Trångt i gropen när värmlandsborr fixar

I gropen som ska bli Karlstads nya bostadskvarter Tullholmsviken trängs Värmlandsborr med ekipagen som ska påla den gamla sankmarken. Det är ont om plats när 900 nya lägenheter ska få klimatsmart geoenergi.

– Det blir fler och fler stora byggen, särskilt när den som bygger vill ha miljöklasserna guld eller silver på sina hus, säger vd-n och ägaren Robert Olsson.

Stålrören som ska säkra stabiliteten på jättebygget behöver bara sex meter ner i marken. Borrtekniker Anders Karlsson ska ända ner till 250 meter.

– Nu är det 232 meter. Snart börjar vi på åttonde hålet, säger han och häver upp ännu ett tremeters borrör på maskinen.

Totalt ska det bli 5 280 borrmeter. Elva hål på 250 meter och elva på 230.

– Den här veckan hinner vi nog 2 250 meter och det är jättebra. Det har gått över förväntan, säger vd Robert Olsson.

Före semestern borrade de för geoenergi till ett annat bygge intill universitetet i Karlstad.

– Vi skulle borra tjugo hål på 300 meter. När beställaren ville ha fler meter så räckte inte ytan till för fler hål så vi fick borra till 375 meter, det djupaste vi borrat.

Här i Tullholmsviken hade Roberts pappa Kjell en lagerlokal i den nu rivna fastighet som då hyste Konsum Värmland charkfabrik.

Men nu blir det inga köttbullar. Nu byggs här ”ett modernt och hållbart framtidsområde i en attraktiv del av staden” för att citera ett pressmeddelande om bygget. Då är geoenergi en plusfaktor.

Trångt i gropen

– Energiborrningen tar större och större andel. Mest borrar vi åt enskilda villaägare, men på senare år har vi fått allt fler stora byggen, säger Robert Olsson.

Det skapar nya svårigheter. I gropen är det väldigt trångt, eftersom pålningen till grunden pågår samtidigt strax intill.

– Det blir irriterat. Alla har sitt tidsschema att följa. Vi skulle egentligen ha tre ekipage och pålningen ett, men nu har vi två och de tre.

När jobbet på Tullholmsviken är klart är några enskilda villor inbokade, men i januari väntar ännu ett större projekt. I Hällefors ska de borra ett geoenergisystem för kyla till en fastighet.

Robert Olsson tänkte egentligen bli elektriker på järnvägen. Så blev det inte. Istället köpte han ut sina syskon och tog över borrfirman, när pappa Kjell trappade ner.

Vattenborrning ökar

Uppdragen för energiborrningen kommer via ett tiotal rörfirmor, goda samarbetspartners som Värmlandsborr har arbetat åt under många år. Geoenergin gick om vattenborrningen redan i början av 1990-talet, men på senare år har den faktiskt ökat.

– Det har varit riktigt mycket vattenborrning. Jag tror det beror på att det pratats så mycket om grundvattnet och den torra sommaren 2018. Oro för grundvattnet kan ha lett till en del felaktiga beslut.

– Jag kan tycka att vi har borrat en del hål i onödan. Kommer det inte vatten när de öppnar kranen så ringer de och beställer borrning. Sen visar det sig ibland vara något annat fel. Robert Olsson har också sett en coronaeffekt.

– I år är det många som rustar sommarstugor som tidigare inte haft vatten. De vill göra i ordning stugorna så de kan flytta dit. Många stockholmare ska ut på landet. Annars gynnar låga räntor och stigande fastighetspriser geoenergin, trots att värmepumpar som värmer vatten med luft är billigare.

– Blir det några tiotusen dyrare så tar de det. Det är billigare i drift och höjer värdet på huset.

Själv konkurrerar han med ännu en värmepumpslösning. Sedan han började på sin pappas firma 2005 har han kört grävmaskinen som gräver ner jordvärmeledningar.

– Det är väl inte så vanligt för borrföretag, men vi omsätter ett par miljoner varje år på jordvärme och avlopp.

Tog över efter pappa

Hans pappa Kjell Olsson grundade bolaget 1977. Inget av barnen var särskilt intresserat av att ta över. Robert läste ellinjen på gymnasiet.

– Teknik är roligt så jag tänkte bli elektriker på järnvägen. Jag hade pratat med pappa om en vidareutbildning i Ängelholm som jag var sugen på. Det tyckte inte pappa.

– Han frågade om jag inte skulle komma och jobba med honom istället.

Så blev det. Robert tog studenten en torsdag och började i firman följande måndag.

Låg det i luften att du skulle ta över?

– Jag är yngst av sex syskon så det var väl sista chansen. Men det var nog mer så att det behövdes folk just då. Och eftersom det funkade så blev jag kvar.

När det var dags för generationsskifte tog familjen hjälp av en konsult som rekommenderade att Robert skulle ta över allt ägande själv, utan syskon som delägare. Efter en professionell värdering köpte han ut sina syskon på fyra år.

Fördubblad omsättning