Borrsvängen har tagit pulsen på branschen och vad den tror om framtiden inom de tre områdena vatten-, energi- och entreprenadborrning. Resultatet visar på både stark framtidstro och osäkerhet. Entreprenadborrning framstår som området att satsa på.

Geotec gjorde i slutet av förra året en branschundersökning. Den visar att det råder osäkerhet kring branschens största område, energiborrning. Cirka 60 procent av borrentreprenörerna har mer än 60 procent av sin verksamhet inom energiborrning. Utvecklingen här har därför stor betydelse för branschen. Och det råder delade meningar om hur energiborrningen kommer att utvecklas. En tredjedel var tror att marknaden kommer att vara oförändrad, öka respektive minska de närmaste tre åren. Ett resultat som pekar på att det råder osäkerhet inför framtiden.

Grafik: Elin Gunnarsson Ekström

– Min spontana reaktion är att alla borrningsföretag inte har samma erbjudande, storlek och inriktning. De mindre borrar ofta mot konsument och där har det varit mycket fokus på vattenborrning 2016 på grund av de låga grundvattennivåerna, säger Jon Svärd på Malmberg Borrning.

– Samtidigt har VVS-installatörernas efterfrågan minskat på energiborrning. Det är inte konstigt, vi har installerat geoenergi i Sverige sedan 1990-talet. Villamarknaden är mättad.

– Vi som jobbar mot kommersiella fastigheter och större projekt ser tvärtom en kraftigt ökad efterfrågan på effektiva värme- och kylsystem. De som bygger nytt eller vill renovera sina fastighetsbestånd har inga andra alternativ till fjärrvärme.

– Den som byter till geoenergi kan spara 60 procent av energikostnaden. Men det är inte bara ekonomi som gör att många efterfrågar geoenergi. Känslan av att vara låst till en leverantör påverkar mer än man kan tro, förklarar Jon Svärd.

Bättre marknadsföring krävs i framtiden

Dan Inge Fäldt på AB Di Tech i Vårgårda tror att den höga investeringskostnaden kan skrämma, trots att driftkostnaden blir lägre och höjer fastighetens värde. Framför allt menar Dan Inge Fäldt att det krävs bättre marknadsföring i framtiden – från alla parter i branschen.

– Vi måste samarbeta bättre, till exempel Avanti och Geotec, och marknadsföra oss på ett bra sätt på olika event med mera för att skapa fler jobb i branschen. Samtidigt har varje enskilt företag ett ansvar också. Vad gör vi själva för att marknadsföra oss?

Dan Inge Fäldt på Di Tech vill se mer samarbete i branschen. Foto: Privat.

Dan Inge Fäldt märker ingen minskning inom energiborrning. Han tror marknaden kommer vara konstant de kommande fem-sex åren, liksom priserna. På så sätt råder en konstant prispress.

– Priserna ligger kvar på samma nivå som på 1980-talet. Samtidigt måste vi kunna höja priserna för att öka lönsamheten eller satsa mer på marknadsföring exempelvis.

Byggboom driver entreprenad

Om det står och väger kring energiborrning råder det å andra sidan en mycket stark tro på entreprenadborrning. Hälften av företagen tror att den kommer att öka de närmaste åren. 17 procent tror att entreprenadborrning kommer att öka mycket. Endast två procent tror att den kommer att minska. Bland leverantörerna tror så många som 60 procent att entreprenadborrning kommer att öka mycket.

– Vi har många stora infrastrukturprojekt som drar igång. Det är också en effekt av bostadsbristen, det byggs mycket helt enkelt, säger Fredrik Ahlqvist på Ahlqvists Brunnsborrning på Gotland.

Entreprenadborrning utgör än så länge endast en liten del av branschen. 74 procent av borrentreprenörerna som deltog i undersökningen har mindre än 20 procent av sin verksamhet inom entreprenadborrning. Nu finns det starka tecken som tyder på en snabb tillväxt inom entreprenadborrning.

– Vi satsar mycket på grundläggningsborrning. Det är där vi växer och investerar, berättar Fredrik Ahlqvist.

För att satsa på entreprenad krävs, förutom rätt maskiner, erfarenhet av själva borrningen och kunskap om vad som krävs runtomkring.

– Det ställs högre krav på till exempel dokumentation och maskiner än på privatmarknaden, konstaterar Fredrik Ahlqvist.

Vattenborrning är stabil

Grafik: Elin Gunnarsson Ekström

Även vattenborrning står för en relativt liten andel av branschen totalt. Här märks en försiktig optimism inför framtiden. Andelen som tror att den kommer att öka, 33 procent, är lika stor som när det gäller energiborrning. Det som skiljer är att branschen bedömer vattenborrning som betydligt mer stabil. Hälften tror att volymen kommer att vara oförändrad om tre år.

– Vatten kommer att bli ännu viktigare i framtiden, det är hårdvaluta så som världen ser ut. Jag tror det blir mer vatten framöver, säger Håkan Abrahamsson på Håkans Vatten i Ankarsrum utanför Västervik.

– Många fritidshusägare med sommarvatten vill exempelvis ha egen borrad brunn för att kunna vara i huset året runt.

Hur tillförlitliga är då svaren i en sådan här undersökning? Det rör sig såklart om subjektiva bedömningar. Men erfarenheten är stor i borrningsbranschen. 58 procent av de tillfrågade har varit etablerade i branschen mer än 20 år. Så det vore nog dumt att bortse från deras framtidsspaning.

Text:Lars Wirtén

95 procent av branschen läser Borrsvängen. Fyra av fem läser alla nummer. Och ni läsare tycker om det ni får: Tre av fyra ger Borrsvängen betyget bra eller mycket bra.

Borrsvängen började ges ut av Geotec 1993 som en branschtidning för borrtekniker om vatten, geoenergi och borrningsteknik. Den går kostnadsfritt ut till alla intresserade och har idag en upplaga på cirka 5 000.

Under de drygt 20 år Borrsvängen har getts ut har den etablerats som den ledande branschtidskriften och läses av borrentreprenörer, leverantörer, konsultbolag, byggbolag, kommunala tjänstemän med flera.

Grafik: Elin Gunnarsson Ekström.

Geotec undersöker med jämna mellanrum vad branschen tycker om Borrsvängen för att hela tiden kunna bli bättre. Under hösten har vi frågat 150 borrentreprenörer och leverantörer vad de tycker om tidningen. Resultatet är uppmuntrande.

– Att nästan samtliga som har deltagit i undersökningen uppger att de läser Borrsvängen tar vi som intäkt för att Borrsvängen fyller en viktig funktion i branschen. Det finns ett stort behov av information, branschspecifika nyheter och att hålla sig à jour med utvecklingen i allmänhet i branschen och hur andra borrföretag och leverantörer arbetar, säger Johan Barth, vd på Geotec.

Fler läsare

Borrsvängen läses inte bara pliktskyldigt, den uppskattas också mycket. 26 procent, eller var fjärde läsare, ger högsta betyg till tidningen på en femgradig skala. Utvecklingen har också gått åt rätt håll. I en undersökning från 2011 uppgav 89 procent att de läser tidningen. Den siffran har ökat till 95 procent. Andelen som läser alla nummer av tidningen har ökat från 64 till 81 procent.

– Det är fantastiskt glädjande och ett stort förtroende från läsarna som vi tackar för. Samtidigt förpliktar det och vi kommer göra allt för att bli ännu bättre framöver, försäkrar Johan Barth.

Text: Lars Wirtén

Förtydliganden kring avstånd mellan brunnar, återfyllning och placering av energibrunnar i förhållande till avlopp. Det är några av nyheterna i SGU:s revidering av Normbrunn 07.

– Dessutom betonar vi borrarens uppgiftsskyldighet. Finns det ingen dokumentation så är vatten- eller energibrunnen inte utförd enligt Normbrunn, säger Göran Risberg.

Det nya Normbrunn-dokumentet, som inom kort är klart att publiceras, innehåller inga stora förändringar, men väl en rad påpekanden och förtydliganden. Några av dessa har kommit som en följd av de frågor som Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, fått in.

– Den vanligaste frågan gäller avståndet mellan geoenergibrunnarna. Här har vi sett exempel på missuppfattningar, så nu har vi förtydligat av 20 meter gäller avståndet till en annan fastighets anläggning. Vi pekar också på möjligheten att kompensera, i första hand med ökat borrdjup, om det inte går att hålla 20 meter, säger Göran Risberg.

Det nya dokumentet slår också bland annat fast att återfyllning ska ske underifrån och upp, att energibrunnar kan placeras närmare än 20 meter från avlopp om de borras uppströms, att mekaniska kopplingar inte får användas i brunnen och att kompressor och rigg ska vara besiktigade enligt gällande krav.

Vidare påpekas vad gäller vattenskyddsområden att SGU gärna ser att det görs nya och mer noggranna undersökningar. Vissa av landets vattenskyddsområden bedöms vara för stora medan andra sannolikt är för små.

– Vi får också in en del frågor där man oroar sig för att dricksvattenbrunnar kan få saltpåverkan från djupare energibrunnar. Där påpekar vi att det i så fall går att åtgärda genom återfyllnad.

Debatt och missförstånd

Att Normbrunn gör skillnad är det ingen tvekan om, enligt Risberg.

– Vi ser många effekter över åren. Foderrör sätts djupare i berg och påverkan från köldbärarvätska har i stort sett upphört. Men det har också varit en hel del debatt och ett antal missuppfattningar kring verksamheten.

Ett vanligt påstående gör gällande att energibrunnar orsakar föroreningsspridning.

– Det kan man inte säga generellt. Vattnet rör sig oavsett. Det som är viktigt är att vara säker på att brunnen inte gör att det sprider sig snabbare.

På miljö- och hälsoskyddskontoren i kommunerna ses ibland systemet med borrarnas egenkontroll som ett problem.

– Men vi brukar säga till inspektörerna att de säkert är välkomna ut till borrplatserna när de vill och se med egna ögon, säger Göran Risberg.

Ett område där branschen kan bättra sig är däremot analyser.

– I praktiken ingår inte vattenanalys i entreprenaden. Men det är viktigt att göra. Vatten är ett livsmedel. Och det är fortfarande bara omkring tio procent av borrprotokollen som innehåller kloridmätning.

Vill dela data

Apropå kloridhalter så öppnar nu Risberg för möjligheten att SGU kan dela med sig av analysdata, något som länge efterfrågats av borrföretag.

– Vi vet att många borrare vill ha tillgång till de kemiska analyserna och särskilt kloridhalterna. Vi tittar på att under 2017 komma med en lösning i form av en tjänst som är kopplad till Slagrutan, det vill säga att de borrare som lämnar in uppgifter också ska få något tillbaka.

Att lägga ut data med de kompletta kemiska analyserna för alla fastigheter är mer komplicerat, både juridiskt och etiskt:

– Det är vi som har materialet, men juridiskt är uppgifterna kopplade till Personuppgiftslagen, PUL, som ligger under Lantmäteriet. Dessutom är det så att om uppgifterna blir offentliga så får ju även till exempel alla filtertillverkare tillgång till dem och man kan förvänta sig att massor av fastighetsägare blir kontaktade med erbjudanden som de inte efterfrågat.

Ända sedan i somras har de ringt i en strid ström, fastighetsägarna med sinande brunnar. Säkert 15 fler i veckan än normalt, konstaterar Håkan Abrahamsson på Håkans Vatten & Energibrunnar i Ankarsrum. Han uppskattar att 60-70 procent av brunnarna varit helt torra, men även fastighetsägare som haft lite vatten att hämta har låtit borra ny brunn för att garderar sig.

Det har lugnat sig lite i november, men Håkan Abrahamsson tror att kulmen ännu inte är förbi i vissa områden.

– Jag har aldrig förr sett så många grävda brunnar sina. Ett normalt år borrar jag ett 50-tal vattenbrunnar, i år kommer det att landa på runt 120. Det blir årsrekord.

Informera och kontrollera

Göran Persson på HP-Borrningar i Klippan:

– Torka och låga grundvattennivåer är något vi brottats med i ett år nu, ja ännu längre, i de östra delarna av Sverige. Jag tror inte att vi har nått kulmen än.

– I Mörbylånga kommun var det kommunala dricksvattnet slut redan före turistsäsongen. Men tack vare information, till boende, skolor, turister et cetera, lärde sig folk att hushålla med vattnet.

– Genom att informera om läget lyckades kommunen minska användningen av dricksvatten med 20 procent. Det visar hur viktigt det är att informera om problemet.

Han pekar också på vikten av att kontrollera vattenkvaliteten.

– Även om en del källor nu återhämtar sig snabbt kan det ge en sämre vattenkvalitet i grävda brunnar om vattnet rinner till för snabbt. Därför är nivåmätningar och kvalitetskontroller så viktiga.

Långsiktiga lösningar

– Alla som berörs av torka och låga grundvattennivåer måste se det som en signal om att ta tillvara det vatten vi kan, på bästa sätt, säger Göran Persson.

– Och planera vattenförsörjningen bättre. Ett bra exempel är att en del campingplatser på Öland nu dragit in saltvatten till sina pooler.

Det krävs bättre kunskap bland fastighetsägare, menar både Håkan Abrahamsson och Göran Persson:

– Fastighetsägare sätter sig inte in i ämnet vatten och borrning förrän vattnet sinar. Vi kan avhjälpa de flesta akuta situationer, men inte alla. Förstudier måste fortfarande göras.

– Varje täkt är unik, men jag skulle tro att en del lokala områden i Skåne får det kämpigt framöver, säger Göran Persson, på väg till en kund och med vatten i lasten som nödlösning.

Håkan Abrahamsson har räddat kunder på samma sätt i höst:

– Vi lånar ut 1000-literscontainers för vatten, som en lösning under tiden vi borrar.

Historiskt lågt

Enligt Bo Thunholm, ansvarig för SGU:s övervakningsprogram för grundvatten, har grundvattnet i Götaland i höst nått rekordlåga nivåer. På vissa håll lägre än 1976, som var ett extremt år.

– Vi ser avvikelser från normal grundvattennivå för årstiden på upp mot 1,5 meter. Att jämföra med att nivåerna sällan avviker mer än 0,5 meter från den normala.

Men han ser trots allt en återhämtning i östra och sydöstra Götaland, och SGU:s ögon vilar nu allt mer på Norrland.

– Här är nivåerna mycket under den normala och det skulle verkligen behövas ett milt och nederbördsrikt väder. En månads nederbörd extra, inom en och samma månad, kan kanske återställa nivåerna till det normala. Annars kan vi räkna med sjunkande grundvattennivåer ända fram till i vår.

– Det tar längre tid för grundvattennivån i ett större magasin att repa sig. I en rullstensås kan det handla om månader. Mindre magasin som brunnar kan ta några dagar eller veckor.

I stora magasin kan det även krävas ännu längre tid, i värsta fall något år, bekräftar Bo Thunholm.

SGU intensifierar arbetet

Med hjälp av medel från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har SGU undersökt grundvattenförhållanden på Öland med hjälp av mätningar från helikopter. Flygningarna gjordes i augusti-september och bearbetas nu, för att kompletteras av kontrollborrningar.

– Detta ska ge SGU, och kommunerna på Öland, bättre förståelse för vilka grundvattenmagasin som finns, och underlag för att planera för framtiden.

Även mätpunkter för övervakning av grundvattnet är en prioriterad fråga.

– Vi påskyndar etableringen av automatiska mätstationer, så att vi får grundvattenmätningar varje dygn istället för månad, berättar Bo Thunholm.

– Det kan underlätta både framförhållning och åtgärder under torrperioder.

Håkan Abrahamssons ord, om rekordåret 2016, får avsluta: ”Vägen tillbaka är lång”.