Esbo.

Projektet har nu kommit ungefär halvvägs med borrningen i den andra brunnen. För både St1 och leverantörer av utrustning är det ett forsknings- och utvecklingsprojekt för att få erfarenheter som kan göra kommande projekt kommersiellt lönsamma.

– Vi har kunnat testa 60 av de absolut bästa borrkronorna i världen under extrema förhållanden, de dyraste kostar 1,2 miljoner kronor. Det har varit intressant att följa, sa Tero Saarno.

Projektet kommer långt ifrån att bli lönsamt.

– Men vi skulle aldrig investera i det här om vi inte trodde att det är ekonomiskt lönsamt med djupgeotermi i Skandinavien. Vi har flera nya projekt på gång.

Högtemperaturlager på gång i Helsingborg

I Helsingborg har det kommunala energibolaget Öresundskraft börjat titta på möjligheten att säsongslagra överskottsvärme i berget från avfallsförbränning.

– Avfall måste eldas även sommartid. Vår tanke är att kunna ta tillvara på den värmen genom att lagra höga temperaturer i berggrunden på sommaren och plocka ut värmen under vintern för att kapa toppar i fjärrvärmenätet, förklarade Mutaz Alkiswani från Öresundskraft.

– Vi är intresserade av höga temperaturer, upp mot hundra grader, och behövde därför testa bland annat nya kollektorer som tål dessa temperaturer.

Mutaz Alkiswani från Öresundskraft berättade om testerna inför ett högtemperaturlager i Helsingborg.

Man har bland annat använt en koaxialprototyp i rostfritt stål som referenskollektor.

– Den är för dyr och vi testar istället med en koaxialkollektor av gummi. Den tål 115 grader, behöver inga bottenvikter, är enkel att installera, mycket billig och faktiskt likvärdig den i rostfritt stål när vi tittar på mätdata från responstesterna, sa Claes Regander från Sweco, som är konsult i projektet.

Utöver att testa nya kollektorer har projektet även tittat på foderrörsdrivning med gängade rör, för att kapa tid och därmed kostnader.

– Vi hade läckage i brunnarna och efter olika tester tror vi att det var rörskarvarna som läckte. Kanske behöver vi sätta ett par svetspunkter för att låsa gängorna, förklarade Claes Regander.

Innovativ kyla för äldre

Förra sommarens extrema värme drabbade många äldre. Dock inte på det särskilda boendet Akvarellen i Kumla, där äldre med demensdiagnos bor. Roland Moberg från PE Teknik & Arkitektur berättade om den innovativa kyllösning som lyckades hålla temperaturen konstant på 23 grader i boendet, trots hettan utanför. Det är ett system med golv- och takkyla/värme, där det på sommaren växlas kallvatten in i slingorna med hjälp av frikyla från berget. 17 borrhål med i genomsnitt 220 aktiva borrhålsmeter levererar kyla även till köket och via ventilation i den administrativa delen.

Köpcentrum kombinerar sol- och geoenergi

Muovitech var en av årets utställare på Geoenergidagen.

Frölunda torg i Göteborg är ett av landets största köpcentrum på cirka 100 000 kvadratmeter. Genom att kombinera sol- och geoenergi har man radikalt kunnat minska mängden köpt el för att drifta köpcentrumet.. 2 300 solpaneler producerar cirka 500 megawattimmar el per år och driver centrumets kylanläggningar. Ett borrhålslager med 79 hål à 200 meter, är placerat under den befintliga centrumbyggnaden och tar emot värme från både produktionen av komfortkyla och livsmedelskyla i centrumets livsmedelsaffär. Själva borrningen var en utmaning, då den skedde i byggnadens källare.

– Där är en fri takhöjd på fyra meter. Entreprenören fick bygga om riggen både en och två gånger för att göra det möjligt, förklarade Henrik Pihlblad, teknisk chef för Skandiafastigheters köpcentrum i Göteborg.

Livsmedelskyla och geoenergi

Per-Erik Jansson, teknikkonsult inom kyla och VVS på Ica Fastigheter fördjupade ämnet livsmedelskyla och hur den värme som oftast fläktas bort uppe på taken kan tas tillvara. Ica Fastigheter har idag tio geoenergianläggningar och fler är på gång. En av de största, Ica Maxi Stenhagen utanför Uppsala har ett borrhålslager med 20 borrhål som ger en effekt på 200 kilowatt. På så sätt har man lyckats ta bort behovet av fjärrvärme helt. Samtidigt har elförbrukningen minskat med 15 procent.

– Geoenergi har de senaste fem åren kommit att spela en allt större roll i hur vi verkar i framför allt nyetableringar.

Halkbekämpning av vägar

Josef Johansson med sin doktorsavhandling om att använda geoenergi för halkbekämpning av vägar.

Geoenergidagen avslutades med att Josef Johnsson berättade om sin doktorsavhandling om isfri infrastruktur med geoenergi. Värme från vägar kan fångas upp och lagras i borrhålslager och plockas upp på vinterhalvåret för att smälta is och snö.

– Den här tekniken kan användas i framför allt branta backar och på broar där man har problem med halka, förklarade Josef Johnsson.

Josef Johnsson har för sin avhandling använt en testbana i Östersund som Trafikverket har anlagt i samarbete med Geotec. På en 70 meter lång testbana ligger rör i vägbanan som tar upp värmen. Denna har pumpats ned i fyra borrhål med ett aktivt djup på 200 meter.

– I testanläggningen har vi kunnat reducera halkan från 2 600 till 1 300 timmar på ett år.

Trafikverket planerar nu att bygga en större anläggning i Sverige, ännu oklart var.

Text: Lars Wirtén

Foto: Anette Persson

 

Nytt hotell i Ystad får geoenergi

Malmberg har fått uppdraget av PMJ Fastigheter att leverera en komplett produktionsanläggning för geoenergi som kommer att ge värme, varmvatten och komfortkyla till Ystads nya hotell- och kongresscenter, Fritiden Hotell & Kongress. Geoenergianläggningen levererar, förutom värme och komfortkyla,  även varmvatten till fastigheten. Huvuddelen i anläggningen är ett borrhålslager.
Malmberg levererar även en fabriksbyggd komplett teknikcentral enligt konceptet Malmberg EnerGeo, som placeras i befintliga lokaler. I maj 2020 ska den nya hotell- och konferensanläggningen öppna.

Höga temperaturer på Geoenergidagen 2018

”Det brukar vara bra ämnen på programmet på Geoenergidagen. I år var framför allt solhybriderna intressanta, vi får mycket förfrågningar på det”, säger Sara Östberg på Sweco.

Solhybrider, högtemperaturlager, riktigt djup geotermi och geoenergi i akademins tjänst. Som vanligt erbjöds både bredd och djup när Geoenergidagen genomfördes för sjätte året i början av oktober i Stockholm.

Årets Geoenergidagar följde tidigare års upplägg: En inledande dag med en workshop, i år med bland annat kollektorriktlinjer och brandklassning i fokus, och en efterföljande seminarie- och utställningsdag.

– Det kokar i branschen. Det installeras geoenergisystem i en aldrig tidigare skådad omfattning, där det är stora anläggningar som driver branschen, konstaterade Johan Barth, vd för Svenskt Geoenergicentrum när han hälsade välkommen till dag två.

Signhild Gehlin, teknisk expert på Svenskt Geoenergicentrum, redovisade energistatistik för Sverige från 2016.

– En tydlig trend är att borrdjupen ökar. I större anläggningar med mer än tio borrhål ligger medeldjupet idag på 250 meter och det djupaste borrhålet i Sverige når 600 meter.

Tjugo år med geoenergi

Johan Tjernström, affärsutvecklare på det statliga fastighetsbolaget Akademiska hus, delade med sig av 20 års erfarenheter av geoenergi.

– Där det är möjligt vill vi producera förnybar energi lokalt med hjälp av solceller och småskalig vindkraft för el och geoenergi för värme och kyla. Cirka tio procent av vårt behov av värme och kyla täcks idag av geoenergi.

Leif Rydell, energiansvarig på Xylem i Emmaboda som tillverkar dränkbara pumpar, berättade om företagets högtemperaturlager, där spillvärme från framför allt det värmealstrande gjuteriet säsongslagras. Högtemperaturlagret består av 140 borrhål som är 150 meter djupa. Det sattes i drift 2010 och värmer en 320 000 kubikmeter stor bergvolym. Det laddas med 3,8 GWh värme per år och ger en verkningsgrad på 70 procent.

Solhybrider laddar borrhål

Finspångs Brunnsborrning, FBB, har deltagit som utställare alla sex åren på Geoenergidagen. ”Det är ett väldigt bra forum som kopplar ihop alla aktörer i näringen med forskningen. Det är en av de viktigaste mässorna vi är med på under året”, säger vd David Johansson.

Geoenergisystem kan idag kombineras med solhybridsystem, det vill säga paneler med både elproducerande solceller och värmeproducerande solfångare. Nelson Sommerfeldt, doktorand på KTH, har i sin forskning studerat system där värmen från solfångare laddar borrhålen. Det gör det möjligt att lagra det överskott som produceras på sommaren då efterfrågan på värme är låg.

– Solhybridsystemet kan minska den totala borrhålslängden och/eller avstånden mellan borrhålen och därmed minska kraven på markyta.

Fungerar bra i bostadsrättsförening

Jessica Benson från forskningsinstitutet Rise anslöt till ämnet genom att redovisa erfarenheter från verkliga förhållanden. Bostadsrättsföreningen Vårlöken i Kungälv investerade 2013 i en kombination där 11 borrhål à 220 meter är sammankopplade med 330 kvadratmeter solhybridpaneler.

– Systemet fungerar bra med en årsvärmefaktor på tre. Man har gjort en del åtgärder för att minska behovet av tillsatsel och har lyckats öka egenanvändning av solelen med elva procent.

Sist ut på årets upplaga av Geoenergidagen var Tero Saarno från det finska energibolaget St1. Han berättade om företagets djupgeotermiska projekt i Esbo. Där har man borrat ner till 6 400 meters djup för att pumpa ner vatten som tar sig in i sprickor i berggrunden, värms till 130 grader av berget och sedan tas upp genom ett närliggande borrhål för distribution ut i Esbos fjärrvärmenät.

 

Text: Lars Wirtén

Foto: Anette Lindfors Persson

Almedalsmingel med tipspromenad och samtal

Att få göra sin röst hörd i det enorma bruset som existerar under Almedalsveckan när närmare 3 000 seminarier skall trängas in på en vecka, är inte lätt. Årets upplägg, med trevligt mingel och en tipspromenad, blev en framgång.

Tipspromenad och givande samtal om geoenergi på årets upplaga av Almedalsveckan.

Både Svenskt Geoenergicentrum och Geotec har under flera år arrangerat seminarier, och nog för att vi tycker att det har varit lyckade tillställningar, så kändes det som att det var läge att prova på något nytt.

Så på bästa tid, strax efter statsministerns kvällstal, slogs portarna upp till ett mingel i geoenergins glans. Ett kort anförande av Johan Barth som upplyste om reglerna för aftonen inledde minglet. Besökarna fick genomföra en tipspromenad med frågor baserade på de informativa planscherna som draperade väggarna i Öresundshuset. Inte förrän den enskilde lämnat in sina svar, fick man tillgång till förtäring och dryck.

Diskussioner och kunskap

Våra besökare kom från alla led. Brunnsborrare, konsulter, kommunpolitiker, fjärrvärmeproducenter, fastighetsägare, journalister och riksdagspolitiker. En gynnsam blandning för diskussion!

Det var en tillställning där besökarna under trevliga former fick god möjlighet att under ett par timmar diskutera geoenergi med varandra.

Text och foto: Johan Barth

Svenska riktlinjer för termisk responstest

2015 publicerade Svenskt Geoenergicentrum riktlinjer för termisk responstest anpassade för svenska förhållanden. Den europeiska CEN-standard som finns sedan tidigare går inte att använda i Sverige.

Signhild Gehlin, Svenskt Geoenergicentrum. Foto: Lars Wirten

Arbetet med att ta fram svenska riktlinjer för termisk responstest (TRT) för energibrunnar började 2013 i samband med Geoenergidagen. Riktlinjerna omfattar utrustning, utförande, analys och redovisning. De är uppdelade i två delar: utförande samt analys av data.
– Det vi har tagit upp i riktlinjerna är den klassiska typen av termisk responstest där man mäter ingående respektive utgående temperatur på den cirkulerande värmebäraren i kollektorn. Det är den vanligaste formen vid kommersiell användning, säger Signhild Gehlin på Svenskt Geoenergicentrum som var projektledare vid framtagandet.
– Vi har däremot inte tagit fram riktlinjer för andra typer av responstestmätningar, som när man använder optisk fiber eller värmekabel. Det kan vara intressant i vissa specifika sammanhang, men för projektering av vanliga anläggningar ser vi det som främst motiverat att ha riktlinjer för den vanligaste metoden.

 

Återfyllda hål i Europa

Sedan tidigare har den Europeiska standardkommittén, CEN, röstat igenom riktlinjer för vad de har valt att kalla geotermisk responstest. Men dessa är enligt Signhild Gehlin oanvändbara. Inte bara för att de utgår från återfyllda borrhål, eftersom vattenfyllda borrhål inte är tillåtna på kontinenten.
– CEN förankrade inte arbetet i branschen och riktlinjerna är helt enkelt bristfälliga. I den tyska byggstandarden VDI finns däremot en bra och relativt nyreviderad del som handlar om termisk responstest. Men även de riktlinjerna utgår från återfyllda borrhål och inte vattenfyllda som vi använder i Sverige.
– Därför var det viktigt att vi tog fram de här riktlinjerna som utgår från skandinaviska förhållanden med vattenfyllda borrhål, där värmen inte bara leds genom olika material utan även påverkas av vattenrörelser. Återfyllda borrhål kan utvärderas med samma metod, men då får man inte fakta om grundvattenrörelserna, förklarar Signhild Gehlin.

Väl förankrade

Riktlinjerna är väl förankrade i branschen genom workshops och remisser. Representanter för såväl forskning, entreprenad, konsultverksamhet, fastighetsförvaltning som leverantörer har varit delaktiga i processen och under lång tid kunnat lämna synpunkter.
Termisk responstest utförs för att bestämma hur en känd tillförsel av värme eller kyla påverkar temperaturen i ett borrhål för geoenergi. Denna termiska respons beror på markens och kollektorns termiska egenskaper och gör det möjligt att förutse borrhålets framtida termiska beteende.

Riktlinjer för termisk responstest (TRT) går att ladda ned på Svenskt Geoenergicentrums webbplats.

Text: Lars Wirtén

Nej även till vinklade hål i Stockholm

Att borra på en mindre tomt kan vara en utmaning. Ofta har lösningen för den som borrat för energibrunn varit att delvis vinkla borrhåll i den intilliggande undermarken. Men det är slut med nu, om grannen heter Stockholms stad.

De nya riktlinjerna för borrtillstånd i Stockholms stad medger borrning för geoenergi på privat mark och tomträtt i kommunens ytterområden. Men så enkelt är det inte, menar aktörer som Borrsvängen talat med. Möjligheten begränsas av att det nu inte någonstans är tillåtet att vinkla borrhål in under kommunens mark.
– Förr kunde man få vinkla borrhål efter behov, för att få plats och för att få en spridning. Det ser ut som att den möjligheten nu också naggats, till och med om det skulle röra en gräsplätt eller åker i kommunens mindre centrala delar. Oavsett djup säger kommunen nej till att vinkla borrhål utanför en tomt, säger Calle Rosén på Energipartner.

Inga undantag

Fabian Kjessler på Stockholms stads exploateringskontor bekräftar att kommunen har ett nytt förhållningssätt, även om det är möjligt att få borra i den så kallade ytterstaden.
– I de fall borrhål vinklas utanför den egna tomtgränsen och hamnar under kommunens mark säger vi nej till att ge borrtillstånd. Vi är en kommun där det är trångt både under och ovan mark, och detta beslut följer samma riktlinjer som införts för att säkra plats för vårt byggande under mark i innerstaden. Restriktionerna, mot att borra över en tomtgräns, ska gälla även för kommunen själv vid olika byggen.
Stockholms stad äger cirka 70 procent av all mark i kommunen och på exploateringskontoret tycker man inte att det är självklart att någon kan ta i anspråk allmän mark för enskilda ändamål. Dessutom anser de att en fastighetsägare tar en risk om denne skriver på ett avtal som innebär att man, utan ersättning, ska avveckla sin anläggning om staden gör anspråk på marken i framtiden. Därför är exploateringskontoret inte längre benäget att reglera denna möjlighet i avtal, utan säger nej.
Något som Calle Rosén tycker är väl drastiskt, av hans reaktion att döma.
– Det är ofrånkomligt att borrare behöver ta angränsande undermark i anspråk. Att ställa utrustning på privat mark och borra 50, 100 eller kanske 200 meter ner under kommunal mark borde inte vara något problem. Vi har helt fråntagits möjligheten att utnyttja stora delar av den gratisenergi som finns tillgänglig.

Text: Mia Ising

Stopp för energibrunnar i Stockholm

Sedan i somras är det stopp för borrning i Stockholms innerstad. Illustration: Myra S Söderström

Nu säger exploateringskontoret i Stockholms stad nej till borrning av energibrunnar i hela innerstaden. Exploateringskontoret förklarar att borrningen ”krockar” med byggandet under mark; kommunen vill säkra att den har svängrum i undermarken, utan att komma i konflikt med nya bergvärmeanläggningar. För borrare och byggare står miljoner på spel.

Det nya förhållningssättet har fått branschen att se rött. ”Vi förlorar uppdrag och pengar” säger vittnesmålen. Telefonerna går varma på exploateringskontoret. Men vi tar det från början:
– Det började i våras med att exploateringskontoret, i egenskap av markägare, vände sig till andra berörda förvaltningar med frågan hur staden i framtiden ska se på nya geoenergianläggningar. Detta mot bakgrund av de omfattande undermarksbyggen som kommer att ske, exempelvis tunnelbana och stora avloppsrör, berättar Fabian Kjessler, enhetschef för markförvaltningen på Stockholms stads exploateringskontor, som har det samlade ansvaret för förvaltning och exploatering av stadens mark.
– Det resulterade i att vi nu är remissinstans. Dels i egenskap av markägare, dels i och med att vi arbetar med exploateringsprojekt som kan komma att både påverka och påverkas av nya borrhål. Tidigare stannade det vid att ansökningar om borrtillstånd behandlades av trafikkontoret och miljöförvaltningen.
Även om exploateringskontoret i vissa fall avstyrker en remiss från miljöförvaltningen har den senare förvaltningen avgörandet, men Fabian Kjessler bekräftar att trycket på exploateringskontoret är stort. Remisstiden har förskjutits under hösten, när exploateringskontoret velat sätta sig in i hur de andra berörda förvaltningarna ställt sig i frågan. När avslagen därtill är många genererar det upprörda samtal till kontoret.

”Nya borrhål alltid olämpligt”

– Vi tycker alltid att det är olämpligt med nya borrhål i innerstaden med tanke på hur mycket anläggningar som finns och planeras under mark. Som markägare i innerstaden är vi därför restriktiva och avstyrker om borrhålen berör vår mark, det vill säga anläggs på eller vinklas ut under vår mark.
I regionen görs dagligen runt 280 000 resor med pendeltåg och många berör innerstaden, en yta på cirka 50 kvadratkilometer i den norra samt centrala delen av kommunen.
– Staden vill inte riskera att inte kunna bygga som man önskar i framtiden. Det är väldigt trångt under mark i innerstaden, och den allmänna marken är inte i första hand till för enskilt ändamål.
Stockholm ger enligt Fabian Kjessler fortfarande borrtillstånd i ytterstaden, men då får borrhålen inte vinklas utanför den egna tomtgränsen.

Slår hårt

Ett företag som haft med exploateringskontoret att göra är Rototec AB. Företaget är en av Europas större leverantörer av geoenergilösningar, med kontor i bland annat Upplands Väsby. Jonas Grundström, projektansvarig:
– Exploateringskontoret har i sina yttranden gett avslag även till oss, men som stor aktör har vi med juridisk hjälp och konsultation haft möjlighet att få igenom merparten av våra tillstånd. Rototec är rikstäckande samt opererar i flera länder så detta har inte drabbat oss så hårt, men vi kan se att det kan få förödande konsekvenser för den enskilda mindre aktör som har sitt huvudsakliga upptagningsområde i Stockholm.
– Dessutom ställer vi oss skeptiska till de grunder kommunen baserar sina avslag på. Det kan vara allt från felaktigt tolkade tomträttsavtal, från exploateringskontorets sida, till att man vill säkra plats för infrastruktur som inte ens befinner sig i planeringsstadiet.

Riskerar miljoner

Ett annat företag som drabbas är Energipartner, installatörer av värmepumpar, med hemvist i Bromma. De nya riktlinjerna kom som en blixt från klar himmel, säger vd Calle Rosén irriterat.
– Plötsligt fick vi nej från miljöförvaltningen och på den vägen är det. Det är många miljoner som hänger i luften för oss, det blir svårare att leverera borrningen dels för att vi skulle behöva gå in på stadens mark och dels på grund av att vi har att göra med tomträtter som är omoderna och reglerar anslutning till oljeanläggningar. Hur nu det kan vara ett problem när vi installerar värmepumpar.
– Vår uppfattning är att det är nej som gäller även i förorten. I den mån vi fått ett ja har det inte varit giltigt omgående utan haft en karenstid. Vi har inte mött dessa problem tidigare. Det har varit möjligt att få borra ner i undermarken och det tycker jag är rimligt, att kommunens invånare får nyttja det utrymmet.

Önskar avtal

Calle Rosén har sitt recept på hur kommunen kan säkra en framtida tillgång till mark, om det inte går att lösa på annat sätt.
– Skriv avtal! Det borde exempelvis en bostadsrättsförening acceptera, även om det skulle begränsa energilagringen till ett visst antal år.
Jonas Grundström är av samma åsikt, det finns åtminstone tillfälliga lösningar, och även han menar avtal – vilket tillämpats tidigare. Då kunde den få ja som skrev under på att ge kommunen rätt att ”lösa in” en energianläggning.
– Kommunen kan skriva tilläggsavtal med den som söker borrtillstånd, för att tidsbegränsa eller på annat sätt reglera tillgången till marken. Tillstånd för energibrunnar måste inte gälla för evigt. På så sätt är de juridiska möjligheterna stora, och allt är bättre än det förhållande som råder nu.

Tveksam till avtal

Fabian Kjessler på exploateringskontoret är tveksam till en lösning där staden tillåter borrhål men tecknar avtal om att den sökande måste avveckla borrhålet om det i framtiden kommer i konflikt med en annan anläggning. Det kan bli en dyr historia för den som investerar i en energianläggning, om kommunen kommer några år senare och kräver att den ska bort och man inte kan få ekonomisk ersättning.
– Jag kan förstå om en bostadsrättsförening, skola eller industrilokal vill satsa på geoenergi, men sådana avtal kan bli problematiska den dag kommunen behöver komma åt marken. Föreningen måste då avveckla sin anläggning och investera i en ny lösning, utan att få någon ersättning för vare sig bergvärmeanläggning eller ny anläggning.
– Jag förstår att det skapar problem och upprörda känslor när folk får avslag. Det här är vårt förhållningssätt just nu, men vi arbetar vidare med frågan.

Calle Rosén får sista ordet:
– Jag tycker det är sorgligt att kommunen hindrar medborgare från miljöanpassad geoenergi för att exploateringskontoret tycker att det blir bökigt. Inget i detta beslut har gått på remiss till byggbranschen, inte en fråga har ställts till oss som borrar, bygger och installerar. Det här slår oerhört hårt i alla led.

Text: Mia Ising

Fakta/Att söka borrtillstånd

• Väntetiden för besked om borrtillstånd i Stockholms stad har varit cirka fem månader hösten 2017.
• På sex månader har cirka 75 ärenden ställts på kö för att hanteras av exploateringskontoret.
• Exploateringskontoret ger dels synpunkter på att utnyttja stadens undermark, dels svar på om något i en tomträtt förhindrar borrning.
• Läs mer på Stockholms stads hemsida: stockholm.se/byggbo/dinbostad/.

Svenskt Geoenergicentrum driver på

Signhild Gehlin på Svenskt Geoenergicentrum uppdaterade medlemmarna på Geotecs årsstämma om höstens verksamheter och planerna inför 2018.

– Inte minst har SKL:s Guide till geoenergi kommit ut. Den kan jag rekommendera.

Signhild Gehlin rapporterade från Svenskt Geoenergicentrum på årsstämman.

Svenskt Geoenergicentrum driver oförtrutet geoenergifrågorna framåt. Höstens stora arrangemang var Geoenergidagen som gick av stapeln den 28-29 september i Stockholm med cirka 80 deltagare. 2018 blir Geoenergidagen den 3-4 oktober på samma plats, Scandic Talk vid Stockholmsmässan.

På kurssidan har tre kurser genomförts under hösten: en för studenter på KTH, en grundkurs och två designkurser. Grundkursen och designkurserna kommer att ges även våren 2018.

Med i internationell forskning

På forskningssidan är Svenskt Geoenergicentrum med i International Energy Agencys, IEA:s, forskningsprojekt ECES om kvalitetssäkring av borrhålssystem, Annex 27.

– Vi räknar med att vara klar med en slutrapport i mars 2018. Vi håller också på att ställa samman en remiss om State-of-the-art i Sverige, där vi beskriver hur geoenergisystem installeras idag.

– Den kan ni använda för att visa vad som är praxis i Sverige och kommer att vara tillgänglig på vår hemsida.

Ett nytt samarbetsprojekt, annex 52, är beviljat av IEA och kommer att pågå januari 2018 till december 2021 och ledas av Sverige.

– Det kommer att undersöka långtidsmätning av prestanda i geoenergisystem. Jag hoppas att så många länder som möjligt vill delta i det. Idag gör man lite som man vill och redovisar på olika sätt.

– Jag kommer att leda annexet och den svenska arbetsgruppen som jag håller på att sätta samman. Det är väldigt roligt att detta blir av. Och våra möten kommer att vara helt öppna, så vill ni vara med är det bara att kontakta mig.

Tekniskt godis

Signhild delade också med sig av lite nytt ”teknikgodis”, framför allt en liten kula för mätning av temperatur, tryck och läge som enkelt släpps ned i kollektorslangen.

– Det kan bli ett enkelt sätt att göra ett slags termiska responstester. Den kan också komma att utrustas med kamera så att man kan filma inifrån kollektorslangen. Skillnaden mot optisk fiber är att den här kan flyttas fritt mellan olika borrhål, berättade Signhild Gehlin.

Text och foto: Lars Wirtén