Västlänken utmanar – men tekniken imponerar

Under några höstmörka dagar i november, i samband med höstens FAB-möte, samlades ett gäng entreprenörer, tillverkare, grossister och konsulter på Hotel Post i Göteborg för att i mer detalj studera Västlänkenprojektet.

TIllverkning av KC-pelare. Foto: Joakim Hjulström.

Arbetena med Västlänken i Göteborg är egentligen en del i en betydligt större infrastruktursatsning – det Västländska paketet med satsningar för ca 34 miljarder kronor där stora delar av Sveriges västliga del byggs ut med både vägar och järnvägar. Men för Göteborgs del inledes allting redan 1934 med en utredning av dåvarande spårvagnsdirektör Carl Axel Reuterswärd, som i utredning presenterade ett koncept med tunnelbanor i flera linjer. Därefter har idéerna om undermarkslinjer återkommit flera gånger, men inte fastnat på beslutskartan förrän i början av 2000-talet. Flera studier har gjorts och först 2011 beslutade regeringen om finansieringen för ett paket med järnvägstunnlar och totalt tre stationer i Göteborg.

Tågstationen är en återvändsgränd

I dagsläget är tågtrafiken till och från Göteborg en återvändsgränd. När tågen väl har kommit in till Centralstationen, är de tvungna att vända och gå tillbaka samma väg. Det orsakar ett logistikproblem samtidigt som det finns andra delar av staden som är betjänta av stationer.

Med Västlänken kommer en järnvägsförbindelse för region- och pendeltåg att nå fler, gå oftare och med kortare restider som positiv följd. Det blir en dubbelspårig järnvägsförbindelse med stationerna Centralen, Haga och Korsvägen.

Det officiella första spadtaget för Västlänkprojektet togs den 30 maj 2018 och arbetena beräknas pågå till 2026 med tyngdpunkt under åren 2019-2024.

Göteborgs lera utmanar

Göteborgs geologi är ur bygghänseende inte särskilt lämplig alla gånger. Mäktiga lerlager som förvisso överlagrar en urberggrund, men även den har sina svagheter. Leran har många gånger medfört stora tekniska utmaningar. Så även här. Genom att arbeta med slitsmurar och sekantpålar kan man åstadkomma en stabilitet i leran och lyckas gjuta betongkonstruktioner en bra bit under markytan.

Själva FAB-mötet inleddes med att Victoria Svahn, geotekniker vid den strategiska avdelningen på stadsbyggnadskontoret i Göteborg höll ett föredrag om hur staden hanterar och använder geologisk information. I dagarna strax innan mötet inträffade illustrativt nog ett lerskred strax norr om Göteborg, utmed Göta älv. Victoria tog skickligt avstamp i skredet och beskrev processerna och därmed vilka utmaningar man hade, både som projektör, men också som kommun.

Stora och svåra entreprenader

Styrud hade genomfört en svår entreprenad med en cirka 24 meter djup sänkbrunn. Foto: Joakim Hjulström.

Trafikverkets företrädare på plats fick förhinder i sista sekund, men Bo Bergman från Geogruppen ryckte förtjänstfullt in och delade med sig av erfarenheterna från de projekt som man har varit delaktig i. Geogruppen kommer att utföra en större entreprenad vid station Haga, men hade fram till mötesdagarna inte fått starta ännu.

Det är inte bara borrning och schaktning som behöver göras när ett så stort infrastrukturprojekt skall genomföras. Styrud hade genomfört en svår entreprenad med en cirka 24 meter djup ”sänkbrunn”. Brunnens diameter är 5,8 x 8,4 meter och är monterad, utan att vila på fast botten, direkt i smäckleran. Brunnssegmenten hade gjutits på plats och hela konstruktionen hölls upp av stora hydraulkolvar under byggprocessen tills bottenplattan var gjuten.

Cirka 450 meter från sänkbrunnen hade en mindre brunn, cirka 4,5 meter i diameter och cirka 22 meter djup, byggts. Mellan dessa två skall tre ledningar, 1 x 450 millimeter och 2×710 millimeter dras, och det på cirka 20 meters djup. Ledningarna skall transportera tryckspill.

Johan Blomdahl från Styrud berättade för åhörarna om detta komplicerade byggprojekt. Deltagarna fick även möjlighet att besöka arbetsplatsen och beskåda djupet.

Blockchef Thorsten Klingeberg förevisade arbetet med den kommande stationen vid Liseberg. Foto: Johan Barth.

Snabbskanning av kärnor

Från sänkbrunnen transporterades FAB-medlemmarna till Korsvägen, precis utanför Liseberg där konsortiet NCC-W&W West Link Contractors utför arbetet med den stationen. Blockchef Thorsten Klingeberg förevisade arbetsplatsen och medlemmarna fick titta på när sekantpålar och KC-pålar tillverkades. Både teknik och arbetsplats imponerade!

Innan dagen avslutades hann vi med ett besök på Minalyze. Ett företag sprunget från Chalmers och som har utvecklat en teknik för att med olika laserteknologier snabbt kunna skanna borrkärnor och kax. Processen går mycket snabbt i förhållande till konventionell kärnkartering. Under processen får kunderna samtidigt data om den kemiska sammansättningen, topografin på kärnan, bergkvaliteten, strukturell loggning, och högupplöst fotografering. Det finns flera fördelar med tekniken som förutom att den går fort också medför att en geolog inte behöver sitta precis vid kärnan för att kunna göra en kartering. Kärnorna kan scannas i fält, varefter datan kan skickas till vilket ställe som helst.

Michael Setter från Cowi, som också har en del av Västlänken, samt Torbjörn Svensson från Minalyze förevisade och berättade om företag och teknik.

Utbildning i arbetsmiljö på webben

Michael Setter från Cowi, som också har en del av Västlänken, samt Torbjörn Svensson från Minalyze förevisade och berättade om företag och teknik. Foto: Johan Barth.

Sista dagen tillbringades som sig bör, med ett medlemsmöte och branschdiskussion. Efter detta förevisade Joakim Hjulström från Borrföretagen den nya och färdiga arbetsmiljöutbildningen som ligger på webben, öppen för alla som vill genomföra den. Utbildningen behandlar arbetsmiljö generellt men framför allt borrningsspecifika delar som till exempel risker mer roterande delar och höga lufttryck. Det är något som inte återfinns på andra utbildningar inom byggbranschen.

Text: Johan Barth, ordförande FAB

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *