Både upp och ned i byggkonjunkturen

Byggmarknaden är kluven just nu. Byggandet av lokaler och anläggningar fortsätter att öka, men trots goda förutsättningar är den sammantagna utvecklingen medioker. En tredjedel av nyproduktionen av bostäder försvinner på två år, enligt Sveriges Byggindustriers konjunkturprognos.

2016 rådde ”all time high” i byggbranschen när 60 000 nya lägenheter och småhus påbörjades, och 2017 var det dags för en ny toppnotering – 64 000 bostäder. Men den tiden är förbi, konstaterar Sveriges Byggindustrier, BI, i sin senaste prognos.
Den totala bygginvesteringen sjunker, trots att investeringarna i offentliga lokaler och anläggningar ökar. Behovet av lokaler är stort i kommuner och landsting, men varken det eller byggandet av infrastruktur och andra anläggningar uppväger nedgången i bostäder. Bostadsinvesteringarna beräknas minska två procent 2018 och nio procent 2019.
– I år räknar vi med att det påbörjas drygt 42 000 bostäder, ett tapp på över 21 000 sedan 2017. Nedgången i nyproduktionen gör att över 30 miljarder kronor försvinner från en årlig total bygginvestering på drygt 500 miljarder, säger Johan Deremar, nationalekonom på BI.
I investeringar mätt beräknas byggandet av bostäder gå ned till 232 miljarder kronor i år, från 260 miljarder rekordåret 2017.

Tufft i banken

Enligt BI beror det på skärpta villkor och hårdare amorteringskrav för den som ska låna till sin bostad. Det har blivit tuffare att gå till banken.
– Bostadsbyggandet skulle behöva fortsätta på 2017 års nivå, det behövs många fler bostäder. Men det skulle kräva förändrade lånevillkor och förändringar inom en del andra regelsystem, bland annat hyressättningssystemet, menar Johan Deremar.
En mittblockspolitik har sett dagens ljus och på sikt kan saker hända i fråga om såväl amorteringskrav och flyttskatter som hyressättning. Låneinstitutens krav kommer dock att ligga fast ett bra tag till, räknar han med.
– De nyligen införda reglerna rivs inte upp i första taget. Bostäder är ett känsligt och komplicerat ämne.

Lokaler och anläggningar

Prognosen pekar på att det 2018 byggdes lokaler och anläggningar för 265 miljarder kronor, en ökning med fem respektive sex procent från året innan. Uppgången förklaras av kraftigt ökade investeringar i exempelvis skolor, sjukhus, vägar och spåranläggningar.
Och lokalinvesteringarna fortsätteratt att öka, även om en svagare utveckling för det privata dämpar tillväxttakten något. Även för privata anläggningar dämpas den något, men det offentliga fortsätter att vara en stark motor.
– Här kan vi verkligen tala om högkonjunktur, till skillnad mot bostadssidan. Det råder liksom två olika konjunkturer samtidigt inom byggindustrin, reflekterar Johan Deremar.

Arbetsmarknad

Tillgången på kvalificerad arbetskraft är fortfarande ansträngd, från platschefer och arbetsledare till golvläggare och plattsättare, men problemet är på väg att plana ut. Borrarna kan komma i ett nytt läge.
– Den som borrar för bostäder lär få det tuffare, men det kan vägas upp av geologiska undersökningar och anläggningsprojekt. Stockholmsregionen, som haft en tydlig nedgång i bostäder, står inför stora byggen av tunnelbana och annan järnväg, säger Johan Deremar.
Enligt BI pekar mycket på att vi är på väg in i en lågkonjunktur, 2020-2021 kan vi vara mitt i den, och generellt kan investeringarna inte fortsätta i dagens takt. Men nyckelkompetens, som att kunna en viss borrningsmetod, är alltid eftertraktad.
– Så tror jag att det förblir, det är aldrig fel att vara specialiserad inom ett område, säger Johan Deremar.

Text: Mia Ising 

Diagram/Byggandets utveckling

Investeringsvolym samt årlig procentuell volymförändring:

Fakta/ ByggKonjunkturen

• I sin rapport beskriver Sveriges Byggindustrier, BI, utvecklingen av bostäder, lokaler, anläggningar och byggarbetsmarknad samt ekonomiska händelsers påverkan på svensk byggindustri. Den utkommer två gånger per år.
• Prognoserna utgår från såväl statistik över bygglov, investeringar och sysselsättning som orderläge i byggbranschen och Konjunkturinstitutets undersökningar.