HP Borrningar – mer än ett borrföretag

Trots stolta traditioner i familjeföretaget vill Göran Persson, andra generationens borrare, gärna se HP Borrningar som mer än ett borrföretag. Han har familjen med på denna resa. I svågern Tony Jernström har han också en vd, villig att gå samma väg. Att bygga nätverk är A och O för de båda kollegorna, de vässar och vidgar sin kompetens och sitt utbud genom noga valda samarbetspartners.

Det var min pappa Yngve som startade företaget tillsammans med en kollega, två unga pågar som ville tillgodose skåningarnas behov av rent vatten. HP står för Henning och Persson, berättar Göran Persson, delägare och arbetande styrelseordförande.

Platsen var Hallaröd utanför Höör, och många uppdrag tog plats på Hallandsåsen. Sedan dess har det runnit mycket vatten under broarna. Göran Persson och hans syster Anette Jernström tog över företaget och de har funnit sin vd i civil- ingenjören, maken och svågern Tony Jernström. Med honom har hållbara energilösningar fått en allt mer central roll i det idag Klippanbaserade företaget. Visionen ”Livskvalitet genom rent vatten” handlar idag lika mycket om energi.

Lilla Klåveröd

Borrsvängen besöker HP Borrningar på deras kursgård i Lilla Klåveröd, mitt på Söderåsen. Här, i en bedårande miljö, tar de emot såväl studenter och forskare som kunder och samarbetspartners. Det är en mötespunkt med fokus på vatten och energi, en plats för att göra studier och demonstrera utrustning såväl som att knyta kontakter och göra affärer.

– Såklart är vi affärsdrivande, men det är min övertygelse att vi måste ta vårt arbete ytterligare ett steg. Vi arbetar för klimatet och en grön omställning i allt vi gör, säger Göran Persson.

Gården har fått alla moderna energilösningar. Här finns nio undersökningsbrunnar och flera av dem tjänar fastigheten, som vattentäkt och för akvifervärme. Det goda dricksvattnet tas från en egen brunn och har varumärkesskyddats som ”Ekologiskt vatten”.

– Rent vatten är verkligen en hjärtefråga för oss och vi vill gärna dela med oss av vår kunskap. Här har gjorts flera examensarbeten genom åren.

Gränsöverskridande arbete

Efter en rundtur bland borrhål och diverse utrustning tar Tony Jernström snabbt taktpinnen vid konferensbordet och passar på att beskriva HP Borrningar som ett högteknologiskt företag. Han själv svarar för företagets utveckling vad gäller energi och energisystem. Göran Persson projektleder tjänster inom vatten och vattenrening. Allt tillsammans med det 20-talet anställda och i samarbete med dotterbolag och partners.

– Vi växer genom engagemang, vi har under många år ingått samarbeten och delägarskap med företag i vår sfär. Exempelvis är Skånska Energilösningar ett dotterbolag för att kunna möta behovet av klimatsmarta energilösningar, liksom Geobatteri. All den teknik vi arbetar med i vårt och våra delägda bolag kan vi lära oss mer om och utveckla här på gården, säger Tony Jerntröm.

De ingår också i ett nätverk med en rad större företag, där HP Borrningar har den drivande rollen. Här ingår aktörer som Dahl, Optimera och Saint Gobain. Ibland har HP Borrningar huvudansvar för en entreprenad och ibland är man underentreprenör.

– På så sätt är vi fortfarande det lilla familjeföretaget men vi kan konkurrera med stora företag. Det är den väg vi valt, framför att växa organiskt. Idag ser jag oss som en komplett leverantör av vatten- och energilösningar. Borrhålet är bara en del.

Kunderna är allt från fastighetsbolag, kommuner och lantbruk i mellersta Sverige och privata brunnsägare i Skåne, Halland, Blekinge och Småland samt Öland till entreprenader i norra Europa. HP Borrningar har mer än 10 000 borrade brunnar bakom sig.

– Just nu provborrar vi för en energilösning till ett sjukhus i Polen, berättar han.

Två män och en firma – svågrarna Göran Persson och Tony Jernström har drivit familjeföretaget HP Borrningar i Klippan AB tillsammans i snart 30 år, som delägare och arbetande styrelseordförande respektive vd.

Akademi + industri = sant

Tony Jernström utvecklar sina tankar vidare om värdet av att arbeta gränsöverskridande. Han vill inspirera andra att öppna dörren för stora som små samarbeten i branschen, och att våga möta studenter, forskare och andra som besitter en kunskap och kompetens som kan komplettera det egna arbetet. Vägen till framgång för det borrföretag som vill vara mer än ett borrföretag går också via möten med akademin, menar han.

För HP Borrningar har det varit en nyckel till framgång att de aldrig varit rädda för utmaningar. De är teknikfreak och nördar, menar Tony Jernström medan Göran Persson föredrar att beskriva dem som nyfikna och vetgiriga. Hur som, varje steg de tar framåt tar de med eftertanke.

Som när de gjorde provborrningar vid tunnelbygget på Hallandsås, ett utsatt och i särklass utmanande projekt. HP Borrningar valde att se det som en lärotid med möjlighet att vässa sina kunskaper samtidigt som de byggde ett nätverk.

– Jag tror att man ska se möjligheter i både det lilla och stora. Borrbranschen har förändrats och det är häftigt att se vilka möjligheter det ger. Vi lär oss något nytt varje dag, alla våra uppdrag är utvecklande. Vi är verkligen i en dynamisk och föränderlig bransch, konstaterar Göran Persson.

Forskning är framtiden

Framtiden för det dynamiska företaget, med sina entusiastiska företrädare, hur ser den ut?

Den yngre generationen vill se mer energieffektiva lösningar och då gäller det för oss att vara lyhörda för vad som händer i omvärlden. Ännu mer forskning och utveckling hoppas vi på. Det är nödvändigt inte enbart för våra affärer, utan också med tanke på det klimatarbete och den gröna omställning vi alla har att bidra till.

– Vi måste bli ännu bättre på att samverka och mötas kring hållbara insatser. Om tio år ingår företaget i ett ännu större sammanhang.

Det säger han utan att tveka, Tony Jernström, och utan att överlägga med sin svåger och styrelseordförande, Göran Persson. Men de vet ju var de har varandra, efter snart 30 år som kollegor.

HP Borrningar

Startade: 1959.

Arbetsområde: Borrning för vatten, energi och anläggning. Vattenanalys och -rening, helhetslösningar inom förnyelsebar energi och andra uppdrag genom sitt partnerskap.

Ägare: Göran Persson och Anette Jernström.

Antal anställda: 22, och drygt 70 i gruppen av delägda bolag.

Borriggar: Sju egna samt förfogar över tio stycken totalt, med flera olika borrtekniker.

Maskinstall: Elva kompressorer, tio specialenheter som pumpar och grävmaskiner.

Omsättning:46 miljoner, och 170 i de delägda bolagen.

Resultat: 5,6 miljoner.

Geografiskt område: I dagsläget allt från borrning för kommuner i mellersta Sverige och vattenborrning för privatpersoner i söder till energiborrning i Polen.

TEXT: MIA ISING FOTO: KENNET RUONA

Iskristallen välkomnar borrföretagen

Sedan Geotec och Avanti gick ihop och bildade den gemensamma organisationen Borrföretagen har förhoppningarna på en stark organisation växt bland medlemmarna. Det menar Iskristallens vd Robert Nilsson. – Det märker jag när jag träffar kollegor. Den allmänna åsikten är att branschen stärks genom sammanslagningen och det kommer att bli lättare att få igenom våra krav.

Iskristallens vd Robert Nilsson rattar med säker hand den av snöslask nedstänkta och inte längre så vita firmapickupen. Han svänger in på husbilstillverkaren Tumbos stora fabriksområde strax utanför Eskilstuna. Vi stannar vid en nedfälld bom och Robert tutar.

– De brukar vara alerta och släppa in när man kommer, säger han och spanar mot huvudbyggnaden.

Medan vi väntar på att bli insläppta berättar Robert att det tidigare fanns ett visst motstånd, särskilt hos äldre borrare, mot en sammanslagning av Geotec och Avanti. Gamla motsättningar mellan de två organisationerna spökade. Det var också större konkurrens borrare emellan. En osund konkurrens som Robert inte alls tror på.

– Nuförtiden har vi i branschen betydligt större kontakt med varandra, säger han. Trots att vi är konkurrenter hjälps vi åt och samarbetar. Där spelar Borrföretagen en stor roll då de underlättar kontaktskapande.

En annan fördel med att ha en stark medlemsorganisation i ryggen är att det blir lättare att få kontakt med de styrande, både i kommun och riksdag, menar Robert. Alla kontakter uppåt går genom organisationen.

– Vi vill gärna vara med vid viktiga beslut som påverkar oss, till exempel när regeringen tar fram miljökrav. Där har vi många viktiga synpunkter som får större tyngd när de framförs av Borrföretagen. Jag tror dessutom att regeringen tycker att det är en fördel att kunna ha en dialog med oss som arbetar med det här dagligen.

Industrier skaffar geoenergi

Bommen lyfts till slut och vi blir insläppta på husbilstillverkarens gigantiska område. Företaget expanderar med nya fabrikslokaler och Iskristallen är anlitade för en omfattande geoenergiborrning. Sammanlagt blir det 41 borrhål till 200-250 meters djup. Att stora industrier installerar geoenergi har varit en växande trend de senaste fem åren, konstaterar Robert.

– Det är så pass bra ekonomiskt att ha geoenergi, säger han. Man kan ju ha både värme och kyla i samma installation. Så när man ändå investerar mycket och bygger stort så passar man på. Det är helt klart en trend.

Och bygger man nytt där det inte finns kommunalt vatten så passar man på att borra för energi när man ändå borrar för vatten, berättar Robert. Även bland nyblivna fritidshusägare har intresset för geoenergi ökat markant.

– Sedan coronan kom har det blivit betydligt fler borruppdrag i fritidshus. Folk lever annorlunda nu. Sommarboende blir året runt-boende. Många köper hus på landet där de lever under långa perioder och då investerar man i geoenergi. Man har förstått att det lönar sig i längden.

Tumbo Husvagnar bygger ut och passar på att installera geoenergi. Det är ett stort uppdrag och Iskristallen borrar sammanlagt 41 hål på området.

Medieföretaget som började borra

Iskristallen har i nuvarande form funnits sedan 2006. Men innan man började borra var det snarare ”grävjobb” som gällde. I alla fall om man ska hårddra det

– Iskristallen startade nämligen som ett medieföretag. Delägare Håkan Ringkvist, som är filmare i grunden, startade företaget 1995. I många år producerade Iskristallen filmer åt bland annat SVT. Håkan filmar fortfarande, men numera lägger han medieproduktionerna i en annan firma. Robert berättar: –

Håkan och jag är gamla kompisar och vi hade länge pratat om att starta något tillsammans i borrbranschen. 2004 slutade jag av olika anledningar på en borrfirma som jag hade jobbat länge för. Då blev det helt plötsligt läge. Håkan hade ekonomin och jag hade kunskapen och kontaktnätet.

Sagt och gjort. Håkan gick in med finansiering och Iskristallen köpte sin första borrigg. Kundkretsen fanns redan, jobben trillade in och efter två år gick man plus. Idag är man en etablerad aktör i hela Mälardalen. Vad är då hemligheten bakom framgångarna? Robert svarar med att rycka på axlarna. Om man ska hårddra det så finns det bara ett sätt att arbeta på i den här branschen, menar han. ”Borrar man ett hål så borrar man ett hål. Det går bara att göra på ett sätt”. Han säger det med ett leende.

– Så här är det. Vi är ett litet företag och det gör att vi kan vara flexibla. Vi kan ändra planeringen ganska omgående. Det gör att vi kan rycka ut på snabba beställningar och akutjobb. Robert funderar en liten stund och fortsätter sedan:

– Vi sätter en heder i att ha städat och rent hos kunden. Det blir väldigt stökigt när man borrar, det går inte att undvika, men vi röjer undan kontinuerligt. Och vi är försiktiga. När vi kör in med stora maskiner i en kunds trädgård så ser vi till att gå varsamt fram.

Egen verkstad och tvätthall

En stor konkurrensfördel, konstaterar Robert, är att man har egna verkstadsmekaniker. All service och underhåll görs i egen regi.

– Vi servar våra maskiner kontinuerligt i vår egen verkstad, och vi har dessutom en egen tvätthall. Vår maskinpark är alltid hel och ren. Iskristallen har nyligen investerat flera miljoner i nya maskiner. En ny borrigg och en ny kompressor är på väg. Det är en investering som kommer att betala sig, spår Robert. Runt hörnet väntar nämligen flera stora jobb. Bland annat ska man borra för geoenergi till Strömsholms Djursjukhus.

– Det kostar mycket att utveckla företaget. Fem eller sex miljoner för en ny rigg och en ny kompressor, det innebär att man måste vara ganska säker på inkommande jobb.

Borrningen hos husbilstillverkaren är i sista fasen, allt ser bra ut och Robert är nöjd med arbetsplatsbesöket. På vägen ut möter vi en högtrycksspolare på väg in. Bilen är från samma firma som Robert lämnade en gång i tiden för att starta eget. Föraren vinkar glatt. Robert tutar. Cirkeln sluts.

TEXT OCH FOTO: SIMON JOHANSSON

Nöjda kunder är de bästa säljarna

Peekab har efter samgåendet med Ingenjör Gunnar Jonsson AB tagit en ledande position i Göteborgsregionen. Framgångsfaktorerna stavas mod, samarbetsförmåga och en hållbar produkt.

– Brunnsborrning har framtiden för sig, inget snack om saken, säger vd Emrik Eklund utan minsta tvekan.

Efter ett antal år i databranschen åkte kostymen av. Emrik Eklund bytte bana och satsade på brunnsborrning. Tillsammans med en kollega startade han Peekab och den första brunnen borrades 2005. Sedan dess har företa- get vuxit organiskt och haft en positiv utveckling. För att kunna ta nästa steg och klara framtida investeringar såg han ett behov av att kunna räkna hem större uppdrag. Peekab behövde växa snabbare.

– Det var nödvändigt att ta position som en större aktör och därför tog jag kontakt med Ingenjör Gunnar Jonsson, ett etablerat företag i branschen sedan över 50 år. Vi såg samma behov och klickade direkt. Vi bestämde oss inledningsvis för att samarbeta. Det skedde redan 2016 och tre år senare var vi mogna för att bilda ett bolag. Samgåendet har givit oss en mycket stabilare plattform. Gemen- samt har vi en enormt bred kompetens och en värdefull erfarenhetsbank. Vi utgår både från Älvängen och Kållered. Det är en styrka att finnas på två sidor om Göteborg, berättar Emrik.

Sedan 1 januari 2019 är det gemen- samma varumärket Peekab och fusionen har varit lyckosam.

– Nu kan vi räkna på större projekt och vår omsättning har haft en stabil ökning. I Göteborgsregionen är vi störst inom brunnsborrning och verkar även som underleverantör till de stora bygg- bolagen. Vi är mindre sårbara och mer resursstarka både när det gäller arbets- kraft och materiellt, säger Emrik.

Konsten att skapa ett team

Christoffer Berglund, en av Peekabs drygt 20 medarbetare, är ute på uppdrag.

Rutinerna och kulturen ser sällan samma ut när två företag blir ett. Det var en utmaning som Peekab valde att hantera genom att involvera personalen.

– Ja, det gick inte över en natt, men efter två gemensamma resor släppte det. Jag tror att det var klokt att vi satsade på att ha roligt tillsammans och lämnade det vardagliga arbetet. Vi åkte först till Warszawa och sen till Prag. Efter det var vi ett team, avslöjar Emrik.

Med ett 20-tal anställda ökar också kraven på ledarskap och personalfrågorna sköter han fortfarande på egen hand.

– Personalen är det värdefullaste du har som företagare. Hos oss är det frihet under ansvar som gäller. De får gärna utföra jobbet på sitt sätt, men resultatet måste alltid vara perfekt. Nöjda kunder är våra bästa säljare, men ibland blir det fel och då måste vi hantera det på bästa sätt. Det försöker jag alltid lära killarna, säger Emrik.

Kan jobba från Thailand

Att han litar på sin personal och ger dem fullt ansvar råder det ingen tvekan om. I många år har han tillsammans med sin familj valt att lämna Sverige för Thailand under ett antal kalla vintermånader.

– Det fungerar faktiskt väldigt bra att leda ett företaget från solen. Jag är aldrig längre bort än ett telefonsamtal. All administration sköter jag via datorn och offerter kan du räkna på oavsett var i världen du befinner dig. Jag tror snarare att det har varit utvecklande för min personal att jag inte alltid är fysiskt närvarande. De känner att det är på riktigt, att jag verkligen litar på dem, menar Emrik.

Fler väljer geoenergi

Framtidsutsikterna för brunnsborrning ser ljus ut enligt Peekabs vd och huvudägare. Geoenergi är tryggt och ekonomiskt försvarbart. En hållbar energikälla som även offentlig sektor väljer i allt större utsträckning.

– Från att bara ha borrat för enskilda villaägare består uppdragen av borrning för nya skolor, idrottshallar och industrifastigheter.Vårt enskilt största projekt var Kungälvs nya sjukhus. Där borrade vi inte mindre än 70 hål på vardera 230 meter. Det var utmanande på många sätt, men självklart ett väldigt meriterande uppdrag, säger Emrik och tillägger avslutningsvis:

– Det enda som möjligen skulle kunna hota är om det kommer in en riktigt stor aktör som dumpar priserna, men vi kän- ner oss trygga i Göteborg. Det är en fin familjekänsla och vi är aktiva i flera olika nätverk. Genom att samarbeta med andra och knyta nya kontakter tar vi oss fram. Med 15 år i branschen har vi skaffat oss många och långa relationer. Det är svårt att konkurrera ut så länge vi gör bra jobb – och det gör vi, lovar Emrik Eklund.

PEEKAB Brunnsborrning

Grundat: 2005. Fusionerades med Ingenjör Gunnar Jonsson AB 2019.
Ägare: Emrik Eklund, Peter Johansson och Patrik Lundin.
Antal anställda: 21.
Omsättning: ca 50 miljoner.
Verksamhet: Borrar brunnar för värme och vatten samt installation av vattenfilter.
Certifiering: ISO 9001, ISO 14001, ISO 45001 – inom arbetsmiljö, kvalitet och miljö.
Motto: ”Alla våra kunder ska alltid vilja rekommendera oss”.
Största uppdraget: 70 borrhål på 230 meter för Kungälvs nya sjukhus.

Emrik Eklund

Ålder: 48.
Bor: Villa i Älvängen.
Familj: Gift med Linda, barnen Jonathan 19 och Ida 17 år.
Viktigaste ägodel: ”Sommarstugan, men egentligen golfbagen för det är på golfbanan som jag har knutit många kontakter som genererat affärer och långsiktiga samarbeten”.
Viktigast på jobbet: ”Att ha medarbetare som trivs och jobbar med glimten i ögat”.
Ledaregenskaper: ”Jag tror på frihet under ansvar, men jag ryter till om det behövs”.
Reser helst till: Thailand
Favoritlag: IFK Göteborg. ”Torbjörn Nilsson är nummer ett”.

Text: Per-Anders Klöversjö, Foto: Kajsa Thorson

 

Borrningen har tagit honom ända till Indien

När Mikael Lindgren började jobba som brunnsborrare anade han inte att det var ett yrke som skulle ta
honom utomlands.

Men för AB Norrfjärdens Brunnsborrningar utanför Piteå är arbetsfältet Norrbotten, Västerbotten – och resten av världen.

Det var för tolv år sedan som Norrfjärdens Brunnsborrningar fick sitt första uppdrag utanför landets gränser. Företaget blev anlitat för att tömma en masugn i Holland på smält stål inför en renovering, något som man redan hade gjort vid upprepade tillfällen åt stålverket SSAB i Luleå.

Tillvägagångssättet liknar det som man använder när man borrar för bergvärme.

– Vi borrar ett hål genom teglet snett in under masugnen, så att det flytande stålet som rinner ner genom ett tapphål kan rinna vidare ut på en sandbädd, förklarar Mikael Lindgren.

Renoveringen behöver endast ske ungefär vart tionde eller upp till vart tjugonde år och därför är det inte många borrföretag som har erfarenhet av det.

– Tidigare var det folk som stod på två meters håll och borrade med syrgaslans. Det kom ut giftiga gaser och man kunde dö. Men vi kör borrsträngen in i ugnen och själva står vi med borriggen 40 meter bort. Med vårt sätt att göra det är det inte alls farligt.

Tack vare arbetena de har gjort hos SSAB har de fått rykte om sig i världen att de behärskar en säker teknik och har lång erfarenhet av masugnstömningarna. Efter det första utlandsuppdraget etablerade de ett samarbete med ett holländskt företag som säljer sitt koncept över hela världen. Norrfjärdens brunnsborrning sköter borrningen medan ett annat bolag gör murningen av det nya teglet på insidan av masugnen.

Började efter lumpen

Norrfjärdens brunnsborrning startade redan 1948 och Mikael Lindgren började arbeta som anställd 1996 direkt efter lumpen. Han var utbildad svetsare sedan gymnasiet och i arbetet på borrningsföretaget ingick en del svetsning, medan han fick lära sig brunnsborrning från grunden av förre ägaren.

– Det var inte så svårt att lära sig när man hade en bra lärare.

Det var hans bästa kompis pappa, som i sin tur hade tagit över efter sin svärfar, som drev företaget på den tiden. Mikael Lindgren och hans kompis började båda två att jobba på företaget. Han trivdes bra från start.

– Alla kände alla och det var god gemenskap.

Kompisen, som han har känt sedan lågstadiet, arbetar fortfarande kvar och de umgås även utanför jobbet. När det blev tal om att någon skulle ta över från tidigare ägaren hade de först tänkte göra det gemensamt, men i slutänden var det bara Mikael Lindgren som var intresserad. Det var 2006 och den tidigare ägaren arbetade kvar för att hjälpa honom in i den nya rollen. Han gick i pension först för ett par år sedan.

Mer ansvar

Skillnaden mot att vara anställd och att driva företaget är ganska stor tycker han. Det innebär betydligt mer ansvar, både att säkerställa att de får in nya uppdrag och att vara sina tidigare kollegors chef.

– Samtidigt var det en nytändning för mig.

Än idag när han beskriver sin roll i företaget, kallar han sig inte enbart vd utan också arbetare – för han deltar fortfarande aktivt i borrningen.

– Inriktningen är den samma nu som tidigare. Vi utför borrning för dricksvatten, borrar efter bergvärme och åtar oss uppdrag åt Vattenfall som behöver hjälp att kontrollera dammsäkerheten. Vi arbetar också ibland med vattentäkter åt kommuner eller hjälper till att skapa energianläggningar till större fastigheter som hyreshus och hotell.

Mikael Lindgren tycker det är roligt med utmaningarna som de större uppdragen innebär. Men även att borra brunn åt en privatperson och se glädjen när de hittar vatten har sin tjusning.

– Det händer ibland att man får en vinflaska då, säger han och ler.

40 grader varmt

Därutöver har Norrfjärden sina utlandsjobb. Hittills har han hunnit åka och jobba i Holland, Italien, Kanada, Brasilien och Indien. Japan och Sydkorea är på gång om Corona-restriktionerna upphör.

De skickar borrutrustningen med båt eller flyg om det inte finns att hyra på plats. Själva borrningen tar fyra timmar, men med alla förberedelser och säkerhetsutbildningar behöver de i regel vara på plats i en vecka.

I Brasilien och Italien var det fint minns han, men den mest spännande resan var tveklöst den till Indien:

– Det är stor skillnad på kulturen. Dessutom var det 40 grader varmt och både fattigt och smutsigt. Men de hade hög säkerhet på järnverket.

Bara att ta sig igenom tullen in och ut ur landet var ett äventyr.

– Det tog ett år innan vi hade fått hem grejerna. Vi hann inte uppleva så mycket av landet, men fick ändå se några tempel, heliga kor och lite av byn och staden där vi jobbade.

Det blev uppmärksammat i lokalmedia när Norrfjärdens brunnsborrningar började arbeta utomlands.

Aldrig saknat jobb

Under åren som Mikael Lindgren har varit vd har de aldrig saknat jobb.

– Det är stor konkurrens, men vi har ett gott rykte sedan gammalt så vi får många förfrågningar och behöver inte annonsera särskilt mycket.

Han tror att det beror på att de alltid försöker ställa upp för kunderna och inte glömmer bort någon.

– Gör man något fel får man stå för det och rätta till det.

Vad har du för framtidsvisioner?

– Att försöka utveckla borrsäkerheten så att det ska gå lättare och vara roligt för mina anställda att gå till jobbet och sedan att se till att vi har jobb.

Mikael månar om trivseln och ordnar gärna firmafester. Det har också hänt att han har bjudit på en weekend vid Piteå havsbad eller i Stockholm för de anställda och deras respektive.

Tidigare var företaget medlem i Avanti, som han tycker att han hade mycket nytta av, men han ser positivt på bildandet av Borrföretagen.

– Att vara med i en sådan organisation ger ju gemenskap, man lär känna gruppen ganska väl och kan ta hjälp från folk söderifrån om man behöver. Jag hoppas att det kommer fungera likadant i den nya organisationen, att det finns möjlighet till att gå utbildningar och att vi gemensamt kan få bra rabatt på till exempel diesel.

Mikael Lindgren

Ålder: 45

Bor: Norrfjärden, Piteå

Familj: Fru och ett barn, 5 år

Gör: Vd och arbetare

Bolagsform: Aktiebolag

Antal anställda: 6 totalt med mig

Omsättning: 15 miljoner kronor per år

Fritidsintressen: Skoter, fjällen, motorsport

Utbildning: Utbildade sig till svetsare i gymnasiet.

 

Text och bild: Ulrika Vallgårda

Glada kunder bästa lönen för Elvings Brunnsborrning

Det är inte alla hantverkare förunnat att få tårta av kunden efter avslutat jobb. Men för Elvings är det snarare regel än undantag.

− När vi ger människor vatten har vi löst ett av de primära behoven i deras liv, säger Morgan Jartell, som driver Elvings Brunnsborrning tillsammans med sonen Daniel.

Mycket handlar om kunderna när Morgan och Daniel Jartell ska berätta om sin verksamhet. Morgan är full av historier, om katten han träffade i går på ett kundbesök, om korna som var så törstiga när de borrade efter vatten i deras hage att de kom och drack så fort vatten började sippra ut i gräset och sedan kliade sig mot maskinerna.

− Det var lite svårjobbat, minns Morgan. Det finns snart inte en grusväg i Västra Götaland som vi inte har åkt på, fortsätter han.

Fick en tomt i lön

Men låt oss ta ett steg tillbaka och se hur det hela startade, och med vem.

− Det var min pappa Elving Gustavsson som började, några år efter andra världskriget. I många år var det ett enmansföretag, och den första anställda kom runt 1970.

Pappa Elving, som gav namn åt företaget, fick ibland vara kreativ i sina kundkontakter.

− En gång borrade han en brunn i ett område där det skulle byggas sommarstugor. Markägaren hade inga pengar, så han fick en tomt i betalning. Det blev en bra affär när han sålde tomten ett antal år senare, berättar Morgan.

År 1975 klev Morgan in i företaget, efter att bland annat ha jobbat på SKF med att bygga glasfiberbåtar.

Sonen Daniel gjorde också en resa inom andra verksamheter innan han landade i familjeföretaget.

− Det var ingen självklarhet att jag skulle gå in i företaget, men jag har ju varit med sedan jag var liten. Jag kan det tekniska och vet hur vi hanterar våra kunder.

Att det är ett familjeföretag innebär bara fördelar, konstaterat Morgan Jartell.

− Hur många kompanjonskap spricker inte? Den stora fördelen med familjeföretag är att vi kan lita på varandra till 100 procent och mer.

Tre generationer i Elvings brunnsborrning. Daniel och Morgan Jartell flankerar ett foto på grundaren, Elving Gustavsson.

Borrar helst efter vatten

Elvings har sitt säte i Vårgårda, sju mil nordost om Göteborg och verkar främst i Västra Götaland. Företaget ägnar sig åt såväl brunnsborrning som att borra för bergvärme, men den absoluta merparten av jobben handlar om vatten.

− Jag skulle tro att vi gör 90 procent vattenbrunnar. När du jobbar med bergvärme är du en underentreprenör och kan därmed inte få samma lönsamhet. Dessutom sliter det mer på maskinerna eftersom det handlar om fler borrtimmar för samma pengar, säger Morgan.

− När det handlar om vattenbrunnar äger vi uppdragen själva.

Vattenborrningen innebär också en direktkontakt med kunden, som de inte vill vara utan. Oftast börjar det med ett telefonsamtal.

− Vi har märkt de senaste åren att det är fler kvinnor som ringer. De vågar också ställa fler frågor, och ibland hör man mannen i bakgrunden som sufflerar med frågor, berättar Morgan.

Elving Gustavsson som startade företaget fick vara reklamman i en kampanj för borriggar på 1950-talet.

Inga långa relationer

Nästa steg är ett kostnadsfritt hembesök, där upplägget presenteras.

− Kunderna är ofta väl förberedda och har pratat med sin bank. Dessutom får vi möjlighet att se kunden i ögonen, och det händer nästan aldrig att vi tar kreditupplysning på våra kunder, säger Morgan Jartell.

Några långa relationer med kunderna blir det dock inte. När brunnen väl är borrad och allt är installerat hörs de aldrig mer av.

− Vi har brunnar som min pappa borrade på 1950-talet som fortfarande fungerar utmärkt, konstaterar Morgan med stolthet.

Att hela tiden möta nya kunder är en del av arbetets tjusning.

− Vi får träffa många trevliga familjer, och vi får se nya kunder och nya platser varje dag. Folk blir glada över det vi gör för dem. Många har kämpat länge med missfärgat vatten och kört vatten i dunkar, säger Daniel Jartell.

Far och son i samspråk. Både Daniel och Morgan Jartell är ofta på språng mellan de olika uppdragen.

Service och vattenrening

Den typiska kunden är en som bygger nytt på landsbygden, och det handlar alltid om vatten, ibland även om värme. Dessutom arbetar Elvings med service av pumpar, både i egna och andras brunnar.

− Det är inte så många som behärskar att göra pumpbyten på 100 meters djup, konstaterar Morgan.

− Servicedelen och vattenrening är också något som vi kommer att utveckla mer, tillägger Daniel.

Tänker hållbart

Morgan och Daniel Jartell är glada över att branschorganisationen Borrföretagen nu är verklighet, och de ser många möjligheter till samordningsvinster.

− Jag mailade kansliet häromdagen om att vi borde satsa på fossilfri diesel. Den är lite dyrare men om vi går ihop kanske vi kan få ett bättre pris. Vi måste tänka klimat och hållbarhet, och vi använder själva bara den fossilfria dieseln HVO100, säger Morgan.

I Elvings egen pipeline ligger närmast ett 70-årsjubileum. Det skulle ha skett i fjol, men hanns inte med. För Morgans del handlar det så sakteliga om att trappa ner. Något.

− Jag ska försöka komma ner i heltid.

Fotograferar kor

Det handlar dock inte om krav från en hustru som väntar därhemma. Hustrun Barbro är själv egenföretagare inom konsthantverk och har fullt upp med det.

Det handlar istället om att få tid att göra färdigt en fotobok om kor. Morgan har fotografi som intresse och har ägnat sig åt att ta bilder på kor ett tag.

Om framtiden tänker de att företaget ska fortsätta ungefär som nu, och inte bli större. Det finns också en fjärde generation på tillväxt, Charlie, elva år.

− Han frågade mig för ett halvår sedan om jag tyckte att han ska börja i företaget, berättar Morgan.

− Jag svarade att det är kallt, tungt, bullrigt och skitigt, men rätt kul. Då svarade han ”jaha du”.

Text och foto: Anna Nyberg

Alla kunder blir glada när brunnsborraren har gjort sitt. De här korna var både kunder och blivande motiv i boken som Morgan Jartell arbetar med. Foto: Morgan Jartell

Snabbväxande företag med guld i sikte

Protek Norr AB är ett snabbväxande företag i Norsjö som främst arbetar med kärnborrning åt gruv- och prospekteringsindustrin. Företaget ägs och leds av Freddy Flodman som förvärvade Protek efter en karriär som marknadschef inom skogsindustrin.

Freddy Flodman föddes och växte upp i Luleå. Efter att ha studerat till marknadsekonom gav han sig in i skogsindustrin där dåvarande Assi Domän blev hans arbetsgivare.
– Hos dem stannade jag i tretton år. De sista åren var jag försäljningschef hos Kappa Packaging som Assi Domän blivit en del av. Jag bodde då i Eindhoven i Nederländerna där de har sitt huvudkontor, berättar han.
Freddy drabbades av hemlängtan och ville att de tre barnen Daniel, Felix och Lovisa, skulle få växa upp i Sverige. 2003 blev Hovås i södra Göteborg familjens nya bas och han började nu leta efter företag att köpa upp.

– För att kunna vara verksam i den här branschen är arbetsmiljöarbetet viktigt både för oss själva och våra uppdragsgivare, säger Freddy Flodman. Foto: Christian Mård

– Jag sökte då främst efter sådana i norra Sverige. Det var nog främst på grund av nostalgiska skäl.
När företaget Prospekteringsteknik i Norrland – Protek, som var en outsourcing i slutet av 1990-talet från Boliden mineral, blev till salu 2007 slog Freddy Flodman till och köpte det. Protek hade då tolv anställda och sysslade med ovanjordsborrning.

Boom inom prospektering

– Jag fick en mycket bra relation med dåvarande huvudägaren som hade många presumtiva köpare till Protek men han valde att genomföra affären med oss.
Inom prospekteringsbranschen rådde det vid den tiden en boom på grund av en enorm efterfrågan på metaller från Kina. 2008 köpte Freddy ytterligare ett bolag, KGH Borr som också hade tiotal anställda och de arbetade uteslutande med underjordsborrning i Västerbotten.
– 2011 hade omsättningen tiodubblats och vi utsågs då till ett gasellföretag av Dagens Industri. Den här branschen är mycket volatil och beroende av metallpriserna. I år räknar jag med att vi landar kring 130 miljoner kronor i omsättning och 2020 kommer vi förmodligen upp i närmare 200 miljoner, berättar Freddy Flodman.

40 riggar

Proteks största kunder utgörs av LKAB och Boliden. Hela flottan av riggar är datastyrda. Det handlar då både om djuphålsmaskiner och lättare maskiner. För ovanjords-borrningar är borrsystemen både baserade på fast montage och flakväxlarsystem.
– Och vi har även riggar anpassade för helikopterlyft som kan användas i väglöst land.
På lönelistan har Protek idag 75 diamantborrare som utför kärnborrningar. Under nästa år räknar Freddy med att utöka manskapet med 10-15 personer för att kunna möta efterfrågan. 90 procent av uppdragen handlar om prospekteringsborrning där man letar efter ny malm. En del infrastrukturprojekt blir det också.

Kalle Lindblom är en av
Proteks 75 diamantborrare. Foto: Christian Mård

– Norra Sverige är Proteks huvudsakliga marknad, men även Finland och Norge är aktuella från tid till annan för uppdrag.
Branschen är relativt liten och konsoliderad. Detta har under årens lopp med stora konjunktursvängningar inneburit färre och större aktörer i branschen.

Klassiska lokaler

Protek hade från början sina lokaler i Boliden men sedan 2011 finns de i Norsjö där de tog över från lokalerna från Bergteamet Raiseboring när de valde att flytta sin verksamhet till Kiruna.
– Det här är klassiska lokaler där Torbjörn Bask tillverkade sina egenutvecklades borrmaskiner och som sedan Jama Mining Machines också höll till i.
Verkstaden som Protek använder för att anpassa egna borriggar och för att serva dem är på 2 000 kvadratmeter.
– In till verkstaden har vi en stor elförsörjningskapacitet vilket vi har stor nytta av i vår konstruktionsavdelning.
Borrarna kommer från hela landet med tyngdpunkten i Västerbotten. Det finns en tradition av diamantborrare i trakten på grund av att SGU har sitt mineralinformationskontor i Malå och där finns en stark tradition när det gäller prospektering.

– Min inställning är att ”alla vill göra sitt bästa” om de får förtroende från arbetsgivaren, säger Freddy Flodman. Foto: Christian Mård

Frihet under ansvar

Alla borrare ligger borta under veckorna och arbetar i huvudsak tolvtimmars skift. Protek har inte haft några problem med att rekrytera medarbetare.
– Vi rekryterar i huvudsak genom vårt eget nätverk. Borrarna kan vi lära upp ute på fältet medan mekanikerna måste ha en utbildning. Arbetet innebär både frihet och ansvar för den egna individen. Min inställning är att ”alla vill göra sitt bästa” om de får förtroende från arbetsgivaren.
Han berättar att man har en mycket liten personalomsättning och mycket låg sjukfrånvaro hos Protek.
– För att kunna vara verksam i den här branschen är arbetsmiljöarbetet viktigt både för oss själva och våra uppdragsgivare.

Kan borra djupare

När det gäller teknikutvecklingen konstaterar Freddy Flodman att det hänt mycket under de senaste tio åren.
– Vi kan nu borra betydligt djupare än tidigare. En annan skillnad är att vi numera kan använda grövre dimensioner på borrarna och att det finns mer avancerade tjänster i borrhålen.
Protek samarbetar med Lunds Tekniska Högskola kring det internationella forskningsprojektet Riksriggen.
– I Åretrakten har vi med Riksriggen, som finns här hos oss i Norsjö, borrat ett så djupt hål som 2 496 meter.
Den vanligaste diametern när det gäller borrar som används vid prospektering är 76 millimeter men det nyttjas även dimensioner på 56-96 millimeter.

Elias Nilsson och Stig-Ove Södermark arbetar med prospekteringsborrning i närheten av Bolidens gruva i Kankberg. Foto: Christian Mård

Utvecklar egen robot

– Ett borrör på 56 millimeter väger 11 kilo och ett på 76 millimeter väger 20 kilo så med grövre rör måste man få till en mer automatiserad hantering. Vi håller nu på att utveckla en egen helautomatisk robot som kan klara detta, berättar Freddy.
Vid sidan av sitt engagemang i Protek är Freddy Flodman även delägare i rederiet Condor Shipping i Luleå som kör turbåtstrafik och chartertrafik i Luleå skärgård samt taxitrafik runt skärgården.
Han arbetar två veckor från kontoret i Norsjö och en vecka från hemmet i Hovås.
– Fritiden ägnar jag mest åt att följa barnen på hockeyträningar och det blir också en del golf. För närvarande har jag ett handikapp på 14. Det blev en lyckad lösning att lämna toppjobbet hos Kappa och flytta tillbaka till Sverige. Nu njuter jag av att se hur Proteks verksamhet växer och utvecklas, avslutar Freddy Flodman.

Text: Lars Westerlund

Protek Norr AB i Norsjö

  • Förvärvades 2007 av Freddy Flodman.
  • Har 100 anställda och 40 borriggar.
  • Omsätter cirka 130 miljoner (2019).
  • Arbetar främst med kärnborrning år gruv- och prospekteringsindustrin.

“Vi ser oss som nya, men med mycket erfarenhet”

Det pratas om kronprinsarna i branschen. Om generationsskiften då söner tar över brunnsborrarföretagen efter sina pappor. En del väljer att gå samman med större bolag, men det finns också kronprinsar som väljer en annan riktning. Kristian Lindkvist, vd på Mälaröarnas brunnsborrning är en av dem.

Drygt tio minuters resväg från Drottningholms slott, där som bekant Sveriges kung och drottning bor, ligger Mälaröarnas brunnsborrnings kontor och verkstad. Kristian Lindkvist, 42 år, tog över bolaget från föräldrarna Leif och Torborg Lindkvist förra året.
Ute på gården i Skå, bland fordon, maskiner och slangar, susar toypudeln Greta fram som en liten virvelvind för att hälsa välkommen. Kort därefter kommer Lina Lindkvist, 40, som är gift med Kristian.
Några minuter senare dyker Kristian upp tillsammans med praktikanten Abbe. I dag var trafiken tillbaka till Ekerö trögare än förväntat, men efter en sen och snabb lunch på golfrestaurangen tvärs över vägen är energidepåerna påfyllda.

Mälaröarnas Brunnsborrning AB är ett familjeägt företag som drivs av andragenerationens brunnsborrare Kristian Lindkvist och hans fru Lina.

Strategier för framtiden

I köket står termosen laddad med nybryggt kaffe. Med koppen i handen berättar Kristian om generationsskiftet som skedde för bara år sedan. För hans del har den nya rollen inte inneburit några större förändringar.
– Nja, de senaste fem åren har jag mer eller mindre skött och drivit företaget. Det har kanske blivit fler arbetstimmar per dag sedan dess, men omställningen är inte jättestor. Den stora skillnaden var att vi kunde ta investeringsbeslut, säger han.
Lina sitter med vid köksbordet, nickar och intygar:
– Ja, vi har köpt en ny borrigg och det är den stora investeringen. Sedan har vi en plan på hur vi ska investera framöver och vilket team vi vill bygga. Det kommer avgöra hur vi investerar i maskinerna runtomkring, säger hon.

Borrkaxet i lungorna

Paret Lindkvist drar upp strategierna för framtiden tillsammans. De jobbar och planerar tätt ihop, precis som Kristians föräldrar gjorde. Lina är auktoriserad redovisningskonsult i eget bolag, men hon har också skött redovisningen i företaget i många år.
Kristian, som “har borrkaxet i lungorna sedan födseln” var anställd i familjeföretaget i 15 år. När pappa Leif började prata om att göra ett generationsskifte, hade han helst sett att alla tre syskon varit med i bolaget på något sätt.
– Han tycker att brunnsborrning är det bästa som finns och det var ett starkt skäl till att han önskade att vi alla skulle vara involverade, säger Kristian.
Så småningom utkristalliserade det sig att storebror Kristian hade störst intresse av att axla rollen. Redan 2006 blev det uttalat att han skulle ta över. På brunnsborrarmötena presenterade pappa Leif honom med orden “det är den här grabben som ska ta över”.
2018 skedde det. När de väl bestämde sig gick det fort. Tre veckor senare var Kristian självständig ägare till bolaget. Leif och Torborg firades av med varsin elcykel.

Varumärket putsas

Mälaröarnas brunnsborrning etablerades 1977, samma år som Kristian föddes. Namnet är välkänt, företaget har gott rykte och trogna kunder. De får ofta nya uppdrag via rekommendationer. Namnet behåller Kristian mer än gärna.
Det finns andra saker att sätta sin prägel på.
I den här nya fasen är det främst första intrycket och varumärket som Kristian och Lina putsar och bygger upp. Sedan övertagandet har de hunnit bygga en ny logotyp och en ny hemsida. En del av det arbetet sköter de själva, bland annat lägger de ut fotografering och arbetet med webbplatsen. Där ses en stolt Kristian i full jobbmundering.
Redan nu kan de se att satsningen ger effekt.
– Vår praktikant Abbe berättade han kollade upp vilka bolag han vill jobba på. Han tyckte att vår hemsida var snygg och professionell och sökte sig hit. Det är roligt. Vi vill ju attrahera nya kunder och vara attraktiva för våra medarbetare och personer som söker brunnsborrarjobb. Hela det här arbetet tror jag är viktigt för vår egen identitet och vilka vi är. Vi ser om oss som nya, men med väldigt mycket erfarenhet, säger Lina.

Egen identitet. Kristian Lindkvist bygger vidare på det som fungerar och putsar på det som behövs.

Svårt hitta erfarna medarbetare

Precis som många andra i branschen brottas Mälaröarnas brunnsborrning med personalbristen. Det är svårt att få tag i erfarna brunnsborrare och det är en av de stora utmaningarna för företaget och dess utveckling.
– Det är lättare att hitta en guldklimp i skogen. Visst, många jobbar på f-skattesedel, men vi har gamla hederliga anställningar, och så vill vi ha det, säger Kristian.
Det är tydligt att paret vill behålla det som fungerar, och inte köra på för hårt i det här läget. Kristian berättar att bolaget under årens lopp har varit stort med många anställda, periodvis har Mälaröarnas brunnsborrning också varit litet. Nu hör de till den mindre skalan med sina fem anställda. Och det känns rätt just nu.

Samarbetar med branschkollegor

De satsar på energi- och vattenborrning, varav 99 procent av uppdragen är energiborrning. De vanligaste kunderna består av privatpersoner, vvs-installatörer och värmepumpsinstallatörer. De får också uppdrag från bostadsrättsföreningar som inte längre tvekar att konvertera till bergvärme.
– Ena veckan kan det handla om att borra 15 hål. Nästa en singel- eller vattenborrning. De stora jobben för vår del kan handla om 30 hål. Får vi in uppdrag på 60 hål samarbetar vi alltid med branschkollegor, säger Kristian.
– Vi tycker om den variationen, och killarna verkar också uppskatta det, flikar Lina in.

Fokus på smidigt maskineri

Kristian Lindkvist rattar företaget sedan 2018. Stadig kurs är devisen.

Många företag i branschen växer via uppköp. Hur ser det ut för er egen del?
– Jag har märkt att de större aktörerna köper upp företag och blir större. Men vi är inte i närheten av att vare sig sälja eller bli uppköpta. Ambitionen är att bygga upp ett smidigt maskineri. Vi jobbar för våra kunder och det räcker så, säger Kristian.
Han och Lina har funderat på balansgången. Den som handlar om att bygga för framtiden, eller att gasa på, anställa och köpa in maskiner.
– Då måste vi satsa på de riktigt stora projekten. Men risken är att vi en dag står med gubbar på gården och väldigt stora investeringar. Ett enda ekipage kostar runt 10 miljoner kronor. Det är mycket för ett mindre företag som vårt, säger Lina.
Istället fokuserar de på att hitta rätt medarbetare – och att söka lösningar med kollegor i branschen.
– Det finns fortfarande många företag i vår storlek och vi samarbetar när det behövs. Just nu får vi många jobb som andra inte hinner med utan skickar vidare till oss. Och om vi inte har möjligt, rekommenderar vi alltid vidare till Geotec-anslutna kolleger, säger Kristian.

Text: Elisabet Tapio Neuwirth Foto: Anette Persson

Mälaröarnas Brunnsborrnings AB

  • Startade 1977 av Leif Lindkvist, i samarbete med hustrun Torborg Lindkvist.
  • Generationsskifte år 2018.
  • Företagsledare: Kristian Lindkvist, född 1977. Företagets redovisning sköts av hustrun Lina Lindkvist, född 1979, auktoriserad redovisningskonsult.
  • Anställda: Fem medarbetare.

James Vaughan kände borrsuget igen

Att borra brunnar i Sverige blev för tråkigt. Så irländaren James Vaughan sa upp sig från borrningsfirman i Kallinge för att satsa på stenläggning och grävarbeten. Men så kände han suget, köpte en borrigg och med ens var han brunnsborrare igen. Brunnsborrning och stenläggning i Blekinge var fött.

Det är fredag eftermiddag och regnet hänger i luften i den lilla orten Kallinge norr om Ronneby i Blekinge. Vid en typisk villagata hittar jag James Vaughan på Brunnsborrning och stenläggning i Blekinge. Han måste hinna fylla ett dräneringsarbete med ett lass jord innan han kan ta helg. Både det hotande regnet och Borrsvängen borde stressa honom. Men James Vaughan tar det med ro och ett stort skratt, stänger av grävaren och vi åker hem till hans kök några kvarter bort för en kopp kaffe. Snart öser regnet ned utanför fönstret.

– Jaha, då var eftermiddagen förstörd, säger James och skrattar igen.

Han har hela tiden nära till skrattet, irländaren som kom till Sverige via London för cirka 25 år sedan, där han träffade kärleken.

– Jag grävde fiber i London när jag träffade Malin och bestämde mig för att flytta med henne till Sverige. Jag tyckte det kändes kul att prova på något annat. Man lever bara en gång!

Han har aldrig ångrat att han lämnade sitt hemland för Sverige.

– Jag trivs bra här och skulle aldrig flytta tillbaka till Irland. De ligger 30 år efter med det mesta. Det enda jag saknar är den sociala biten, att man träffas på puben över några pints. Det går inte i Sverige, då tror folk att man är alkoholist.

James Vaughan har aldrig långt till skrattet. Foto: Lars Wirtén.

Stenläggning bara del av namnet

När James kom till Sverige hade han ingen erfarenhet av brunnsborrning, det var grävarbeten och stenläggning som hade gällt dittills. Väl i Sverige och Kallinge träffade han Jim Bardesten som driver Bardestens Brunnsborrning.

– Jag fick hänga med som dräng i några år, men tröttnade på det. Jag tyckte det blev för tråkigt, säger han och levererar ännu ett av sina stora, hjärtliga skratt efter en kort konstpaus och tillägger: Men sen blev jag ju sugen igen.

James Vaughan tog då saken i egna händer, köpte en rigg och drog igång Brunnsborrning och stenläggning i Blekinge. Men riggen blev stående i början. Han fick händerna fulla av stenläggnings- och grävarbeten.

– Jag förstod att jag måste ha riggen igång, den stod och kostade pengar. Jag prioriterade om och började borra igen.

Borrningsarbetena strömmade in och stenläggningen fick stryka allt mer på foten. Idag är stenläggning i princip bara en del av företagsnamnet.

– Det är bara jag som kan det och det blir för tungt. Men dränering och avlopp utför jag fortfarande vid sidan av brunnsborrningen.

Sebastian Karlsson till vänster assisterar Albin Andersson som sköter merparten av brunnsborrningarna. Om allt går enligt planerna tar Albin Andersson över firman om några år. Foto: Lars Wirtén.

Albin sköter brunnsborrningarna

En dag för sex år sedan när James var ute och borrade dök en ung man oförhappandes upp och frågade om det fanns jobb. Nej svarade James. Men den unge mannen gav sig inte. Två veckor senare kom han tillbaka en fredag och ställde samma fråga igen. Nu hade James hunnit tänka igenom saken bättre. Han insåg att han behövde en brunnsborrare till.

– Kan du börja på måndag? blev svaret den här gången.

Den unge mannen var Albin Andersson. Idag är det han som i första hand sköter brunnsborrningarna.

– Jag hade jobbat i fem år hos en annan brunnsborrare så jag kunde jobbet när jag kom hit. Och nu vill James att jag ska ta över firman, berättar Albin när han ansluter vid James grävning efter att ha förberett en brunnsborrning vid ett fritidshus i Olofström.

Vi återkommer till det där med ägarskiftet.

Gott om uppdrag

Ytterligare två medarbetare, David Patterson och Sebastian Karlsson, assisterar vid borrningarna och grävarbetena. James har därmed gått från att vara sin egen till att vara arbetsgivare och chef.

– Jag är en arbetande chef, men det är inte bara att vara ute och borra och gräva. Det är mycket annat som ska ordnas. Jag måste se till att killarna har jobb och att de sedan gör sitt jobb.

Att dra in jobb är det minsta problemet. Vi befinner oss i Blekinge som har drabbats hårt av de senaste två årens torka.

– Vi har haft väldigt mycket jobb. Det kommer att bli så i år också. Det har inte varit någon nederbörd i vinter att tala om och nu tar växtligheten allt. Det blir kaos igen. Förra året var hemskt. Folk ringde dag och natt och helger och var förtvivlade, de hade inget vatten.

– Då prioriterade vi familjer med barn. Grävarbeten och energibrunnar fick vänta, ändå jobbade vi både kvällar och helger.

Det är mest vatten som gäller fortfarande, bekräftar Albin Andersson.

– Idag kör vi i princip en brunn om dagen. De senaste två veckorna har vi haft åtta-tio brunnar, varav bara två har varit energibrunnar.

Ett grävarbete avslutas i Kallinge. Foto: Lars Wirtén.

Krävs många timmar

Det har givetvis varit bra för affärerna, men James Vaughan menar att man måste jobba många timmar för att få ekonomin att gå runt. 40 timmar i veckan räcker inte.

– Man försöker ta betalt så mycket man kan, men andra ligger lägre och då får man anpassa sig. Och ibland är jag väl dumsnäll som åker ut på kvällar och helger. Men det gör mig samtidigt inget, det går bra.

James har investerat i tre grävmaskiner och en borrigg. Alla måste hållas igång för att få lönsamhet. Att bara välja det ena framför det andra är inget alternativ, menar James. Det blir inte lönsamt då.

– Det är en helhet. Att bara borra eller gräva, det förlorar du på. Jag vill helst få hela entreprenader och kunna sälja pump, slang och installation hela vägen in i huset.

Hårt jobb och våga satsa

Att vara företagare är det enda som gäller för James, även om han inte beskriver det som någon dans på rosor.

– Det ska ju innebära frihet, men det gör det inte. Man jobbar dag och natt, ansvarar för anställda och att allting fungerar och blir bra hos kunden. Men jag trivs trots det. Ingen skulle anställa mig ändå, jag är för envis, skrattar han och blir snabbt allvarlig igen:

– Du måste vara det för att överleva och få saker gjorda. Det handlar om att jobba och våga satsa och stå på egna ben. Det är hårt jobb som gäller och att ha en framtidsplan.

Att utöka verksamheten och låta företaget växa är inte en del av den planen.

– Att ha tre riggar och 10-12 anställda skulle bli för mycket för mig. Då skulle jag stressa ihjäl. Man ska inte bara dö, man ska hinna leva på vägen också.

Faktum är att brunnsborrning överhuvudtaget inte är en del i James Vaughans större framtidsplan.

– Jag fyller 50 om tre år. Då ska jag pensionera mig och flytta till Thailand tillsammans med frugan och starta ett café där. Vi ska försöka i alla fall. Då får Albin ta över firman.

 

Brunnsborrning och stenläggning i Blekinge

Startade 2007, medlem i Geotec sedan 2017.

Anställda: Fyra medarbetare.

Årsomsättning: 6,5 miljoner kronor 2018.

Ort: Kallinge, Blekinge.

 

Text och foto: Lars Wirtén

Första, andra, tredje: Generationsskiften med aptit på framtiden

Bland åkrar och vid en slingrig väg i Vallentuna, norr om Stockholm, ligger Stures Brunnsborrning. Mitt på dagen är fastigheten tom, förutom på andra våningen där Bo Jansson och hustrun Lena har kontor. Orientaliska mattor på golvet och generösa skrivbord i trä ger kontrast till verkstadshallen en metalltrappa ner, där maskiner, slangar och annan utrustning skvallrar om företagets verksamhet.

Ändrade roller. För tre år sedan tog Jonas Jansson över vd-rollen på Stures Brunnsborrning. Bo Jansson är numera konsult, mentor och mycket nöjd med sonens utveckling av företaget. Foto: Anette Persson

De fem anställda borrarna och montörerna är på uppdrag och sonen Jonas Jansson, företagsledare i tredje generation, har precis kommit in efter en landning på Arlanda.
Resorna till och från Finland är frekventa sedan Stures Brunnsborrning förvärvades av den snabbväxande geoenergikoncernen Rototec i november förra året. Rototecs lokala kontor ligger på bara fem minuters avstånd, och det är där Jonas arbetar nuförtiden.
Vad är det då för företag Rototec har förvärvat?
Stures Brunnsborrning är ett av Sveriges äldsta företag i branschen, välkänt för att ligga i teknisk framkant, med ägare som har djup kunskap och erfarenhet och som inte sällan agerar rådgivare åt både branschkolleger och kunder.

Generationer av utveckling

Företagets utveckling kan dels ses som en spegling av sin tid, dels som ett vittnesmål om äldre generationers öppna sinne för vad den yngre kan åstadkomma. Entreprenörskap, fingertoppskänsla för vart utvecklingen är på väg och god tajming tycks också ingå i receptet.
I mitten av 1970-talet när tekniken för energi- och värmepumpar var ny, bad grundaren Sture Jansson sonen Bo att ta hand om den delen, medan han själv fortsatte med borrning av vattenbrunnar.
– Det är därför vi alltid har legat långt fram i teknikutvecklingen och i branschen. Jag är tekniskt nyfiken och intresserad. För att driva utvecklingen framåt har jag initierat nära samarbeten med doktorander på olika högskolor och varit involverad i forskningsprojekt i syfte att stärka kompetens och kunnande. Det har varit intressant, ja en fantastisk resa, säger han.

Digitalt och effektivt

Jonas i sin tur är barn av sin tid: digital med intresse för bolagsutveckling.
När han började arbeta i familjeföretaget efter gymnasiet 2005 noterade han att företaget skulle kunna drivas mer effektivt.
– Ja, Jonas tillhör ju den digitala generationen och det är en otrolig skillnad. Jag jobbar med tusen pärmar, medan Jonas har en dator och utför tre gånger så mycket som jag på en fjärdedel av tiden, säger Bo.
Jonas ler, nickar och håller med.
– Så är det. I dag är dessutom kraven i projekt och byggen stora, och all input har jag här i min dator. En fördel är att jag har kontoret med mig jämt. Men att som pappa jobba sex dagar i veckan tolv timmar om dagen … Borrning är kul och intressant men inte allt i mitt liv. Dessutom är det andra tider nu.

Nu krävs större resurser

Det han syftar på är att Stures Brunnsborrning, precis som alla företag i branschen, har ställts inför nya utmaningar: Kunderna och de största beställarna är numera fastighetsbolag, landsting och kommuner och projekten kräver större resurser, fler borrmaskiner och därmed mer personal och större omsättning.
– Omsättningskrav på 25 miljoner kronor på vissa entreprenader är inte ovanliga. Projekten blir allt mer komplexa och kompetenskrävande, säger Jonas.
För tre år sedan när Jonas tog över som vd, började far och son analysera det nya landskapet. De såg fler sammanslagningar, att antalet företag minskade medan antalet maskiner och ekipage ökade.
– Det blir vanligare med företagskonstellationer – och de kommer för att man ska kunna bygga framtiden, säger Jonas.

Bo och Jonas Jansson delar entreprenörandan och fingertoppskänslan för vart geoenergibranschen är på väg. Samgåendet med Rototec visar vägen – och den är framåt. Foto: Anette Persson

Gasa eller bromsa?

– Enmansföretaget fungerar tyvärr inte längre, säger Bo. Du har inte resurser att göra femtio borrhål på tre veckor, som då ska vara kontrollerade, klara och dokumenterade.
Större organisationer och mer kompetens är därför ett krav i dag – och ska man vara med och fortsatt ligga i framkant, då hamnar man vid ett vägskäl.
– Vi insåg att antingen accelererar vi eller så accepterar vi att åka med i bakvattnet. Men den ambitionen har inte någon av oss. Stures Brunnsborrning var ett välmående bolag, men ett bolag som inte hänger med, det är inte min grej, säger Jonas.
– När vi tittade framåt såg vi också att det började bli dags för mig att trappa ner, och i dag har Jonas två små barn. När Rototec visade intresse för oss, såg vi att samgåendet gör framtiden. Nu kan Stures Brunnsborrning öka tillsammans med Rototec, säger Bo.

Mer kompetens i alla led

Jonas tycker att samgåendet känns helt naturligt, givet de förutsättningar som gäller i branschen.
– Det  kommer leda till fler stora projekt. Vi tar med kunder och erfarenhet, och kan vi kombinera maskinparken och ledningen där kommer vi bli ännu mer kompetenta på fält och på tjänstemannasidan. Jag har pappa med i bakgrunden som mentor, det är en trygghet.  Samtidigt utvecklas branschen hela tiden, och han ska vara med i olika arbetsgrupper.
Bo skrattar till:
– Jag vill definitivt inte sitta hemma i soffan. Det är lagom att vara rådgivare, konsulta och hjälpa till i den nya konstellationen. Det finns oerhört många kompetenta personer på Rototec. Samtidigt behöver bolag som har stark tillväxt som målsättning och tillströmning av nytt folk erfarenhet att stödja sig mot. Och den har jag.

Vad skulle Sture säga?

Plötsligt uppstår ett replikskifte i pingpong-stil mellan far och son.
– Han skulle vara stolt över det vi har byggt upp. Vi tog över hans livsverk och lyfte det till höga nivåer. Vi har ett bra rykte runt om oss och lojala kunder, inleder Bo.
– Vi har inte skickat ut en annons på tio år.
– Nej, vi har snarare varit ordermottagare än säljare.
– Och starka i projektrollen – så något rätt har vi gjort, konstaterar Jonas.

Text: Elisabet Tapio Neuwirth 

Stures Brunnsborrning/Rototec

  • Startade 1940, ingår i Rototec-koncernen sedan 2018.
  • Företagsledare: Jonas Jansson, född 1986, med mentor Bo Jansson, född 1956.
  • Anställda: Åtta medarbetare.
  • Årsomsättning: 25 till 30 miljoner kronor per år.

Geo-gruppen växer strategiskt

Flera borrentreprenörer på västkusten har sitt ursprung i bolaget TGB, Tung Geoteknisk Borrning. Mikael Lilja, idag vd och huvudägare i Geo-gruppen i Göteborg AB, är en av dem. Sören Frosth på Vatten- och Borrteknik i Småland en annan. När Geo-gruppen förra året köpte upp Vatten- och Borrteknik slöts därmed en cirkel. Och Geo-gruppen blev komplett.

Mikael Lilja är huvudägare och vd i Geo-gruppen i Göteborg. ”Jag brukar säga att jag är vaktmästare och diskare, så titeln är vd”, skrattar han. ”Min största uppgift är att alla ska trivas.”

Att anlända till Göteborg är att dimpa rakt ner i en gigantisk byggarbetsplats. Gamla industriområden vid centralstationen ska omvandlas till moderna kontorskvarter. Samtidigt har arbetet med Västlänken, åtta kilometer järnvägsspår i tunnel under staden, gått igång och vänt upp och ner på stora delar av staden. Både bokstavligt och bildligt. Ett stort motstånd har växt fram i Göteborg mot projektet. Mikael Lilja ställer sig både frågande till och förstår motståndet.
– Visst, vill man att Göteborg ska förbli den lilla storstaden förstår jag att man tycker det är onödigt, säger han samtidigt som han rycker på axlarna när han trasslar sig fram genom rondeller och omledningar.

Expansiv region

Vi är på väg från Centralstationen ut till Geo-gruppens kontor i Marieholms industriområde i norra delen av staden i höjd med Kortedala. Han beskriver utvecklingen i Göteborg med kinesiska Geely som kommer att satsa stort för att stärka produktionen av Volvo. Han låter förstå att han inte tillhör länkmotståndarna utan bejakar utvecklingen.
– Vi har tur som ligger i en expansiv region med allt som händer i Göteborg. Vi kommer att få väldigt mycket jobb med både hammarborrning, kärnborrning och rördrivningar i samband med Västlänken och övriga projekt.

Hårda år

Kärnborrning är ett av tre ben i Geo-gruppen. David Scherman visar upp en borrkärna i granit.

Det hela började med att Mikael Lilja redan som 17-åring började i borrningsbranschen. Efter ett antal hårda år på TGB med många och långa svängar runtom i världen, bland annat Grönland och Saudiarabien, fick han frågan 1998 om han ville bli en del av det då ganska nystartade bolaget Geo-gruppen.
– Just då passade det mig väldigt bra att bli mer stationär så jag hoppade på det här, förklarar han.
Det gick bra några år men 2006 var företaget illa ute.
– Då delade vi upp företaget och jag fick det som jag såg att vi kunde bygga vidare på. Vi var fem personer som fortsatte under samma namn.
Ett par år senare ringde en gammal arbetskamrat och presenterade idén att starta kärnborrning. Mikael Lilja var inte sen att nappa på idén och därmed stod företaget på tre borrningsben: geoteknik, miljöundersökningar och kärnborrning.

Kunde inte låta bli

2014 stärktes kärnborrningen upp genom att Olstam Borrteknik i Örebro och 2015 då Borrbolaget Entreprenad i Väst förvärvades. Men brunnsborrning lyste fortfarande med sin frånvaro. När öppningen kom med Mikael Liljas gamla kollega Sören Frosths bolag Vatten- och Borrteknik i Småland tvekade han inte.
– Jag har jobbat med alla discipliner inom borrning och var inte alls främmande för att även ta in brunnsborrning i vårt koncept. Jag kunde inte låta bli, säger han med ett skratt som återkommer ofta under Borrsvängens besök.

Entreprenad lockar

Det är inte lönsamheten i brunnsborrning som lockade Mikael Lilja. Den bedömer han som generellt tämligen svag. Det är snarare en strategisk tanke att få ett starkare erbjudande inom entreprenadborrning som gjorde affären intressant för Geo-gruppen.
– Tack vare våra geotekniska undersökningar kommer vi in hos konsultbolagen och ser behoven. Där finns väldigt bra affärer att göra, då det är en helt annan prisbild än vid brunnsborrning. Jag hoppas kunna avsätta en av brunnsborrarriggarna för entreprenadborrning.
Men det kan vara lättare sagt än gjort. Beläggningen i brunnsborrningen är det inget fel på just nu.
– Sören har aldrig haft så mycket att göra som efter den här sommaren. De flesta privatpersoner vill inte chansa och överger nu sina grävda brunnar till förmån för borrade brunnar.

Sven Andersson har varit på Geo-gruppen sedan starten för 20 år sedan. När Borrsvängen är på besök har han just anlänt till verkstaden efter en geoteknisk undersökning i stadsdelen Majorna där det ska byggas hyresrätter på en tidigare fabriksfastighet.

Geoteknik särskiljer

Få andra företag i Sverige, om något, erbjuder såväl geoteknik och kärnborrning som brunnsborrning. Det är tre fundamentalt olika typer av borrning, där geoteknik särskiljer sig mest.
– Geoteknik handlar om att mäta. Vi använder spetsar som är instrumenterade och har speciella provtagare som vi trycker ner och vrider i jordlagren. Spetsarna mäter till exempel portryck, lokal friktion och spetsmotstånd. I våra rapporter använder vi inte ens begreppet borrning, vi skriver att vi sonderar, förklarar Mikael Lilja.
Geoteknik används i första hand inför grundläggningar. Det ställer höga krav på noggrannhet.
– Vi har bara certifierade fältgeotekniker och kalibrerade instrument och maskiner. Kunden måste kunna lita på materialet som vi släpper ifrån oss.

Avslappnat

Geo-gruppen har vuxit snabbt de senaste åren. Idag är man 26 medarbetare och omsätter cirka 50 miljoner kronor. Nu tänker de lugna ner sig och låta allt sätta sig den närmaste tiden framöver.
– Det har kostat på, både mänskligt och ekonomiskt att växa så här. Den närmaste tiden behöver vi bygga en gemensam företagskänsla.
Den känslan ska bygga på en så avslappnad arbetsmiljö som möjligt, menar Mikael Lilja.
– Jag lägger mig inte i, jag litar på det medarbetarna gör och rapporterar. De har stort eget ansvar och förtroende. Det skulle inte fungera annars, vi är ju väldigt utspridda på olika uppdrag. Nu är en maskin i Östersund och två är på Gotland och så har vi brunnsborrningen i Stockaryd. Skulle jag inte lita på medarbetarna skulle jag inte få mycket nattsömn.

En på fem blir bra

Mikael Lilja lyfter fram människorna framför maskinerna som nyckeln till framgång.
– Maskiner kan du köpa, men människor slutar och går vidare om de inte trivs.
Här ligger den stora utmaningen för branschen menar han: att hitta bra borr- och geotekniker. Tillgången på kompetens är ett stort problem. För det räcker inte att ha gått en borrteknikerutbildning för att platsa på Geo-gruppen.
– Om du anställer fem, stannar två och en blir bra. För många är det här yrket inte vad de tänkte sig. Det är hårt, skitigt och ensamt. Du måste både fungera i sociala sammanhang och trivas med att vara ensamvarg. Dessutom måste du visa intresse för ditt jobb och inte vara rädd för att rycka in när det behövs.

Mattias Magnusson är analytiker och har full koll på geoteknikproven.

Alla ska trivas

– Samtidigt ska vi som företag naturligtvis ta hänsyn till dagishämtningar och andra privata behov. Det är där förtroendet kommer in. Så länge det inte missbrukas gentemot mig, arbetskamrater och kunder erbjuder vi ett fritt arbete.
Mikael Lilja beskriver sin roll som vd som vaktmästare och diskare – en allt-i-allo helt enkelt.
– Min största uppgift är att få alla att trivas. Nu har vi haft en period med otroligt mycket att göra. Då måste vi skapa oss luft även för annat. Om det här blir en fabrik då är vi fel ute.

Text och foto: Lars Wirtén

Företaget

  • Startade: 1997
  • Ägare: Mikael Lilja, delägare sedan 1998, idag huvudägare med 45 procent av aktierna. Tre medarbetare äger 25 procent. Extern ägare 30 procent.
  • Anställda: 26 medarbetare, varav nio i brunnsborrningsdelen Vatten- och Borrteknik i Småland.
  • Antal uppdrag per år: Brunnsborrning 400-500, geoteknik och kärnborrning cirka 300.