Nöjda kunder är de bästa säljarna

Peekab har efter samgåendet med Ingenjör Gunnar Jonsson AB tagit en ledande position i Göteborgsregionen. Framgångsfaktorerna stavas mod, samarbetsförmåga och en hållbar produkt.

– Brunnsborrning har framtiden för sig, inget snack om saken, säger vd Emrik Eklund utan minsta tvekan.

Efter ett antal år i databranschen åkte kostymen av. Emrik Eklund bytte bana och satsade på brunnsborrning. Tillsammans med en kollega startade han Peekab och den första brunnen borrades 2005. Sedan dess har företa- get vuxit organiskt och haft en positiv utveckling. För att kunna ta nästa steg och klara framtida investeringar såg han ett behov av att kunna räkna hem större uppdrag. Peekab behövde växa snabbare.

– Det var nödvändigt att ta position som en större aktör och därför tog jag kontakt med Ingenjör Gunnar Jonsson, ett etablerat företag i branschen sedan över 50 år. Vi såg samma behov och klickade direkt. Vi bestämde oss inledningsvis för att samarbeta. Det skedde redan 2016 och tre år senare var vi mogna för att bilda ett bolag. Samgåendet har givit oss en mycket stabilare plattform. Gemen- samt har vi en enormt bred kompetens och en värdefull erfarenhetsbank. Vi utgår både från Älvängen och Kållered. Det är en styrka att finnas på två sidor om Göteborg, berättar Emrik.

Sedan 1 januari 2019 är det gemen- samma varumärket Peekab och fusionen har varit lyckosam.

– Nu kan vi räkna på större projekt och vår omsättning har haft en stabil ökning. I Göteborgsregionen är vi störst inom brunnsborrning och verkar även som underleverantör till de stora bygg- bolagen. Vi är mindre sårbara och mer resursstarka både när det gäller arbets- kraft och materiellt, säger Emrik.

Konsten att skapa ett team

Christoffer Berglund, en av Peekabs drygt 20 medarbetare, är ute på uppdrag.

Rutinerna och kulturen ser sällan samma ut när två företag blir ett. Det var en utmaning som Peekab valde att hantera genom att involvera personalen.

– Ja, det gick inte över en natt, men efter två gemensamma resor släppte det. Jag tror att det var klokt att vi satsade på att ha roligt tillsammans och lämnade det vardagliga arbetet. Vi åkte först till Warszawa och sen till Prag. Efter det var vi ett team, avslöjar Emrik.

Med ett 20-tal anställda ökar också kraven på ledarskap och personalfrågorna sköter han fortfarande på egen hand.

– Personalen är det värdefullaste du har som företagare. Hos oss är det frihet under ansvar som gäller. De får gärna utföra jobbet på sitt sätt, men resultatet måste alltid vara perfekt. Nöjda kunder är våra bästa säljare, men ibland blir det fel och då måste vi hantera det på bästa sätt. Det försöker jag alltid lära killarna, säger Emrik.

Kan jobba från Thailand

Att han litar på sin personal och ger dem fullt ansvar råder det ingen tvekan om. I många år har han tillsammans med sin familj valt att lämna Sverige för Thailand under ett antal kalla vintermånader.

– Det fungerar faktiskt väldigt bra att leda ett företaget från solen. Jag är aldrig längre bort än ett telefonsamtal. All administration sköter jag via datorn och offerter kan du räkna på oavsett var i världen du befinner dig. Jag tror snarare att det har varit utvecklande för min personal att jag inte alltid är fysiskt närvarande. De känner att det är på riktigt, att jag verkligen litar på dem, menar Emrik.

Fler väljer geoenergi

Framtidsutsikterna för brunnsborrning ser ljus ut enligt Peekabs vd och huvudägare. Geoenergi är tryggt och ekonomiskt försvarbart. En hållbar energikälla som även offentlig sektor väljer i allt större utsträckning.

– Från att bara ha borrat för enskilda villaägare består uppdragen av borrning för nya skolor, idrottshallar och industrifastigheter.Vårt enskilt största projekt var Kungälvs nya sjukhus. Där borrade vi inte mindre än 70 hål på vardera 230 meter. Det var utmanande på många sätt, men självklart ett väldigt meriterande uppdrag, säger Emrik och tillägger avslutningsvis:

– Det enda som möjligen skulle kunna hota är om det kommer in en riktigt stor aktör som dumpar priserna, men vi kän- ner oss trygga i Göteborg. Det är en fin familjekänsla och vi är aktiva i flera olika nätverk. Genom att samarbeta med andra och knyta nya kontakter tar vi oss fram. Med 15 år i branschen har vi skaffat oss många och långa relationer. Det är svårt att konkurrera ut så länge vi gör bra jobb – och det gör vi, lovar Emrik Eklund.

PEEKAB Brunnsborrning

Grundat: 2005. Fusionerades med Ingenjör Gunnar Jonsson AB 2019.
Ägare: Emrik Eklund, Peter Johansson och Patrik Lundin.
Antal anställda: 21.
Omsättning: ca 50 miljoner.
Verksamhet: Borrar brunnar för värme och vatten samt installation av vattenfilter.
Certifiering: ISO 9001, ISO 14001, ISO 45001 – inom arbetsmiljö, kvalitet och miljö.
Motto: ”Alla våra kunder ska alltid vilja rekommendera oss”.
Största uppdraget: 70 borrhål på 230 meter för Kungälvs nya sjukhus.

Emrik Eklund

Ålder: 48.
Bor: Villa i Älvängen.
Familj: Gift med Linda, barnen Jonathan 19 och Ida 17 år.
Viktigaste ägodel: ”Sommarstugan, men egentligen golfbagen för det är på golfbanan som jag har knutit många kontakter som genererat affärer och långsiktiga samarbeten”.
Viktigast på jobbet: ”Att ha medarbetare som trivs och jobbar med glimten i ögat”.
Ledaregenskaper: ”Jag tror på frihet under ansvar, men jag ryter till om det behövs”.
Reser helst till: Thailand
Favoritlag: IFK Göteborg. ”Torbjörn Nilsson är nummer ett”.

Text: Per-Anders Klöversjö, Foto: Kajsa Thorson

 

Borrningen har tagit honom ända till Indien

När Mikael Lindgren började jobba som brunnsborrare anade han inte att det var ett yrke som skulle ta
honom utomlands.

Men för AB Norrfjärdens Brunnsborrningar utanför Piteå är arbetsfältet Norrbotten, Västerbotten – och resten av världen.

Det var för tolv år sedan som Norrfjärdens Brunnsborrningar fick sitt första uppdrag utanför landets gränser. Företaget blev anlitat för att tömma en masugn i Holland på smält stål inför en renovering, något som man redan hade gjort vid upprepade tillfällen åt stålverket SSAB i Luleå.

Tillvägagångssättet liknar det som man använder när man borrar för bergvärme.

– Vi borrar ett hål genom teglet snett in under masugnen, så att det flytande stålet som rinner ner genom ett tapphål kan rinna vidare ut på en sandbädd, förklarar Mikael Lindgren.

Renoveringen behöver endast ske ungefär vart tionde eller upp till vart tjugonde år och därför är det inte många borrföretag som har erfarenhet av det.

– Tidigare var det folk som stod på två meters håll och borrade med syrgaslans. Det kom ut giftiga gaser och man kunde dö. Men vi kör borrsträngen in i ugnen och själva står vi med borriggen 40 meter bort. Med vårt sätt att göra det är det inte alls farligt.

Tack vare arbetena de har gjort hos SSAB har de fått rykte om sig i världen att de behärskar en säker teknik och har lång erfarenhet av masugnstömningarna. Efter det första utlandsuppdraget etablerade de ett samarbete med ett holländskt företag som säljer sitt koncept över hela världen. Norrfjärdens brunnsborrning sköter borrningen medan ett annat bolag gör murningen av det nya teglet på insidan av masugnen.

Började efter lumpen

Norrfjärdens brunnsborrning startade redan 1948 och Mikael Lindgren började arbeta som anställd 1996 direkt efter lumpen. Han var utbildad svetsare sedan gymnasiet och i arbetet på borrningsföretaget ingick en del svetsning, medan han fick lära sig brunnsborrning från grunden av förre ägaren.

– Det var inte så svårt att lära sig när man hade en bra lärare.

Det var hans bästa kompis pappa, som i sin tur hade tagit över efter sin svärfar, som drev företaget på den tiden. Mikael Lindgren och hans kompis började båda två att jobba på företaget. Han trivdes bra från start.

– Alla kände alla och det var god gemenskap.

Kompisen, som han har känt sedan lågstadiet, arbetar fortfarande kvar och de umgås även utanför jobbet. När det blev tal om att någon skulle ta över från tidigare ägaren hade de först tänkte göra det gemensamt, men i slutänden var det bara Mikael Lindgren som var intresserad. Det var 2006 och den tidigare ägaren arbetade kvar för att hjälpa honom in i den nya rollen. Han gick i pension först för ett par år sedan.

Mer ansvar

Skillnaden mot att vara anställd och att driva företaget är ganska stor tycker han. Det innebär betydligt mer ansvar, både att säkerställa att de får in nya uppdrag och att vara sina tidigare kollegors chef.

– Samtidigt var det en nytändning för mig.

Än idag när han beskriver sin roll i företaget, kallar han sig inte enbart vd utan också arbetare – för han deltar fortfarande aktivt i borrningen.

– Inriktningen är den samma nu som tidigare. Vi utför borrning för dricksvatten, borrar efter bergvärme och åtar oss uppdrag åt Vattenfall som behöver hjälp att kontrollera dammsäkerheten. Vi arbetar också ibland med vattentäkter åt kommuner eller hjälper till att skapa energianläggningar till större fastigheter som hyreshus och hotell.

Mikael Lindgren tycker det är roligt med utmaningarna som de större uppdragen innebär. Men även att borra brunn åt en privatperson och se glädjen när de hittar vatten har sin tjusning.

– Det händer ibland att man får en vinflaska då, säger han och ler.

40 grader varmt

Därutöver har Norrfjärden sina utlandsjobb. Hittills har han hunnit åka och jobba i Holland, Italien, Kanada, Brasilien och Indien. Japan och Sydkorea är på gång om Corona-restriktionerna upphör.

De skickar borrutrustningen med båt eller flyg om det inte finns att hyra på plats. Själva borrningen tar fyra timmar, men med alla förberedelser och säkerhetsutbildningar behöver de i regel vara på plats i en vecka.

I Brasilien och Italien var det fint minns han, men den mest spännande resan var tveklöst den till Indien:

– Det är stor skillnad på kulturen. Dessutom var det 40 grader varmt och både fattigt och smutsigt. Men de hade hög säkerhet på järnverket.

Bara att ta sig igenom tullen in och ut ur landet var ett äventyr.

– Det tog ett år innan vi hade fått hem grejerna. Vi hann inte uppleva så mycket av landet, men fick ändå se några tempel, heliga kor och lite av byn och staden där vi jobbade.

Det blev uppmärksammat i lokalmedia när Norrfjärdens brunnsborrningar började arbeta utomlands.

Aldrig saknat jobb

Under åren som Mikael Lindgren har varit vd har de aldrig saknat jobb.

– Det är stor konkurrens, men vi har ett gott rykte sedan gammalt så vi får många förfrågningar och behöver inte annonsera särskilt mycket.

Han tror att det beror på att de alltid försöker ställa upp för kunderna och inte glömmer bort någon.

– Gör man något fel får man stå för det och rätta till det.

Vad har du för framtidsvisioner?

– Att försöka utveckla borrsäkerheten så att det ska gå lättare och vara roligt för mina anställda att gå till jobbet och sedan att se till att vi har jobb.

Mikael månar om trivseln och ordnar gärna firmafester. Det har också hänt att han har bjudit på en weekend vid Piteå havsbad eller i Stockholm för de anställda och deras respektive.

Tidigare var företaget medlem i Avanti, som han tycker att han hade mycket nytta av, men han ser positivt på bildandet av Borrföretagen.

– Att vara med i en sådan organisation ger ju gemenskap, man lär känna gruppen ganska väl och kan ta hjälp från folk söderifrån om man behöver. Jag hoppas att det kommer fungera likadant i den nya organisationen, att det finns möjlighet till att gå utbildningar och att vi gemensamt kan få bra rabatt på till exempel diesel.

Mikael Lindgren

Ålder: 45

Bor: Norrfjärden, Piteå

Familj: Fru och ett barn, 5 år

Gör: Vd och arbetare

Bolagsform: Aktiebolag

Antal anställda: 6 totalt med mig

Omsättning: 15 miljoner kronor per år

Fritidsintressen: Skoter, fjällen, motorsport

Utbildning: Utbildade sig till svetsare i gymnasiet.

 

Text och bild: Ulrika Vallgårda

Glada kunder bästa lönen för Elvings Brunnsborrning

Det är inte alla hantverkare förunnat att få tårta av kunden efter avslutat jobb. Men för Elvings är det snarare regel än undantag.

− När vi ger människor vatten har vi löst ett av de primära behoven i deras liv, säger Morgan Jartell, som driver Elvings Brunnsborrning tillsammans med sonen Daniel.

Mycket handlar om kunderna när Morgan och Daniel Jartell ska berätta om sin verksamhet. Morgan är full av historier, om katten han träffade i går på ett kundbesök, om korna som var så törstiga när de borrade efter vatten i deras hage att de kom och drack så fort vatten började sippra ut i gräset och sedan kliade sig mot maskinerna.

− Det var lite svårjobbat, minns Morgan. Det finns snart inte en grusväg i Västra Götaland som vi inte har åkt på, fortsätter han.

Fick en tomt i lön

Men låt oss ta ett steg tillbaka och se hur det hela startade, och med vem.

− Det var min pappa Elving Gustavsson som började, några år efter andra världskriget. I många år var det ett enmansföretag, och den första anställda kom runt 1970.

Pappa Elving, som gav namn åt företaget, fick ibland vara kreativ i sina kundkontakter.

− En gång borrade han en brunn i ett område där det skulle byggas sommarstugor. Markägaren hade inga pengar, så han fick en tomt i betalning. Det blev en bra affär när han sålde tomten ett antal år senare, berättar Morgan.

År 1975 klev Morgan in i företaget, efter att bland annat ha jobbat på SKF med att bygga glasfiberbåtar.

Sonen Daniel gjorde också en resa inom andra verksamheter innan han landade i familjeföretaget.

− Det var ingen självklarhet att jag skulle gå in i företaget, men jag har ju varit med sedan jag var liten. Jag kan det tekniska och vet hur vi hanterar våra kunder.

Att det är ett familjeföretag innebär bara fördelar, konstaterat Morgan Jartell.

− Hur många kompanjonskap spricker inte? Den stora fördelen med familjeföretag är att vi kan lita på varandra till 100 procent och mer.

Tre generationer i Elvings brunnsborrning. Daniel och Morgan Jartell flankerar ett foto på grundaren, Elving Gustavsson.

Borrar helst efter vatten

Elvings har sitt säte i Vårgårda, sju mil nordost om Göteborg och verkar främst i Västra Götaland. Företaget ägnar sig åt såväl brunnsborrning som att borra för bergvärme, men den absoluta merparten av jobben handlar om vatten.

− Jag skulle tro att vi gör 90 procent vattenbrunnar. När du jobbar med bergvärme är du en underentreprenör och kan därmed inte få samma lönsamhet. Dessutom sliter det mer på maskinerna eftersom det handlar om fler borrtimmar för samma pengar, säger Morgan.

− När det handlar om vattenbrunnar äger vi uppdragen själva.

Vattenborrningen innebär också en direktkontakt med kunden, som de inte vill vara utan. Oftast börjar det med ett telefonsamtal.

− Vi har märkt de senaste åren att det är fler kvinnor som ringer. De vågar också ställa fler frågor, och ibland hör man mannen i bakgrunden som sufflerar med frågor, berättar Morgan.

Elving Gustavsson som startade företaget fick vara reklamman i en kampanj för borriggar på 1950-talet.

Inga långa relationer

Nästa steg är ett kostnadsfritt hembesök, där upplägget presenteras.

− Kunderna är ofta väl förberedda och har pratat med sin bank. Dessutom får vi möjlighet att se kunden i ögonen, och det händer nästan aldrig att vi tar kreditupplysning på våra kunder, säger Morgan Jartell.

Några långa relationer med kunderna blir det dock inte. När brunnen väl är borrad och allt är installerat hörs de aldrig mer av.

− Vi har brunnar som min pappa borrade på 1950-talet som fortfarande fungerar utmärkt, konstaterar Morgan med stolthet.

Att hela tiden möta nya kunder är en del av arbetets tjusning.

− Vi får träffa många trevliga familjer, och vi får se nya kunder och nya platser varje dag. Folk blir glada över det vi gör för dem. Många har kämpat länge med missfärgat vatten och kört vatten i dunkar, säger Daniel Jartell.

Far och son i samspråk. Både Daniel och Morgan Jartell är ofta på språng mellan de olika uppdragen.

Service och vattenrening

Den typiska kunden är en som bygger nytt på landsbygden, och det handlar alltid om vatten, ibland även om värme. Dessutom arbetar Elvings med service av pumpar, både i egna och andras brunnar.

− Det är inte så många som behärskar att göra pumpbyten på 100 meters djup, konstaterar Morgan.

− Servicedelen och vattenrening är också något som vi kommer att utveckla mer, tillägger Daniel.

Tänker hållbart

Morgan och Daniel Jartell är glada över att branschorganisationen Borrföretagen nu är verklighet, och de ser många möjligheter till samordningsvinster.

− Jag mailade kansliet häromdagen om att vi borde satsa på fossilfri diesel. Den är lite dyrare men om vi går ihop kanske vi kan få ett bättre pris. Vi måste tänka klimat och hållbarhet, och vi använder själva bara den fossilfria dieseln HVO100, säger Morgan.

I Elvings egen pipeline ligger närmast ett 70-årsjubileum. Det skulle ha skett i fjol, men hanns inte med. För Morgans del handlar det så sakteliga om att trappa ner. Något.

− Jag ska försöka komma ner i heltid.

Fotograferar kor

Det handlar dock inte om krav från en hustru som väntar därhemma. Hustrun Barbro är själv egenföretagare inom konsthantverk och har fullt upp med det.

Det handlar istället om att få tid att göra färdigt en fotobok om kor. Morgan har fotografi som intresse och har ägnat sig åt att ta bilder på kor ett tag.

Om framtiden tänker de att företaget ska fortsätta ungefär som nu, och inte bli större. Det finns också en fjärde generation på tillväxt, Charlie, elva år.

− Han frågade mig för ett halvår sedan om jag tyckte att han ska börja i företaget, berättar Morgan.

− Jag svarade att det är kallt, tungt, bullrigt och skitigt, men rätt kul. Då svarade han ”jaha du”.

Text och foto: Anna Nyberg

Alla kunder blir glada när brunnsborraren har gjort sitt. De här korna var både kunder och blivande motiv i boken som Morgan Jartell arbetar med. Foto: Morgan Jartell

Snabbväxande företag med guld i sikte

Protek Norr AB är ett snabbväxande företag i Norsjö som främst arbetar med kärnborrning åt gruv- och prospekteringsindustrin. Företaget ägs och leds av Freddy Flodman som förvärvade Protek efter en karriär som marknadschef inom skogsindustrin.

Freddy Flodman föddes och växte upp i Luleå. Efter att ha studerat till marknadsekonom gav han sig in i skogsindustrin där dåvarande Assi Domän blev hans arbetsgivare.
– Hos dem stannade jag i tretton år. De sista åren var jag försäljningschef hos Kappa Packaging som Assi Domän blivit en del av. Jag bodde då i Eindhoven i Nederländerna där de har sitt huvudkontor, berättar han.
Freddy drabbades av hemlängtan och ville att de tre barnen Daniel, Felix och Lovisa, skulle få växa upp i Sverige. 2003 blev Hovås i södra Göteborg familjens nya bas och han började nu leta efter företag att köpa upp.

– För att kunna vara verksam i den här branschen är arbetsmiljöarbetet viktigt både för oss själva och våra uppdragsgivare, säger Freddy Flodman. Foto: Christian Mård

– Jag sökte då främst efter sådana i norra Sverige. Det var nog främst på grund av nostalgiska skäl.
När företaget Prospekteringsteknik i Norrland – Protek, som var en outsourcing i slutet av 1990-talet från Boliden mineral, blev till salu 2007 slog Freddy Flodman till och köpte det. Protek hade då tolv anställda och sysslade med ovanjordsborrning.

Boom inom prospektering

– Jag fick en mycket bra relation med dåvarande huvudägaren som hade många presumtiva köpare till Protek men han valde att genomföra affären med oss.
Inom prospekteringsbranschen rådde det vid den tiden en boom på grund av en enorm efterfrågan på metaller från Kina. 2008 köpte Freddy ytterligare ett bolag, KGH Borr som också hade tiotal anställda och de arbetade uteslutande med underjordsborrning i Västerbotten.
– 2011 hade omsättningen tiodubblats och vi utsågs då till ett gasellföretag av Dagens Industri. Den här branschen är mycket volatil och beroende av metallpriserna. I år räknar jag med att vi landar kring 130 miljoner kronor i omsättning och 2020 kommer vi förmodligen upp i närmare 200 miljoner, berättar Freddy Flodman.

40 riggar

Proteks största kunder utgörs av LKAB och Boliden. Hela flottan av riggar är datastyrda. Det handlar då både om djuphålsmaskiner och lättare maskiner. För ovanjords-borrningar är borrsystemen både baserade på fast montage och flakväxlarsystem.
– Och vi har även riggar anpassade för helikopterlyft som kan användas i väglöst land.
På lönelistan har Protek idag 75 diamantborrare som utför kärnborrningar. Under nästa år räknar Freddy med att utöka manskapet med 10-15 personer för att kunna möta efterfrågan. 90 procent av uppdragen handlar om prospekteringsborrning där man letar efter ny malm. En del infrastrukturprojekt blir det också.

Kalle Lindblom är en av
Proteks 75 diamantborrare. Foto: Christian Mård

– Norra Sverige är Proteks huvudsakliga marknad, men även Finland och Norge är aktuella från tid till annan för uppdrag.
Branschen är relativt liten och konsoliderad. Detta har under årens lopp med stora konjunktursvängningar inneburit färre och större aktörer i branschen.

Klassiska lokaler

Protek hade från början sina lokaler i Boliden men sedan 2011 finns de i Norsjö där de tog över från lokalerna från Bergteamet Raiseboring när de valde att flytta sin verksamhet till Kiruna.
– Det här är klassiska lokaler där Torbjörn Bask tillverkade sina egenutvecklades borrmaskiner och som sedan Jama Mining Machines också höll till i.
Verkstaden som Protek använder för att anpassa egna borriggar och för att serva dem är på 2 000 kvadratmeter.
– In till verkstaden har vi en stor elförsörjningskapacitet vilket vi har stor nytta av i vår konstruktionsavdelning.
Borrarna kommer från hela landet med tyngdpunkten i Västerbotten. Det finns en tradition av diamantborrare i trakten på grund av att SGU har sitt mineralinformationskontor i Malå och där finns en stark tradition när det gäller prospektering.

– Min inställning är att ”alla vill göra sitt bästa” om de får förtroende från arbetsgivaren, säger Freddy Flodman. Foto: Christian Mård

Frihet under ansvar

Alla borrare ligger borta under veckorna och arbetar i huvudsak tolvtimmars skift. Protek har inte haft några problem med att rekrytera medarbetare.
– Vi rekryterar i huvudsak genom vårt eget nätverk. Borrarna kan vi lära upp ute på fältet medan mekanikerna måste ha en utbildning. Arbetet innebär både frihet och ansvar för den egna individen. Min inställning är att ”alla vill göra sitt bästa” om de får förtroende från arbetsgivaren.
Han berättar att man har en mycket liten personalomsättning och mycket låg sjukfrånvaro hos Protek.
– För att kunna vara verksam i den här branschen är arbetsmiljöarbetet viktigt både för oss själva och våra uppdragsgivare.

Kan borra djupare

När det gäller teknikutvecklingen konstaterar Freddy Flodman att det hänt mycket under de senaste tio åren.
– Vi kan nu borra betydligt djupare än tidigare. En annan skillnad är att vi numera kan använda grövre dimensioner på borrarna och att det finns mer avancerade tjänster i borrhålen.
Protek samarbetar med Lunds Tekniska Högskola kring det internationella forskningsprojektet Riksriggen.
– I Åretrakten har vi med Riksriggen, som finns här hos oss i Norsjö, borrat ett så djupt hål som 2 496 meter.
Den vanligaste diametern när det gäller borrar som används vid prospektering är 76 millimeter men det nyttjas även dimensioner på 56-96 millimeter.

Elias Nilsson och Stig-Ove Södermark arbetar med prospekteringsborrning i närheten av Bolidens gruva i Kankberg. Foto: Christian Mård

Utvecklar egen robot

– Ett borrör på 56 millimeter väger 11 kilo och ett på 76 millimeter väger 20 kilo så med grövre rör måste man få till en mer automatiserad hantering. Vi håller nu på att utveckla en egen helautomatisk robot som kan klara detta, berättar Freddy.
Vid sidan av sitt engagemang i Protek är Freddy Flodman även delägare i rederiet Condor Shipping i Luleå som kör turbåtstrafik och chartertrafik i Luleå skärgård samt taxitrafik runt skärgården.
Han arbetar två veckor från kontoret i Norsjö och en vecka från hemmet i Hovås.
– Fritiden ägnar jag mest åt att följa barnen på hockeyträningar och det blir också en del golf. För närvarande har jag ett handikapp på 14. Det blev en lyckad lösning att lämna toppjobbet hos Kappa och flytta tillbaka till Sverige. Nu njuter jag av att se hur Proteks verksamhet växer och utvecklas, avslutar Freddy Flodman.

Text: Lars Westerlund

Protek Norr AB i Norsjö

  • Förvärvades 2007 av Freddy Flodman.
  • Har 100 anställda och 40 borriggar.
  • Omsätter cirka 130 miljoner (2019).
  • Arbetar främst med kärnborrning år gruv- och prospekteringsindustrin.

“Vi ser oss som nya, men med mycket erfarenhet”

Det pratas om kronprinsarna i branschen. Om generationsskiften då söner tar över brunnsborrarföretagen efter sina pappor. En del väljer att gå samman med större bolag, men det finns också kronprinsar som väljer en annan riktning. Kristian Lindkvist, vd på Mälaröarnas brunnsborrning är en av dem.

Drygt tio minuters resväg från Drottningholms slott, där som bekant Sveriges kung och drottning bor, ligger Mälaröarnas brunnsborrnings kontor och verkstad. Kristian Lindkvist, 42 år, tog över bolaget från föräldrarna Leif och Torborg Lindkvist förra året.
Ute på gården i Skå, bland fordon, maskiner och slangar, susar toypudeln Greta fram som en liten virvelvind för att hälsa välkommen. Kort därefter kommer Lina Lindkvist, 40, som är gift med Kristian.
Några minuter senare dyker Kristian upp tillsammans med praktikanten Abbe. I dag var trafiken tillbaka till Ekerö trögare än förväntat, men efter en sen och snabb lunch på golfrestaurangen tvärs över vägen är energidepåerna påfyllda.

Mälaröarnas Brunnsborrning AB är ett familjeägt företag som drivs av andragenerationens brunnsborrare Kristian Lindkvist och hans fru Lina.

Strategier för framtiden

I köket står termosen laddad med nybryggt kaffe. Med koppen i handen berättar Kristian om generationsskiftet som skedde för bara år sedan. För hans del har den nya rollen inte inneburit några större förändringar.
– Nja, de senaste fem åren har jag mer eller mindre skött och drivit företaget. Det har kanske blivit fler arbetstimmar per dag sedan dess, men omställningen är inte jättestor. Den stora skillnaden var att vi kunde ta investeringsbeslut, säger han.
Lina sitter med vid köksbordet, nickar och intygar:
– Ja, vi har köpt en ny borrigg och det är den stora investeringen. Sedan har vi en plan på hur vi ska investera framöver och vilket team vi vill bygga. Det kommer avgöra hur vi investerar i maskinerna runtomkring, säger hon.

Borrkaxet i lungorna

Paret Lindkvist drar upp strategierna för framtiden tillsammans. De jobbar och planerar tätt ihop, precis som Kristians föräldrar gjorde. Lina är auktoriserad redovisningskonsult i eget bolag, men hon har också skött redovisningen i företaget i många år.
Kristian, som “har borrkaxet i lungorna sedan födseln” var anställd i familjeföretaget i 15 år. När pappa Leif började prata om att göra ett generationsskifte, hade han helst sett att alla tre syskon varit med i bolaget på något sätt.
– Han tycker att brunnsborrning är det bästa som finns och det var ett starkt skäl till att han önskade att vi alla skulle vara involverade, säger Kristian.
Så småningom utkristalliserade det sig att storebror Kristian hade störst intresse av att axla rollen. Redan 2006 blev det uttalat att han skulle ta över. På brunnsborrarmötena presenterade pappa Leif honom med orden “det är den här grabben som ska ta över”.
2018 skedde det. När de väl bestämde sig gick det fort. Tre veckor senare var Kristian självständig ägare till bolaget. Leif och Torborg firades av med varsin elcykel.

Varumärket putsas

Mälaröarnas brunnsborrning etablerades 1977, samma år som Kristian föddes. Namnet är välkänt, företaget har gott rykte och trogna kunder. De får ofta nya uppdrag via rekommendationer. Namnet behåller Kristian mer än gärna.
Det finns andra saker att sätta sin prägel på.
I den här nya fasen är det främst första intrycket och varumärket som Kristian och Lina putsar och bygger upp. Sedan övertagandet har de hunnit bygga en ny logotyp och en ny hemsida. En del av det arbetet sköter de själva, bland annat lägger de ut fotografering och arbetet med webbplatsen. Där ses en stolt Kristian i full jobbmundering.
Redan nu kan de se att satsningen ger effekt.
– Vår praktikant Abbe berättade han kollade upp vilka bolag han vill jobba på. Han tyckte att vår hemsida var snygg och professionell och sökte sig hit. Det är roligt. Vi vill ju attrahera nya kunder och vara attraktiva för våra medarbetare och personer som söker brunnsborrarjobb. Hela det här arbetet tror jag är viktigt för vår egen identitet och vilka vi är. Vi ser om oss som nya, men med väldigt mycket erfarenhet, säger Lina.

Egen identitet. Kristian Lindkvist bygger vidare på det som fungerar och putsar på det som behövs.

Svårt hitta erfarna medarbetare

Precis som många andra i branschen brottas Mälaröarnas brunnsborrning med personalbristen. Det är svårt att få tag i erfarna brunnsborrare och det är en av de stora utmaningarna för företaget och dess utveckling.
– Det är lättare att hitta en guldklimp i skogen. Visst, många jobbar på f-skattesedel, men vi har gamla hederliga anställningar, och så vill vi ha det, säger Kristian.
Det är tydligt att paret vill behålla det som fungerar, och inte köra på för hårt i det här läget. Kristian berättar att bolaget under årens lopp har varit stort med många anställda, periodvis har Mälaröarnas brunnsborrning också varit litet. Nu hör de till den mindre skalan med sina fem anställda. Och det känns rätt just nu.

Samarbetar med branschkollegor

De satsar på energi- och vattenborrning, varav 99 procent av uppdragen är energiborrning. De vanligaste kunderna består av privatpersoner, vvs-installatörer och värmepumpsinstallatörer. De får också uppdrag från bostadsrättsföreningar som inte längre tvekar att konvertera till bergvärme.
– Ena veckan kan det handla om att borra 15 hål. Nästa en singel- eller vattenborrning. De stora jobben för vår del kan handla om 30 hål. Får vi in uppdrag på 60 hål samarbetar vi alltid med branschkollegor, säger Kristian.
– Vi tycker om den variationen, och killarna verkar också uppskatta det, flikar Lina in.

Fokus på smidigt maskineri

Kristian Lindkvist rattar företaget sedan 2018. Stadig kurs är devisen.

Många företag i branschen växer via uppköp. Hur ser det ut för er egen del?
– Jag har märkt att de större aktörerna köper upp företag och blir större. Men vi är inte i närheten av att vare sig sälja eller bli uppköpta. Ambitionen är att bygga upp ett smidigt maskineri. Vi jobbar för våra kunder och det räcker så, säger Kristian.
Han och Lina har funderat på balansgången. Den som handlar om att bygga för framtiden, eller att gasa på, anställa och köpa in maskiner.
– Då måste vi satsa på de riktigt stora projekten. Men risken är att vi en dag står med gubbar på gården och väldigt stora investeringar. Ett enda ekipage kostar runt 10 miljoner kronor. Det är mycket för ett mindre företag som vårt, säger Lina.
Istället fokuserar de på att hitta rätt medarbetare – och att söka lösningar med kollegor i branschen.
– Det finns fortfarande många företag i vår storlek och vi samarbetar när det behövs. Just nu får vi många jobb som andra inte hinner med utan skickar vidare till oss. Och om vi inte har möjligt, rekommenderar vi alltid vidare till Geotec-anslutna kolleger, säger Kristian.

Text: Elisabet Tapio Neuwirth Foto: Anette Persson

Mälaröarnas Brunnsborrnings AB

  • Startade 1977 av Leif Lindkvist, i samarbete med hustrun Torborg Lindkvist.
  • Generationsskifte år 2018.
  • Företagsledare: Kristian Lindkvist, född 1977. Företagets redovisning sköts av hustrun Lina Lindkvist, född 1979, auktoriserad redovisningskonsult.
  • Anställda: Fem medarbetare.

James Vaughan kände borrsuget igen

Att borra brunnar i Sverige blev för tråkigt. Så irländaren James Vaughan sa upp sig från borrningsfirman i Kallinge för att satsa på stenläggning och grävarbeten. Men så kände han suget, köpte en borrigg och med ens var han brunnsborrare igen. Brunnsborrning och stenläggning i Blekinge var fött.

Det är fredag eftermiddag och regnet hänger i luften i den lilla orten Kallinge norr om Ronneby i Blekinge. Vid en typisk villagata hittar jag James Vaughan på Brunnsborrning och stenläggning i Blekinge. Han måste hinna fylla ett dräneringsarbete med ett lass jord innan han kan ta helg. Både det hotande regnet och Borrsvängen borde stressa honom. Men James Vaughan tar det med ro och ett stort skratt, stänger av grävaren och vi åker hem till hans kök några kvarter bort för en kopp kaffe. Snart öser regnet ned utanför fönstret.

– Jaha, då var eftermiddagen förstörd, säger James och skrattar igen.

Han har hela tiden nära till skrattet, irländaren som kom till Sverige via London för cirka 25 år sedan, där han träffade kärleken.

– Jag grävde fiber i London när jag träffade Malin och bestämde mig för att flytta med henne till Sverige. Jag tyckte det kändes kul att prova på något annat. Man lever bara en gång!

Han har aldrig ångrat att han lämnade sitt hemland för Sverige.

– Jag trivs bra här och skulle aldrig flytta tillbaka till Irland. De ligger 30 år efter med det mesta. Det enda jag saknar är den sociala biten, att man träffas på puben över några pints. Det går inte i Sverige, då tror folk att man är alkoholist.

James Vaughan har aldrig långt till skrattet. Foto: Lars Wirtén.

Stenläggning bara del av namnet

När James kom till Sverige hade han ingen erfarenhet av brunnsborrning, det var grävarbeten och stenläggning som hade gällt dittills. Väl i Sverige och Kallinge träffade han Jim Bardesten som driver Bardestens Brunnsborrning.

– Jag fick hänga med som dräng i några år, men tröttnade på det. Jag tyckte det blev för tråkigt, säger han och levererar ännu ett av sina stora, hjärtliga skratt efter en kort konstpaus och tillägger: Men sen blev jag ju sugen igen.

James Vaughan tog då saken i egna händer, köpte en rigg och drog igång Brunnsborrning och stenläggning i Blekinge. Men riggen blev stående i början. Han fick händerna fulla av stenläggnings- och grävarbeten.

– Jag förstod att jag måste ha riggen igång, den stod och kostade pengar. Jag prioriterade om och började borra igen.

Borrningsarbetena strömmade in och stenläggningen fick stryka allt mer på foten. Idag är stenläggning i princip bara en del av företagsnamnet.

– Det är bara jag som kan det och det blir för tungt. Men dränering och avlopp utför jag fortfarande vid sidan av brunnsborrningen.

Sebastian Karlsson till vänster assisterar Albin Andersson som sköter merparten av brunnsborrningarna. Om allt går enligt planerna tar Albin Andersson över firman om några år. Foto: Lars Wirtén.

Albin sköter brunnsborrningarna

En dag för sex år sedan när James var ute och borrade dök en ung man oförhappandes upp och frågade om det fanns jobb. Nej svarade James. Men den unge mannen gav sig inte. Två veckor senare kom han tillbaka en fredag och ställde samma fråga igen. Nu hade James hunnit tänka igenom saken bättre. Han insåg att han behövde en brunnsborrare till.

– Kan du börja på måndag? blev svaret den här gången.

Den unge mannen var Albin Andersson. Idag är det han som i första hand sköter brunnsborrningarna.

– Jag hade jobbat i fem år hos en annan brunnsborrare så jag kunde jobbet när jag kom hit. Och nu vill James att jag ska ta över firman, berättar Albin när han ansluter vid James grävning efter att ha förberett en brunnsborrning vid ett fritidshus i Olofström.

Vi återkommer till det där med ägarskiftet.

Gott om uppdrag

Ytterligare två medarbetare, David Patterson och Sebastian Karlsson, assisterar vid borrningarna och grävarbetena. James har därmed gått från att vara sin egen till att vara arbetsgivare och chef.

– Jag är en arbetande chef, men det är inte bara att vara ute och borra och gräva. Det är mycket annat som ska ordnas. Jag måste se till att killarna har jobb och att de sedan gör sitt jobb.

Att dra in jobb är det minsta problemet. Vi befinner oss i Blekinge som har drabbats hårt av de senaste två årens torka.

– Vi har haft väldigt mycket jobb. Det kommer att bli så i år också. Det har inte varit någon nederbörd i vinter att tala om och nu tar växtligheten allt. Det blir kaos igen. Förra året var hemskt. Folk ringde dag och natt och helger och var förtvivlade, de hade inget vatten.

– Då prioriterade vi familjer med barn. Grävarbeten och energibrunnar fick vänta, ändå jobbade vi både kvällar och helger.

Det är mest vatten som gäller fortfarande, bekräftar Albin Andersson.

– Idag kör vi i princip en brunn om dagen. De senaste två veckorna har vi haft åtta-tio brunnar, varav bara två har varit energibrunnar.

Ett grävarbete avslutas i Kallinge. Foto: Lars Wirtén.

Krävs många timmar

Det har givetvis varit bra för affärerna, men James Vaughan menar att man måste jobba många timmar för att få ekonomin att gå runt. 40 timmar i veckan räcker inte.

– Man försöker ta betalt så mycket man kan, men andra ligger lägre och då får man anpassa sig. Och ibland är jag väl dumsnäll som åker ut på kvällar och helger. Men det gör mig samtidigt inget, det går bra.

James har investerat i tre grävmaskiner och en borrigg. Alla måste hållas igång för att få lönsamhet. Att bara välja det ena framför det andra är inget alternativ, menar James. Det blir inte lönsamt då.

– Det är en helhet. Att bara borra eller gräva, det förlorar du på. Jag vill helst få hela entreprenader och kunna sälja pump, slang och installation hela vägen in i huset.

Hårt jobb och våga satsa

Att vara företagare är det enda som gäller för James, även om han inte beskriver det som någon dans på rosor.

– Det ska ju innebära frihet, men det gör det inte. Man jobbar dag och natt, ansvarar för anställda och att allting fungerar och blir bra hos kunden. Men jag trivs trots det. Ingen skulle anställa mig ändå, jag är för envis, skrattar han och blir snabbt allvarlig igen:

– Du måste vara det för att överleva och få saker gjorda. Det handlar om att jobba och våga satsa och stå på egna ben. Det är hårt jobb som gäller och att ha en framtidsplan.

Att utöka verksamheten och låta företaget växa är inte en del av den planen.

– Att ha tre riggar och 10-12 anställda skulle bli för mycket för mig. Då skulle jag stressa ihjäl. Man ska inte bara dö, man ska hinna leva på vägen också.

Faktum är att brunnsborrning överhuvudtaget inte är en del i James Vaughans större framtidsplan.

– Jag fyller 50 om tre år. Då ska jag pensionera mig och flytta till Thailand tillsammans med frugan och starta ett café där. Vi ska försöka i alla fall. Då får Albin ta över firman.

 

Brunnsborrning och stenläggning i Blekinge

Startade 2007, medlem i Geotec sedan 2017.

Anställda: Fyra medarbetare.

Årsomsättning: 6,5 miljoner kronor 2018.

Ort: Kallinge, Blekinge.

 

Text och foto: Lars Wirtén

Första, andra, tredje: Generationsskiften med aptit på framtiden

Bland åkrar och vid en slingrig väg i Vallentuna, norr om Stockholm, ligger Stures Brunnsborrning. Mitt på dagen är fastigheten tom, förutom på andra våningen där Bo Jansson och hustrun Lena har kontor. Orientaliska mattor på golvet och generösa skrivbord i trä ger kontrast till verkstadshallen en metalltrappa ner, där maskiner, slangar och annan utrustning skvallrar om företagets verksamhet.

Ändrade roller. För tre år sedan tog Jonas Jansson över vd-rollen på Stures Brunnsborrning. Bo Jansson är numera konsult, mentor och mycket nöjd med sonens utveckling av företaget. Foto: Anette Persson

De fem anställda borrarna och montörerna är på uppdrag och sonen Jonas Jansson, företagsledare i tredje generation, har precis kommit in efter en landning på Arlanda.
Resorna till och från Finland är frekventa sedan Stures Brunnsborrning förvärvades av den snabbväxande geoenergikoncernen Rototec i november förra året. Rototecs lokala kontor ligger på bara fem minuters avstånd, och det är där Jonas arbetar nuförtiden.
Vad är det då för företag Rototec har förvärvat?
Stures Brunnsborrning är ett av Sveriges äldsta företag i branschen, välkänt för att ligga i teknisk framkant, med ägare som har djup kunskap och erfarenhet och som inte sällan agerar rådgivare åt både branschkolleger och kunder.

Generationer av utveckling

Företagets utveckling kan dels ses som en spegling av sin tid, dels som ett vittnesmål om äldre generationers öppna sinne för vad den yngre kan åstadkomma. Entreprenörskap, fingertoppskänsla för vart utvecklingen är på väg och god tajming tycks också ingå i receptet.
I mitten av 1970-talet när tekniken för energi- och värmepumpar var ny, bad grundaren Sture Jansson sonen Bo att ta hand om den delen, medan han själv fortsatte med borrning av vattenbrunnar.
– Det är därför vi alltid har legat långt fram i teknikutvecklingen och i branschen. Jag är tekniskt nyfiken och intresserad. För att driva utvecklingen framåt har jag initierat nära samarbeten med doktorander på olika högskolor och varit involverad i forskningsprojekt i syfte att stärka kompetens och kunnande. Det har varit intressant, ja en fantastisk resa, säger han.

Digitalt och effektivt

Jonas i sin tur är barn av sin tid: digital med intresse för bolagsutveckling.
När han började arbeta i familjeföretaget efter gymnasiet 2005 noterade han att företaget skulle kunna drivas mer effektivt.
– Ja, Jonas tillhör ju den digitala generationen och det är en otrolig skillnad. Jag jobbar med tusen pärmar, medan Jonas har en dator och utför tre gånger så mycket som jag på en fjärdedel av tiden, säger Bo.
Jonas ler, nickar och håller med.
– Så är det. I dag är dessutom kraven i projekt och byggen stora, och all input har jag här i min dator. En fördel är att jag har kontoret med mig jämt. Men att som pappa jobba sex dagar i veckan tolv timmar om dagen … Borrning är kul och intressant men inte allt i mitt liv. Dessutom är det andra tider nu.

Nu krävs större resurser

Det han syftar på är att Stures Brunnsborrning, precis som alla företag i branschen, har ställts inför nya utmaningar: Kunderna och de största beställarna är numera fastighetsbolag, landsting och kommuner och projekten kräver större resurser, fler borrmaskiner och därmed mer personal och större omsättning.
– Omsättningskrav på 25 miljoner kronor på vissa entreprenader är inte ovanliga. Projekten blir allt mer komplexa och kompetenskrävande, säger Jonas.
För tre år sedan när Jonas tog över som vd, började far och son analysera det nya landskapet. De såg fler sammanslagningar, att antalet företag minskade medan antalet maskiner och ekipage ökade.
– Det blir vanligare med företagskonstellationer – och de kommer för att man ska kunna bygga framtiden, säger Jonas.

Bo och Jonas Jansson delar entreprenörandan och fingertoppskänslan för vart geoenergibranschen är på väg. Samgåendet med Rototec visar vägen – och den är framåt. Foto: Anette Persson

Gasa eller bromsa?

– Enmansföretaget fungerar tyvärr inte längre, säger Bo. Du har inte resurser att göra femtio borrhål på tre veckor, som då ska vara kontrollerade, klara och dokumenterade.
Större organisationer och mer kompetens är därför ett krav i dag – och ska man vara med och fortsatt ligga i framkant, då hamnar man vid ett vägskäl.
– Vi insåg att antingen accelererar vi eller så accepterar vi att åka med i bakvattnet. Men den ambitionen har inte någon av oss. Stures Brunnsborrning var ett välmående bolag, men ett bolag som inte hänger med, det är inte min grej, säger Jonas.
– När vi tittade framåt såg vi också att det började bli dags för mig att trappa ner, och i dag har Jonas två små barn. När Rototec visade intresse för oss, såg vi att samgåendet gör framtiden. Nu kan Stures Brunnsborrning öka tillsammans med Rototec, säger Bo.

Mer kompetens i alla led

Jonas tycker att samgåendet känns helt naturligt, givet de förutsättningar som gäller i branschen.
– Det  kommer leda till fler stora projekt. Vi tar med kunder och erfarenhet, och kan vi kombinera maskinparken och ledningen där kommer vi bli ännu mer kompetenta på fält och på tjänstemannasidan. Jag har pappa med i bakgrunden som mentor, det är en trygghet.  Samtidigt utvecklas branschen hela tiden, och han ska vara med i olika arbetsgrupper.
Bo skrattar till:
– Jag vill definitivt inte sitta hemma i soffan. Det är lagom att vara rådgivare, konsulta och hjälpa till i den nya konstellationen. Det finns oerhört många kompetenta personer på Rototec. Samtidigt behöver bolag som har stark tillväxt som målsättning och tillströmning av nytt folk erfarenhet att stödja sig mot. Och den har jag.

Vad skulle Sture säga?

Plötsligt uppstår ett replikskifte i pingpong-stil mellan far och son.
– Han skulle vara stolt över det vi har byggt upp. Vi tog över hans livsverk och lyfte det till höga nivåer. Vi har ett bra rykte runt om oss och lojala kunder, inleder Bo.
– Vi har inte skickat ut en annons på tio år.
– Nej, vi har snarare varit ordermottagare än säljare.
– Och starka i projektrollen – så något rätt har vi gjort, konstaterar Jonas.

Text: Elisabet Tapio Neuwirth 

Stures Brunnsborrning/Rototec

  • Startade 1940, ingår i Rototec-koncernen sedan 2018.
  • Företagsledare: Jonas Jansson, född 1986, med mentor Bo Jansson, född 1956.
  • Anställda: Åtta medarbetare.
  • Årsomsättning: 25 till 30 miljoner kronor per år.

Geo-gruppen växer strategiskt

Flera borrentreprenörer på västkusten har sitt ursprung i bolaget TGB, Tung Geoteknisk Borrning. Mikael Lilja, idag vd och huvudägare i Geo-gruppen i Göteborg AB, är en av dem. Sören Frosth på Vatten- och Borrteknik i Småland en annan. När Geo-gruppen förra året köpte upp Vatten- och Borrteknik slöts därmed en cirkel. Och Geo-gruppen blev komplett.

Mikael Lilja är huvudägare och vd i Geo-gruppen i Göteborg. ”Jag brukar säga att jag är vaktmästare och diskare, så titeln är vd”, skrattar han. ”Min största uppgift är att alla ska trivas.”

Att anlända till Göteborg är att dimpa rakt ner i en gigantisk byggarbetsplats. Gamla industriområden vid centralstationen ska omvandlas till moderna kontorskvarter. Samtidigt har arbetet med Västlänken, åtta kilometer järnvägsspår i tunnel under staden, gått igång och vänt upp och ner på stora delar av staden. Både bokstavligt och bildligt. Ett stort motstånd har växt fram i Göteborg mot projektet. Mikael Lilja ställer sig både frågande till och förstår motståndet.
– Visst, vill man att Göteborg ska förbli den lilla storstaden förstår jag att man tycker det är onödigt, säger han samtidigt som han rycker på axlarna när han trasslar sig fram genom rondeller och omledningar.

Expansiv region

Vi är på väg från Centralstationen ut till Geo-gruppens kontor i Marieholms industriområde i norra delen av staden i höjd med Kortedala. Han beskriver utvecklingen i Göteborg med kinesiska Geely som kommer att satsa stort för att stärka produktionen av Volvo. Han låter förstå att han inte tillhör länkmotståndarna utan bejakar utvecklingen.
– Vi har tur som ligger i en expansiv region med allt som händer i Göteborg. Vi kommer att få väldigt mycket jobb med både hammarborrning, kärnborrning och rördrivningar i samband med Västlänken och övriga projekt.

Hårda år

Kärnborrning är ett av tre ben i Geo-gruppen. David Scherman visar upp en borrkärna i granit.

Det hela började med att Mikael Lilja redan som 17-åring började i borrningsbranschen. Efter ett antal hårda år på TGB med många och långa svängar runtom i världen, bland annat Grönland och Saudiarabien, fick han frågan 1998 om han ville bli en del av det då ganska nystartade bolaget Geo-gruppen.
– Just då passade det mig väldigt bra att bli mer stationär så jag hoppade på det här, förklarar han.
Det gick bra några år men 2006 var företaget illa ute.
– Då delade vi upp företaget och jag fick det som jag såg att vi kunde bygga vidare på. Vi var fem personer som fortsatte under samma namn.
Ett par år senare ringde en gammal arbetskamrat och presenterade idén att starta kärnborrning. Mikael Lilja var inte sen att nappa på idén och därmed stod företaget på tre borrningsben: geoteknik, miljöundersökningar och kärnborrning.

Kunde inte låta bli

2014 stärktes kärnborrningen upp genom att Olstam Borrteknik i Örebro och 2015 då Borrbolaget Entreprenad i Väst förvärvades. Men brunnsborrning lyste fortfarande med sin frånvaro. När öppningen kom med Mikael Liljas gamla kollega Sören Frosths bolag Vatten- och Borrteknik i Småland tvekade han inte.
– Jag har jobbat med alla discipliner inom borrning och var inte alls främmande för att även ta in brunnsborrning i vårt koncept. Jag kunde inte låta bli, säger han med ett skratt som återkommer ofta under Borrsvängens besök.

Entreprenad lockar

Det är inte lönsamheten i brunnsborrning som lockade Mikael Lilja. Den bedömer han som generellt tämligen svag. Det är snarare en strategisk tanke att få ett starkare erbjudande inom entreprenadborrning som gjorde affären intressant för Geo-gruppen.
– Tack vare våra geotekniska undersökningar kommer vi in hos konsultbolagen och ser behoven. Där finns väldigt bra affärer att göra, då det är en helt annan prisbild än vid brunnsborrning. Jag hoppas kunna avsätta en av brunnsborrarriggarna för entreprenadborrning.
Men det kan vara lättare sagt än gjort. Beläggningen i brunnsborrningen är det inget fel på just nu.
– Sören har aldrig haft så mycket att göra som efter den här sommaren. De flesta privatpersoner vill inte chansa och överger nu sina grävda brunnar till förmån för borrade brunnar.

Sven Andersson har varit på Geo-gruppen sedan starten för 20 år sedan. När Borrsvängen är på besök har han just anlänt till verkstaden efter en geoteknisk undersökning i stadsdelen Majorna där det ska byggas hyresrätter på en tidigare fabriksfastighet.

Geoteknik särskiljer

Få andra företag i Sverige, om något, erbjuder såväl geoteknik och kärnborrning som brunnsborrning. Det är tre fundamentalt olika typer av borrning, där geoteknik särskiljer sig mest.
– Geoteknik handlar om att mäta. Vi använder spetsar som är instrumenterade och har speciella provtagare som vi trycker ner och vrider i jordlagren. Spetsarna mäter till exempel portryck, lokal friktion och spetsmotstånd. I våra rapporter använder vi inte ens begreppet borrning, vi skriver att vi sonderar, förklarar Mikael Lilja.
Geoteknik används i första hand inför grundläggningar. Det ställer höga krav på noggrannhet.
– Vi har bara certifierade fältgeotekniker och kalibrerade instrument och maskiner. Kunden måste kunna lita på materialet som vi släpper ifrån oss.

Avslappnat

Geo-gruppen har vuxit snabbt de senaste åren. Idag är man 26 medarbetare och omsätter cirka 50 miljoner kronor. Nu tänker de lugna ner sig och låta allt sätta sig den närmaste tiden framöver.
– Det har kostat på, både mänskligt och ekonomiskt att växa så här. Den närmaste tiden behöver vi bygga en gemensam företagskänsla.
Den känslan ska bygga på en så avslappnad arbetsmiljö som möjligt, menar Mikael Lilja.
– Jag lägger mig inte i, jag litar på det medarbetarna gör och rapporterar. De har stort eget ansvar och förtroende. Det skulle inte fungera annars, vi är ju väldigt utspridda på olika uppdrag. Nu är en maskin i Östersund och två är på Gotland och så har vi brunnsborrningen i Stockaryd. Skulle jag inte lita på medarbetarna skulle jag inte få mycket nattsömn.

En på fem blir bra

Mikael Lilja lyfter fram människorna framför maskinerna som nyckeln till framgång.
– Maskiner kan du köpa, men människor slutar och går vidare om de inte trivs.
Här ligger den stora utmaningen för branschen menar han: att hitta bra borr- och geotekniker. Tillgången på kompetens är ett stort problem. För det räcker inte att ha gått en borrteknikerutbildning för att platsa på Geo-gruppen.
– Om du anställer fem, stannar två och en blir bra. För många är det här yrket inte vad de tänkte sig. Det är hårt, skitigt och ensamt. Du måste både fungera i sociala sammanhang och trivas med att vara ensamvarg. Dessutom måste du visa intresse för ditt jobb och inte vara rädd för att rycka in när det behövs.

Mattias Magnusson är analytiker och har full koll på geoteknikproven.

Alla ska trivas

– Samtidigt ska vi som företag naturligtvis ta hänsyn till dagishämtningar och andra privata behov. Det är där förtroendet kommer in. Så länge det inte missbrukas gentemot mig, arbetskamrater och kunder erbjuder vi ett fritt arbete.
Mikael Lilja beskriver sin roll som vd som vaktmästare och diskare – en allt-i-allo helt enkelt.
– Min största uppgift är att få alla att trivas. Nu har vi haft en period med otroligt mycket att göra. Då måste vi skapa oss luft även för annat. Om det här blir en fabrik då är vi fel ute.

Text och foto: Lars Wirtén

Företaget

  • Startade: 1997
  • Ägare: Mikael Lilja, delägare sedan 1998, idag huvudägare med 45 procent av aktierna. Tre medarbetare äger 25 procent. Extern ägare 30 procent.
  • Anställda: 26 medarbetare, varav nio i brunnsborrningsdelen Vatten- och Borrteknik i Småland.
  • Antal uppdrag per år: Brunnsborrning 400-500, geoteknik och kärnborrning cirka 300.

Engagemang och känsla är UBE:s framgångsrecept

En modern maskinpark med hög kapacitet. Det är framgångsreceptet för att kunna möta framtidens behov, menar Pelle Svensson som har 35 års erfarenhet av en bransch i förändring.

För Pelle Svensson på UBE Borrning har hösten dragit igång med rekordfart. Den heta sommaren har inneburit ovanligt mycket borrande av vattenbrunnar till privatpersoner på landsbygden. Sammanlagt 300 borrhål per år brukar det bli för Pelle och hans anställda. Men mest borrning blir det för geoenergi. Därefter kommer vattenbrunnar. Pelle tror att behov av geoenergi, som ju även kan leverera kyla, kommer öka ännu mer framöver när klimatet blir varmare. Dessutom växer marknaden för att borra energibrunnar hos både privatpersoner och industrier.

Pelle Svensson och hans killar på UBE har mer jobb än de hinner med just nu.

Vill lämna fjärrvärmen

Sina största kunder och beställare har UBE i Kronobergs län. Växjö kommun har varit offensiva i sina kampanjer med att få villaägare att ansluta till fjärrvärmesystemet. Men i takt med att fjärrvärmesystemet börjar få några år på nacken, har en och annan villaägare börjat bryta sig loss. Nu efterfrågar de billigare och mer långsiktiga alternativ som geoenergi.
– Än så länge är det ingen trend, men en tendens. Att sälja tomter där fjärrvärme ingick gav ju aldrig någon valfrihet.
I takt med att fler väljer geonergi får de som stannar kvar i fjärrvärmesystemet högre kostnader. I längden skulle det kunna innebära betydligt mer jobb för Pelle Svensson och hans fem anställda på UBE Borrning, som redan är överbelastade med jobb.

25 års erfarenhet

– Jag skulle kunna jobba dygnet runt om jag bara orkade, säger Pelle Svensson.
Han står i ett borrhål och spänner de sista muttrarna på ett energibrunnslock. Strax är konverteringen från jordvärme till geoenergi klar på en stor villatomt i centrala Växjö.
– Kunden behöver mer gräsyta för att kunna anlägga pool, förklarar han och torkar pannan.
Just idag skulle Pelle egentligen borrat en vattenbrunn. Men ett missöde härom dagen omkullkastade planerna, så nu får han arbeta med energibrunnar istället.

Den heta sommaren har inneburit många vattenbrunnar för UBE och de anställda Martin Sandborg och Markus Thommes.

Modern maskinpark ett måste

– Jag fick ett hammarhaveri. Nu väntar jag på en ny för si sådär 25 000 kronor, säger han och suckar lite. Efter ett helt liv som borrare vet han att han är i en kostnadskrävande bransch. Sedan han startade eget för 25 år sedan har han byggt upp en maskinpark med tre ekipage med vardera fem till sju miljoner i anskaffningsvärde.
– Att ha en modern maskinpark med hög kapacitet och miljövänliga produkter är det absolut viktigaste för att klara konkurrensen och framtidens behov. Och att självklart alltid göra ett bra jobb, säger han.

 

Aldrig bättre än senaste jobbet

Efter gymnasieutbildningen till mekaniker fick han jobb genom en bekant som jobbade på ett borrföretag. Jobbet passade Pelle som hand i handske. Han uppskattar att träffa nya människor och samtidigt kunna ägna sig åt sitt teknikintresse. Efter tio år tog han steget och startade eget. Två år senare anställde han sin första medarbetare. Idag har han fem anställda plus extrapersonal vid arbetstoppar. De första fem åren som egenföretagare var hundår. Det var tufft att hitta kunder och bygga sig ett gott rykte.
– Jag brukar säga att det tar tio år att bygga upp ett rykte och ett enda dåligt utfört jobb att förstöra de tio åren. Man är aldrig bättre än sitt senaste jobb.
Idag driver han företaget med sin fru Charlotte som sköter det administrativa. De driver företaget hemifrån där de har både kontor och maskinpark. Det blir mycket jobbprat hemma.
– Det blir en livsstil där jobb och privatliv går ihop. Men på helgerna tar vi ledigt och pratar om annat.

Lönsamt och slitsamt

Under Pelles 35 år i branschen har mycket förändrats. Både på gott och ont. Tekniken har ökat lönsamheten. Men samtidigt krävs det idag ännu större arbetsinsatser.
– Innan borrade jag 60 till 70 meter på en hel arbetsdag. Idag borrar jag 30 meter på en timme. Men det innebär också att jag måste lyfta otroligt många fler borrstänger varje dag. På så vis har jobbet blivit mycket mer slitsamt. Det är egentligen konstigt att man inte hittat bättre metoder för stånghantering.

Tommy Hjortskull på UBE Brunnsborrning i aktion.

Ska vara tusenkonstnär

Men Pelle klagar inte. Affärerna går bra, trots stor konkurrens i regionen med fyra till fem företag. UBE Borrning omsätter cirka 14 miljoner kronor per år och siktar på att nå en lönsamhet kring tio procent. En lönsamhet som krävs för att ha råd med ständiga nyinvesteringar. Om det inte varit för brist på tid och personal hade företaget lätt kunnat uppnå ännu högre omsättning.
– Men det är ju nästan omöjligt att hitta lämpligt folk idag.
Som borrare måste man nämligen vara lite av en tusenkonstnär, menar Pelle. Man ska inte bara kunna borra, reparera och svetsa. Man ska även vara en bra försäljare och ha fingertoppskänsla. Pelle slår ut med armarna på den stilrena tomten där det ska bli pool.
– Vi ska inte bara komma hit och borra. Vi ska bemöta kunderna på bästa sätt och lämna tomten så som den var när vi kom. Det krävs engagemang och finkänslighet för att bli en bra borrare.

Text: Janna Li Holmberg Foto: Sofia Ernerot

Fakta

  • UBE Borrning AB i Åseda
  • Ägs av Pelle Svensson och Charlotte Svensson
  • Fem anställda
  • Omsätter 14 miljoner kronor
  • Maskinpark med tre kompletta ekipage

Problemlösning förgyller vardagen på Bredareds

960 gånger per dag lyfter Klas Samuelsson (t h) borrstänger när Sonicborren vibrerar fram borrkärnor på bortåt 62 meter. Men idag lyfter både Klas och Per Särnmark när det ska bli ny vattenbrunn i Rångedala.

Det är roligare när det krånglar, tycker Klas Samuelsson, tredje generationens brunnsborrare på Bredareds Brunnsborrning.

Idag är en rolig dag.

PANG säger det när proppen släpper inne i maskinen och kompressorn protesterar.

– Det var nog en slang som exploderade, gissar en man i den nyfikna skara som samlats på gårdstunet utanför den röda stugan vid Rångedala hembygdsförening.

Klas och kollegan Per Särnmark får plocka fram slägga och de stora nycklarna för att justera anordningen. De har bara hunnit sex meter ned i backen och det tar ett tag innan de får allt på plats igen. Så stänger de av och ser nästan lite generade ut när de fulla med små, grå prickar av lerigt vatten går åt sidan för att prata.

– Jag som skulle vara ren idag, flinar Klas åt kameran, men han är förberedd för det mesta och snart har den smutsiga tröjan fått fungera som handduk och en renare version kommit på.

Någon explosion var det förstås inte tal om, mer en vanlig dag på jobbet. Både Klas och Per tycker att det roligaste med arbetet är det där som kräver improvisation och kreativ problemlösning.

Per Särnmark har bara varit på firman i ett halvår, men han och Klas har känt varandra sedan barnsben.

Som far och farfar

Per har jobbat ett halvår i firman medan ägaren Klas gjorde som far och farfar och började borra brunnar så fort som möjligt, med något som enbart kan beskrivas som iver. Pappa Kurt slutade skolan så snart det bara gick, för att få jobba i sin pappa Yngves firma. Klas hann testa lite annat efter gymnasiet men det var ändå brunnsborrningen som vann.

– Det är ju ett så omväxlande jobb. Även om det är samma moment är det olika kunder, olika trädgårdar. Och nya problem varje dag, säger Klas med ett av sina många leenden.

– Ja, vi gillar problemlösning. Idag körde vi fast med kronan men här är lätt att arbeta i övrigt, säger Per med en nick mot gårdstunet.

– Andra gånger får vi knappt fram riggen ens. Allt handlar om att lösa uppgifterna i stunden.

Svarar på nyfikna frågor

Det regnar småspik ute och vi sitter i ett uthus där så småningom den nya hydroforen till den nyborrade vattenbrunnen ska installeras. Strax kommer ett par som haft med sig fällstolar och kaffetermos när de tittade på brunnsborrarnas arbete.

– När vi borrade brunn fick de inte vatten förrän vid 120 meter. Hur ska det bli här, undrar de.

Klas och Per svarar tålmodigt på frågorna som upprepas varje dag, med samma goda jämnmod och varma leende.

– Det är inte en borrning utan att folk kommer och tittar och byter några ord.

Kanske är det de stora maskinerna, kraften och det djupt mänskliga i att söka vatten, funderar vi, som lockar åskådarna. Men Klas tror att det mest är för en äldre generation som brunnsborrarjobbet kunnat vara en dröm. De unga gillar inte smutsen, vädret och grovarbetet, gissar han. För den digitala generationen är brunnsborrning inget framtidsarbete.

– Men vattenbrunnar kommer alltid att behövas. För energiborrningens del kommer marknaden däremot att ändras snart. Även om vi i vårt företag inte märkt av det än. Alltså, i princip görs ju färre och färre hål för bergvärme för privatkunder. Men för oss har det inte minskat. Konstigt nog.

Störst i trakten

Bredareds brunnsborrning har sitt huvudkontor på Samuelssons släktgård Sköttning utanför Borås och arbetar inom ett femmilsområde med traditionell borrning. Idag är de störst i trakten, med två maskiner. För 15 år sedan var de ett av fyra företag där de största konkurrenterna hade fem, sex maskiner.

– Bergvärme för villakunder börjar ju bli färdiggjort. Men jag tror att geo-energin har en framtid när man talar om bergvärme för större geoenergianläggningar. Sedan skulle även ny teknik för exempelvis vägvärme innebära ett stort uppsving för branschen.

Med Sonic Geodrill kan man ta upp ostörda borrkärnor för analys.

En resa med Sonic

Ett biföretag till den traditionella borrningen är Sonic Geo Drill, där hela borrkärnor tas upp med vibrerande teknik. Kärnorna använd sedan för geologisk analys och undersökning av förorenad mark. Här har Klas företag länge varit ensamt i Sverige. Förra året var första gången maskinen var fullbelagd.

– Det har varit en lång uppförsbacke för att få igång marknaden. Det är så när man är först med ny teknik. Det krävs mycket arbete för att få igång efterfrågan.

Sonicborren har en vibrerande enhet som kan plocka upp intakta borrkärnor av jord, lera och grus ned till 62 meters djup. Här har företaget kunder, huvudsakligen åt myndigheter, från sydligaste Skåne till nordligaste Norrland.

Att den nya verksamheten ligger Klas varmt om hjärtat är inte att ta miste på. Att våga satsa på det nya var hans och pappa Kurts gemensamma ”baby”. När Kurt gick ur tiden 2009, bara 58 år gammal, valde Klas ändå att gå vidare på egen hand.

– Det var vår idé, som vi utvecklade tillsammans. Det är klart att jag saknar honom på en massa olika sätt. Sedan hade det gjort en stor skillnad för företaget om han hade varit kvar.

Far och son snackade jobb vare sig de var på jobbet eller ej. Idag arbetar ofta Klas tillsammans med sin bror Henrik som är rörläggare. De anställda är grannar och vänner sedan länge. Nu senast är det Per som tillkommit. De båda har jagat tillsammans ”sen Klas knappt kunde gå” och jobbförslaget framförde Klas från semesterstugan medan Per dukade inför den årliga grabbmiddagen. När nu hustru Maria går in i företaget för att arbeta med både administration och tekniskt planarbete är cirkeln sluten. Varför prata om något annat än borrning, när det ändå är på allas läppar?

Klas Samuelsson är tredje generationens brunnsborrare på Bredareds Brunnsborrning.

Bredareds Brunnsborrning

Bredareds Brunnsborrning är beläget på gården Sköttning, Bredared, utanför Borås.

Startat av farfar Yngve 1952 (med egen maskin sedan 1956). Yngve dog 1999, pappa Kurt som tagit över dog redan 2009, 58 år gammal. Idag har företaget sex medarbetare och leds av Klas Samuelsson.

Verksamhet: Brunnsborrning och underhåll av vattenbrunnar, energiborrning, stenspräckning samt borrning med Sonic som tar borrkärnor.

Klas om Geotec och Avanti:

”Det blir jättebra för kunderna med en enad branschorganisation när de söker kvalitet. Två organisationer skapar tvetydighet. Jag tror mycket på sammanslagningen.”

Text och foto: Anna Hagnell