Förtydliganden kring avstånd mellan brunnar, återfyllning och placering av energibrunnar i förhållande till avlopp. Det är några av nyheterna i SGU:s revidering av Normbrunn 07.

– Dessutom betonar vi borrarens uppgiftsskyldighet. Finns det ingen dokumentation så är vatten- eller energibrunnen inte utförd enligt Normbrunn, säger Göran Risberg.

Det nya Normbrunn-dokumentet, som inom kort är klart att publiceras, innehåller inga stora förändringar, men väl en rad påpekanden och förtydliganden. Några av dessa har kommit som en följd av de frågor som Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, fått in.

– Den vanligaste frågan gäller avståndet mellan geoenergibrunnarna. Här har vi sett exempel på missuppfattningar, så nu har vi förtydligat av 20 meter gäller avståndet till en annan fastighets anläggning. Vi pekar också på möjligheten att kompensera, i första hand med ökat borrdjup, om det inte går att hålla 20 meter, säger Göran Risberg.

Det nya dokumentet slår också bland annat fast att återfyllning ska ske underifrån och upp, att energibrunnar kan placeras närmare än 20 meter från avlopp om de borras uppströms, att mekaniska kopplingar inte får användas i brunnen och att kompressor och rigg ska vara besiktigade enligt gällande krav.

Vidare påpekas vad gäller vattenskyddsområden att SGU gärna ser att det görs nya och mer noggranna undersökningar. Vissa av landets vattenskyddsområden bedöms vara för stora medan andra sannolikt är för små.

– Vi får också in en del frågor där man oroar sig för att dricksvattenbrunnar kan få saltpåverkan från djupare energibrunnar. Där påpekar vi att det i så fall går att åtgärda genom återfyllnad.

Debatt och missförstånd

Att Normbrunn gör skillnad är det ingen tvekan om, enligt Risberg.

– Vi ser många effekter över åren. Foderrör sätts djupare i berg och påverkan från köldbärarvätska har i stort sett upphört. Men det har också varit en hel del debatt och ett antal missuppfattningar kring verksamheten.

Ett vanligt påstående gör gällande att energibrunnar orsakar föroreningsspridning.

– Det kan man inte säga generellt. Vattnet rör sig oavsett. Det som är viktigt är att vara säker på att brunnen inte gör att det sprider sig snabbare.

På miljö- och hälsoskyddskontoren i kommunerna ses ibland systemet med borrarnas egenkontroll som ett problem.

– Men vi brukar säga till inspektörerna att de säkert är välkomna ut till borrplatserna när de vill och se med egna ögon, säger Göran Risberg.

Ett område där branschen kan bättra sig är däremot analyser.

– I praktiken ingår inte vattenanalys i entreprenaden. Men det är viktigt att göra. Vatten är ett livsmedel. Och det är fortfarande bara omkring tio procent av borrprotokollen som innehåller kloridmätning.

Vill dela data

Apropå kloridhalter så öppnar nu Risberg för möjligheten att SGU kan dela med sig av analysdata, något som länge efterfrågats av borrföretag.

– Vi vet att många borrare vill ha tillgång till de kemiska analyserna och särskilt kloridhalterna. Vi tittar på att under 2017 komma med en lösning i form av en tjänst som är kopplad till Slagrutan, det vill säga att de borrare som lämnar in uppgifter också ska få något tillbaka.

Att lägga ut data med de kompletta kemiska analyserna för alla fastigheter är mer komplicerat, både juridiskt och etiskt:

– Det är vi som har materialet, men juridiskt är uppgifterna kopplade till Personuppgiftslagen, PUL, som ligger under Lantmäteriet. Dessutom är det så att om uppgifterna blir offentliga så får ju även till exempel alla filtertillverkare tillgång till dem och man kan förvänta sig att massor av fastighetsägare blir kontaktade med erbjudanden som de inte efterfrågat.

Ända sedan i somras har de ringt i en strid ström, fastighetsägarna med sinande brunnar. Säkert 15 fler i veckan än normalt, konstaterar Håkan Abrahamsson på Håkans Vatten & Energibrunnar i Ankarsrum. Han uppskattar att 60-70 procent av brunnarna varit helt torra, men även fastighetsägare som haft lite vatten att hämta har låtit borra ny brunn för att garderar sig.

Det har lugnat sig lite i november, men Håkan Abrahamsson tror att kulmen ännu inte är förbi i vissa områden.

– Jag har aldrig förr sett så många grävda brunnar sina. Ett normalt år borrar jag ett 50-tal vattenbrunnar, i år kommer det att landa på runt 120. Det blir årsrekord.

Informera och kontrollera

Göran Persson på HP-Borrningar i Klippan:

– Torka och låga grundvattennivåer är något vi brottats med i ett år nu, ja ännu längre, i de östra delarna av Sverige. Jag tror inte att vi har nått kulmen än.

– I Mörbylånga kommun var det kommunala dricksvattnet slut redan före turistsäsongen. Men tack vare information, till boende, skolor, turister et cetera, lärde sig folk att hushålla med vattnet.

– Genom att informera om läget lyckades kommunen minska användningen av dricksvatten med 20 procent. Det visar hur viktigt det är att informera om problemet.

Han pekar också på vikten av att kontrollera vattenkvaliteten.

– Även om en del källor nu återhämtar sig snabbt kan det ge en sämre vattenkvalitet i grävda brunnar om vattnet rinner till för snabbt. Därför är nivåmätningar och kvalitetskontroller så viktiga.

Långsiktiga lösningar

– Alla som berörs av torka och låga grundvattennivåer måste se det som en signal om att ta tillvara det vatten vi kan, på bästa sätt, säger Göran Persson.

– Och planera vattenförsörjningen bättre. Ett bra exempel är att en del campingplatser på Öland nu dragit in saltvatten till sina pooler.

Det krävs bättre kunskap bland fastighetsägare, menar både Håkan Abrahamsson och Göran Persson:

– Fastighetsägare sätter sig inte in i ämnet vatten och borrning förrän vattnet sinar. Vi kan avhjälpa de flesta akuta situationer, men inte alla. Förstudier måste fortfarande göras.

– Varje täkt är unik, men jag skulle tro att en del lokala områden i Skåne får det kämpigt framöver, säger Göran Persson, på väg till en kund och med vatten i lasten som nödlösning.

Håkan Abrahamsson har räddat kunder på samma sätt i höst:

– Vi lånar ut 1000-literscontainers för vatten, som en lösning under tiden vi borrar.

Historiskt lågt

Enligt Bo Thunholm, ansvarig för SGU:s övervakningsprogram för grundvatten, har grundvattnet i Götaland i höst nått rekordlåga nivåer. På vissa håll lägre än 1976, som var ett extremt år.

– Vi ser avvikelser från normal grundvattennivå för årstiden på upp mot 1,5 meter. Att jämföra med att nivåerna sällan avviker mer än 0,5 meter från den normala.

Men han ser trots allt en återhämtning i östra och sydöstra Götaland, och SGU:s ögon vilar nu allt mer på Norrland.

– Här är nivåerna mycket under den normala och det skulle verkligen behövas ett milt och nederbördsrikt väder. En månads nederbörd extra, inom en och samma månad, kan kanske återställa nivåerna till det normala. Annars kan vi räkna med sjunkande grundvattennivåer ända fram till i vår.

– Det tar längre tid för grundvattennivån i ett större magasin att repa sig. I en rullstensås kan det handla om månader. Mindre magasin som brunnar kan ta några dagar eller veckor.

I stora magasin kan det även krävas ännu längre tid, i värsta fall något år, bekräftar Bo Thunholm.

SGU intensifierar arbetet

Med hjälp av medel från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har SGU undersökt grundvattenförhållanden på Öland med hjälp av mätningar från helikopter. Flygningarna gjordes i augusti-september och bearbetas nu, för att kompletteras av kontrollborrningar.

– Detta ska ge SGU, och kommunerna på Öland, bättre förståelse för vilka grundvattenmagasin som finns, och underlag för att planera för framtiden.

Även mätpunkter för övervakning av grundvattnet är en prioriterad fråga.

– Vi påskyndar etableringen av automatiska mätstationer, så att vi får grundvattenmätningar varje dygn istället för månad, berättar Bo Thunholm.

– Det kan underlätta både framförhållning och åtgärder under torrperioder.

Håkan Abrahamssons ord, om rekordåret 2016, får avsluta: ”Vägen tillbaka är lång”.

Någon timmes bussfärd sydväst om Reykjavik pågår ett spännan- de djupborrningsprojekt. Dit begav sig de närmare 80 Geotecmedlemmarna för att få veta mer om hur det går till att borra sig 5 000 meter ner i berggrunden – i jakt på 500-gradigt vatten.

Bakom en vägkrök i det ödsligt karga men vackra och fascinerande landskapet, helt och hållet präglat av årtusendens vulkanutbrott, reser sig plötsligt den pampiga masten till den gigantiska borr- rigg – föga överraskande döpt till or
– som används för jobbet