Fullsatt när grundvattnet stod i fokus i Lund

Den 23 och 24 oktober hölls Grundvattendagarna i Lund. Värd var Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, och Mattias Gustafsson på myndighetens Lundakontor konstaterar ett lyckat och fullbokat arrangemang.

Text: Jörgen Olsson

– Det är roligt att man kan ha två dagar med 50 olika föreläsningar om vatten och väcka så stort intresse att vi var tvungna att säga nej till folk som ville komma och lyssna. Så har det inte varit tidigare.

Mattias Fredriksson, SGU. Foto: Lars Wirtén

Torkan och vattenbristen har satt fokus på grundvattnet och gjort att vi diskuterar vattenfrågor på ett annat sätt i samhället än för bara några år sedan, menar Mattias Gustafsson.
– Det finns ett stort intresse för att resonera kring grundvattnet och hur vi hanterar det. Hur skyddar vi det mot torka, översvämningar och föroreningsspridningar? Även de många små vattentäkter som idag hotas av nedläggning drar till sig ett förnyat intresse, bland annat som reserver i händelse av ett krisläge, säger han.
Borrsvängen var på plats och fångade upp några av de totalt omkring 50 olika föreläsningar som bjöds.

Vårgårda sätter riskpoäng när mark ska exploateras

Vårgårda tätort i Västergötland ligger rakt ovanpå grundvattenmagasinet Algutstorp-Horla. I den södra delen av magasinet finns kommunens huvudvattentäkt.

Text & foto: Lars Wirtén

På grund av tätortens placering ovanpå en känslig geologi har fått länsstyrelsen att agera och begära in påverkansrisker av Vårgårda kommun. Konsultföretaget WSP har därför fått i uppdrag att ta fram en metod för att bedöma risken för påverkan på grundvatten och dricksvatten utifrån kommunens förändrade detaljplaner.
– Vi kom fram till att det skulle vara en kartbaserad modell som är så pass enkel att kommunen själv kan använda den, berättade David Klemetz på WSP.
I modellen utgår WSP från den nuvarande markanvändningen och jämför den med framtida användning. Riskerna i förhållande till miljökvalitetsnormer och försämrad grundvattenstatus bedöms med hjälp av poäng på en femgradig skala.

WSP tar fram en metod för att bedöma risker för påverkan av grundvatten.

– Vi har sett att det handlar mycket om dagvattenhanteringen. Därför har vi även lagt på ett steg där vi hjälper att bedöma hur kommunen ska hantera dagvattnet. Målet är att kommunen på sikt ska kunna bedöma varje ny fastighet utifrån vår modell, förklarade David Klemetz.

Tre steg

Bedömningen sker i tre steg: sårbarhetsanalys, påverkansanalys och kvantitativ risk. I sårbarhetsanalysen belyser man magasinets genomsläpplighet, lokalisering i förhållande till vattentäkt och vattnets transportriktningar, det vill säga om grundvattnet flödar bort från eller mot täkten.
– I påverkansanalysen tittar vi på föroreningskällor från markanvändning, avloppsrening, infrastruktur och förorenade områden. Den kvantitativa påverkan baseras på befintliga vattenuttag och förekomsten av hårdgjorda ytor inom fastigheten.

Poängmatris

Moment två består av att sätta poäng utifrån risk som summeras i en matris.
– Den här metoden är väl anpassad för små till medelstora fastigheter. Skulle det röra sig om ett industriområde blir poängsättningen lite sned, där måste man titta på varje risk för sig och inte summera poängen.
Vårgårda kommun har nu börjat använda metoden, om än inte i sin helhet.
– Vi ser ett stort behov av den här typen av arbetsgång och modellen har stor utvecklingspotential, konstaterade David Klemetz.

Så förebygger SGU vattenbrist

Mattias Gustafsson på SGU var en av de avslutande talarna på Grundvattendagarna. Han passade på att summera vad SGU gör i torkans spår när det är vattenbrist.

Text: Lars Wirtén

SGU har med hjälp av medel från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, kunnat intensifiera sitt förebyggande och kartläggande arbete kopplat till vattenbrist. Det hela började 2015 då SGU gjorde provborrningar på Öland. Länsstyrelsen reagerade och undrade varför de borrade i alunskiffern. Var det gruvprospektering på gång och varför var i så fall inte länsstyrelsen informerad? Men SGU kunde lugna oron med att det handlade om att kartlägga förekomsten av grundvatten.
– Ungefär i samma veva inleddes vattenbristen och krisen i det området. Därför var det lyckat att vi fick en bra kontakt och dialog med länsstyrelsen just då.

Pengar till torka

Länsstyrelsen började ligga hårt på SGU att de måste göra fler undersökningar. Landshövdingen tryckte på departementet, men svaret var att det inte fanns några pengar avsatta.
– De kontaktade då MSB, men svaret även där var att det bara fanns pengar till översvämningar. Torka hade man inga medel till. Men de återkom efter att ha kommit fram till att även åtgärder mot torka är klimatanpassning, berättade Mattias Gustafsson.
2017 bestämde sig därtill regeringen för att ge pengar för att förebygga torka.
– Vi fick då 30 miljoner kronor över tre år och kunde ta fram ett smörgåsbord av åtgärder.

Sex områden

Smörgåsbordet bestod av åtgärder inom sex områden:

  • Våtmarker.
  • Skytem, det vill säga flygbaserad kartläggning av grundvattenförekomst.
  • Utökad nivåövervakning.
  • Utökad grundvattenkartläggning.
  • Utökad kemisk provtagning.
  • 3D-modeller.

Utifrån dessa insatser tog SGU fram en rapport som berör tre huvudkategorier av åtgärder som kan stärka tillgången på grundvatten.

  • Åtgärder som genom höjda grundvattennivåer stärker den magasinerande förmågan.
  • Åtgärder som kan avlasta grundvattnet från vattenuttag.
  • Åtgärder med målet att balansera vattenflöden i anslutning till våtmark.

Ytterligare åtgärder

Mattias Gustafsson kunde också presentera ytterligare en rad åtgärder från SGU:

  • Utökade Skytem-undersökningar i Halland, Närkeslätten, Östgötaslätten, västra sidan av Vättern, Listerlandet i Blekinge, Vombsänkan i Skåne samt i sydvästra Skåne.
  • Utbyggt grundvattennät (läs mer i separat artikel).
  • Utökade prognosverktyg i samarbete med SMHI.
  • Extrasatsning i bristområden, i huvudsak Bohuskusten, Blekinge, Smålandskusten och Roslagen.

– Det gäller att vara beredd på både för mycket och för lite vatten. Båda kan leda till brist på bra vatten, summerade Mattias Gustafsson.

Ny modell för nytt vattenskyddsområde i Kalmar

Det kommunala bolaget Kalmar Vatten är i slutfasen av arbetet att slå ihop två vattenskyddsområden till ett nytt – Södra Nybroåsens vattenskyddsområde. Till sin hjälp använder man en grundvattenmodell som har gett mycket ny kunskap.

Text & foto: Lars Wirtén

2013 fick konsultföretaget WSP i uppdrag av Kalmar Vatten att upprätta en modell för att avgränsa ett nytt vattenskyddsområde. Området ligger på Nybroåsen, en mäktig, sju mil lång isälvsavlagring som sträcker sig från Nybro till kusten vid Kalmarsund. Här finns i dag vattentäkter inom två olika vattenskyddsområden som gränsar till varandra. Nu behöver vattenskyddet revideras och anpassas till dagens samhälle och lagstiftning.
– Vi har haft en öppen process med många lantbrukare engagerade. Vi fick mycket kritik på vårt första förslag. Vi kände då att vi behövde en grundvattenmodell för avgränsningen och kopplade in WSP i arbetet, berättade Harald Persson på Kalmar Vatten.

Fler täkter planeras

Susanne Johansson, WSP.

De befintliga vattentäkterna ligger i åsens norra del. Nu planeras ytterligare vattentäkter i andra delar av åsen. Det finns en hel del bevattningsbrunnar som påverkar grundvattennivåerna.
– Vi försökte först avgränsa området till tillrinningsområdet. Men det riskerade att bli för stort. Därför bestämde vi oss för att minska osäkerheten och få fram trovärdiga avgränsningar. Vi satte upp en grundvattenmodell som beaktar nya vattentäkter och brunnar, berättade Saskia Eriksson på WSP.
– Den är ett verktyg för att kunna besvara frågor om både nuläget och framtiden. Vi har simulerat olika drifts- och klimat- och föroreningsscenarier, förklarade WSP-kollegan Susanne Johansson.

Mycket data

Modellen är storskalig och är uppbyggd med en cellstorlek från 20×20 meter upp till 80×80 meter. Den är kalibrerad i flera steg, bland annat mot uppmätta grundvattennivåer och strömningsbilder. Underlaget består av data från geologiska kartor, borrningar, brunnsinformation, driftdata, nederbörd, höjd, vattendrag och grundvatten- och havsnivåer. Därefter har området ringats in.
– Det första vi gjorde var att spåra partiklar bakåt för att se varifrån vattnet kommer och hur lång tid det har tagit för vattnet att ta sig till brunnarna. Vi har kombinerat hastigheten med sårbarheten för att ta fram ett förslag på område, sa Susanne Johansson.

Kraftfullt verktyg

En lärdom av att använda sig av en grundvattenmodell är att det är ett kraftfullt verktyg i kommunikationen med sakägarna.
– Det är svårt för sakägare att slå hål på modellen, det är svårt att gå in och hävda att modellen visar fel. Ur ett beställarperspektiv har vi fått mycket ny kunskap om storlek och utbredning av vattenskyddsområdet med hjälp av modellen. Var lägger man gränsen för ett vattenskyddsområde? Vi vet mer nu, men vi är inte färdiga än, sa Harald Persson från Kalmar Vatten.

 

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *