Jardhiti Borr

Jardhiti har satt bergvärme på Färöarnas karta

Jardhitis delägare Atli Nattestad och vd Gunnvaldur Lútzen framför en maskin.

Fr v Atli Nattestad, delägare och vd Gunnvaldur Lútzen.

På Färöarna i Nordatlanten ligger Borrföretagens mest avlägsna medlemsföretag, P/F Jardhiti. 2008 inleddes geologiska undersökningar för att se om ögruppen lämpade sig för geoenergi, förutsättningar visade sig finnas och några år senare startade företaget där runt tio personer idag arbetar med bergvärme.

Norr om Skottland, halvvägs mellan Danmark och Grönland, ligger de 18 öar som utgör Färöarna. Ögruppen är en del av förbundet mellan Danmark, Grönland och Färöarna och har ett omfattande självstyre. Öarna förbinds av tunnlar och färjor, landskapet är kargt med branta klippor och gräsklädda kullar.

Färöingar har ett stort behov av att klara sig själv, kanske bidrog det till att myndigheterna 2008 lät undersöka förutsättningarna för geoenergi. Att energiförsörjningen kännetecknas av ett stort beroende av olja, för såväl uppvärmning som elproduktion, var avgörande. Ett svenskt bolag stod för de första borrningarna, Göte Karlssons Brunnsborrning, med Ove Karlsson vid spakarna. Det gjordes provborrningar, termiska responstester, modellsimuleringar och projektering av ett antal referensanläggningar.

Driften följdes upp genom kontinuerliga mätningar och teknikkonsulterna konstaterade att bergvärme var en lämplig teknik för uppvärmning av fastigheter på öarna. 2014 slog P/F Jardhiti upp portarna.

Ökad efterfrågan

– Sedan den dagen har marknaden vuxit stadigt. Försäljningen går i princip av sig själv, säger P/F Jardhitis Atli Nattestad. Med myndigheternas goda minne, tillägger han. Energimyndigheterna på Färöarna har varit engagerade ända sedan de första borrningarna. De har haft stor betydelse för uppbyggnaden av företaget och deras rådgivning är fortfarande central i utvecklingen av bergvärme.

– Det har bidragit till den positiva utvecklingen av bergvärme, att myndigheterna arbetat seriöst med detta från start. De har med sina resurser och med sin objektivitet gjort det lättare för slutkunden att ställa om från exempelvis oljepanna till värmepump.

Färöarna har omkring 54 000 invånare, nästan hälften bor i huvudstaden Torshamn på södra delen av huvudön. Här etablerade sig också P/F Jardhiti, med hela ögruppen som arbetsfält.

Atli Nattestad är delägare och styrelseordförande, han är utbildad VVS-tekniker och var med redan vid de första borrningarna och installationerna av värmepumpar. Idag arbetar han nära vd Gunnvaldur Lútzen, och utför även en del av företagets tjänster.

Fjärrvärme förekommer, men 16 000 hushåll på öarna använder oljepanna för uppvärmning och det vill politikerna ändra på. Målet är hundra procent ”grön” energi 2030 och man jobbar för en omställning av både privat och kommersiell energianvändning.

– När energipriserna gick upp tidigare i år blev efterfrågan på bergvärme ännu större, tack vare att det visat sig fungera så bra. Energiborrning och bergvärme står idag för 90 procent av vår omsättning, förklarar Atli Nattestad.

– Men vi har även andra uppdrag, som undersökning vid byggen av undervattenstunnlar och borrningar för energimyndigheten i specifika områden.

borrekniker Alberg Múller och Dánjal Daivdsen

Två av Jardhitis borrekniker, fr v Alberg Múller och Dánjal Davidsen.

Utmaningar och möjligheter

Om de geologiska förutsättningarna på Färöarna kan generellt sägas att jorddjupet är litet och berggrunden lättborrad, den har en god stabilitet. Men berggrunden består övervägande av basalter i lager med olika hårdhet. Basalten som innehåller kvarts har en lägre värmeledningsförmåga än den svenska berggrunden med sin gnejs och granit.

I praktiken innebär detta att bergvärmebrunnar på Färöarna måste göras nästan dubbelt så djupa som i Sverige. Å andra sidan är behovet av rördrivning genom jordlagren större i Sverige.

– Vi har många förhållandevis djupa borrhål och kan ta ut 25–30 watt per meter, berättar Atli Nattestad.

Kräver stort lager

Utmaningar av andra slag för P/F Jardhiti, som även är återförsäljare av MuoviTech-produkter på Färöarna, är att företaget ligger där det ligger. Mitt i Nordatlanten. Det är långt till andra marknader, varken kunskap eller komponenter finns runt hörnet.

De anställda är de viktigaste, utan dem inget företag. Men det kan vara en utmaning tekniskt sett att ha långt till annan kompetens, och en utmaning är att vi måste se till att ha stora lager av kollektorer och annat.

P/F Jardhiti är nöjda stödmedlemmar i Borrföretagen. När företaget ligger så isolerat som det gör är det viktigt att följa med vad som händer i branschen. Bland annat deltog Atli Nattestad på Brunnsborrardagen 2021 och ambitionen är att delta i ytterligare arrangemang.

– Vi har ett mycket bra samarbete med borrare i Sverige och försöker att lära så mycket vi kan av den erfarenhet borrbranschen i Sverige har. Men vi är ju lite isolerade och måste helt enkelt klara oss själva i mångt och mycket, konstaterar Atli Nattestad.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TEXT: MIA ISING FOTO: LYDIA FREDRIKSBERG

Håkan Tällström

Ett möte i butiken startade ny karriär

– Jag längtar till jobbet varje dag. Med ett leende konstaterar Håkan Tällström att det var en riktigt bra idé att ge sig in i branschen.
Han har många anledningar att vara nöjd. Bland annat blev hans företag, Ö-viks Brunnsborrning, nominerad till Årets företagare 2019 och ett av Dagens Industris Gasellföretag 2017, för att nämna två av diplomen som hänger på den nya kontorsväggen.

Håkan Tällström visar runt i lokalerna i Arnäsvall, strax utanför Örnsköldsvik. Här bygger man ut successivt eftersom företaget växer. Nu är det reception och butik på gång och det andas en stolthet över framgångarna. Men vägen hit har inte varit spikrak. För 15 år sedan gjorde han något helt annat.

– Jag var resande för ett tyskt företag och sålde teknisk isolering till de som tillverkar värmepumpar och jag såg hur företagen byggde ut sina fabriker allt eftersom.

Håkan Tällström hade en svåger som var säljare på ett värmepumpsföretag.

– Jag minns hur han berättade att brunnsborrare tjänade bra med pengar och jag kände att jag måste prova, fast jag aldrig drivit företag tidigare. Men har man ordning och gör det på att bra sätt, så går det bra.

En dag, när Håkan styrde sin kundvagn på Coop julen 2006, stötte han på Runar Grundström som då, tillsammans med sin far och sin bror, ägde Ö-viks Brunnsborrning.

– Han berättade att han var trött och less och jag sa att jag kan köpa din firma.

”Titta in efter jul”, sa Runar och 1 april 2007 gick affären i lås. Då visste inte Håkan hur man borrade. Han hade inte ens sett en borrkrona eller borrigg. Men Runar var kvar i bolaget i början, ställde upp med sina kunskaper och Håkan fick lära sig allt från grunden.

Skötte borriggen själv

– När klockan slog fyra så åkte han hem, medan jag själv stod kvar och nötte på kvällarna.

Runar lämnade företaget efter ett år och Håkan skötte sedan borriggen själv i tre års tid. Han upptäckte att borrandet hade en speciell charm.

– Det är lite mäktigt när riggen går, kompressorn durrar på och borrkronan matar meter efter meter och det går bra. Man kommer ner till djupet, stoppar ner slangen och gör klart. Det är en tjusning som är svår att förklara.

En budget för första året drogs upp och företaget skulle omsätta 3,9 miljoner under ett förlängt räkenskapsår. Men de slog alla förväntningar och landade på 9,4 miljoner.

Köpte ett till företag

För några år sedan köpte han också företaget Nordborr, där ägaren var på väg att gå i pension. Personalen följde med och Ö-viks Brunnsborrning omsätter nu nära 40 miljoner.

– Vi har idag 18 anställda och två borrgäng på två riggar. Med tiden har vi också börjat med markarbeten, vi gräver in borrhålen själva, vi ordnar enskilda avlopp, vi har lastbilar med chaufförer, grävare med grävmaskinister och nu håller vi på att bygga upp ett vatten- och avloppscenter.

Att ha kvalificerad personal är A och O, men samtidigt är det svårt att rekrytera folk till branschen.

– Det är jättesvårt. Det är ont om folk som kan och det är en tuff miljö. Det är tungt och man står ute varje dag, året runt, från morgon till kväll. Men jag tycker om det. Alla kunder är nöjda, alla som fått bergvärme och alla som man borrat efter vatten hos, alla! Det är en härlig bransch att vara i!

Joakim Tällström

Sonen Joakim Tällström sköter borriggen och ser till att ett företag som tillverkar minigolfbanor i Arnäsvall utanför Örnsköldsvik, får bergvärme.

Sönerna med i företaget

Ett kvitto på trivseln är att båda sönerna valt att jobba i företaget, Joakim som har hand om borrningen och Markus som sköter lastbilarna.

Håkan berättar att de är en av de största när det gäller enskilda avlopp och det är en anledning till att man nu ska starta en nätbutik- och ett showroom för allt inom vatten och avlopp. Där kan man få se allt som grävs ner under markytan, men också köpa saker som behövs.

Och framtiden är ljus, enligt Håkan.

– Med elpriserna som rusar i höjden är det ännu mer gynnsamt. Ju dyrare strömmen blir, desto mer tjänar man på en värmepump. Den ger idag uppemot fem gånger tillförd effekt. Stoppar man in en krona så får man tillbaka fem.

För kunder till större industrifastigheter kan installation av en värmepump ge energibesparingar på över en miljon per år.

Borrar allt djupare

En utmaning för dagens brunnsborrare är att hålen görs djupare och djupare för att man ska få mer effekt ur marken. Trenden är att man borrar färre men djupare hål, men även det går bra. Några geologiska bekymmer stöter de inte på i området.

– Man får köpa utrustning som klarar ett djupare hål. Kompressorerna styr hur djupt man kan komma och vi kör med den största kompressorn på marknaden.

Att borra tillräckligt djupt är alltså inget bekymmer, men att få tag på värmepumpar kan vara svårare.

– Man kan få vänta ett halvår, på grund av krig och komponentbrist.

På Håkans skrivbord står ett standar med texten Borrföretagen.

– Jag tycker att det är bra att det finns en branschorganisation. Det känns proffsigare och det blir som att man har något i ryggen när man presenterar företaget. Jag kommer att åka till stämman i år fast jag tidigare inte har varit med i några organisationer, säger Håkan som tycker att det ska bli intressant.

Numera är han inte ute och borrar särskilt mycket, utan sköter kontoret med löner och fakturering. Han trivs med det och tycker att det känns bra att ha koll på allt.

TEXT OCH FOTO: BO WIKMAN

FAKTA

Ö-viks Brunnsborrning

Verksamma sedan: Startade för 40 år sedan och i Håkan Tällströms ägo sedan 2007.

Omsättning: 37–38 miljoner kr/år.

Verksamhetsort: Företagets kontor finns i Arnäs- vall, Örnsköldsvik och uppdragen i Västernorrland och Västerbotten.

Specialitet: Brunnsborrning. Företaget har också breddat kompetens inom bergsborrning, markarbeten, grundläggningar, återvinning, avlopp och helhetslösningar.

Aktuellt: Startar vatten- och avloppscenter med rådgivning och stöd.

Konkurrensmedel: Erbjuder kunderna helhetslösningar samt hjälp och stöd genom hela processen inom vatten- och avlopp.

Thomas Torefeldt och Markus Pudas

Veidekkes pusselbitar faller på plats

Veidekke Grundläggning AB framtidssäkrar sin plats i branschen samtidigt som de arbetar för mindre klimat- avtryck. Förvärvet av tre borrföretag, medlemskapet i Borrföretagen samt inträdet i geoenergibranschen är alla viktiga bitar i pusslet.

När man kommer in på Veidekke Grundläggnings kontor i Bålsta utanför Stockholm möts man lite överraskande av en mängd ytterskor. De ligger huller om buller innanför entrédörren.

– Vi försöker undvika att dra in en massa smuts. Vi är alltid så skitiga när vi kommer tillbaka från våra projekt, säger vd Thomas Torefeldt, tar av sig sina blöta kängor och klappar om den nyfikna kontorshunden Elsa som kommer fram för att hälsa.

Att personalen går omkring i strumplästen tillhör inte de vanligaste synerna i byggbranschen. Men Veidekke Grundläggning är inte som andra grund- och markläggningsföretag. Förutom skopolicyn finns här annorlunda och kanske något oväntade sätt att tänka. Man jobbar till exempel mot psykisk ohälsa och satsar på att få de anställda att växa på jobbet.

– Det är viktigt, förklarar företagets arbetschef Markus Pudas. Oavsett hur fina maskiner vi har och hur bra arbetsförhållande än är så är personalen viktigast. Både på jobbet och hemma. Jag har jobbat på andra företag och det är stor skillnad på tankesätt när det gäller de här frågorna.

Veidekke

”Vi vill skapa en trygg arbetsplats där alla kan vara sig själv, bry sig om varandra och inte minst se varandra”. Så formulerar Veidekkes koncernchef Jimmy Bengtsson företagets arbete mot psykisk ohälsa.

 

Öppna för förändringar

Öppenheten för nya idéer och tankesätt speglas även i Veidekke Grundläggnings förhållningssätt till marknaden. Man är alltid villiga att utvecklas och förändras för att kunna bli en större spelare. 2016 såg man till exempel att man behövde komplettera utbudet med grundläggningstjänster i Göteborg och det ledde till att man köpte borrföretaget Tautech AB. Det lyckade företagsförvärvet visade vägen och 2018 gjordes en inkråmsaffär med grundläggnings- och energiborrningsföretaget Nibu Borr AB i Gävle. Företagen hade redan ett etablerat samarbete och man såg att man kunde fortsätta utvecklas tillsammans, berättar Thomas.

– När vi gör ett företagsförvärv ska det vara ett förvärv som det köpta bolaget välkomnar, säger han. Nibu Borrs ägare såg liksom vi att det var en bra möjlighet att kunna utveckla våra verksamheter tillsammans.

Och så har det också blivit, konstaterar Markus.

– Idag har vi tillsammans utvidgat borrverksamheten och vi har mellan 15 och 20 borriggar som är i daglig drift, berättar han. Vi har fått större tillgång till marknaden, bland annat på Nibu Borrs hemmaplan Gävle.

Medlemmar i Borrföretagen

Satsningen var lyckad och ytterligare ett borrföretag är nu förvärvat. Då brunnsborrning ingår i utbudet har man ganska nyligen blivit medlem i Borrföretagen. Och medlemsskapet är något man uppskattar. Som medlemmar kan de vara med och påverka, konstaterar Thomas.

– Vi är väldigt intresserade av vad som händer i branschen och får genom Borrföretagen bra information. Medlemsskapet ger också ett utvidgat kontaktnät, säger han.

Borrföretagen gör en insats för att höja intresset för borrbranschen och visar att den delen av marknaden finns, menar Thomas. Branschen måste som bekant föryngras och där tycker Thomas att organisationen gör ett bra arbete. Yrkesutbildningen skapar intresse för borrning och den lockar unga människor.

– Vi har betonat att det är viktigt för oss att få praktikanter som är intresserade av vår nisch med både grundläggning och energiborrning, säger han. Vi har hittills haft två praktikanter från utbildningen hos oss. En av dem har fått anställning.

Veidekke Grundläggning går en ljus framtid till mötes, spår Markus och Thomas. Framtiden innefattar bland annat att ta sig an större projekt samt att expandera i Norrland. ”Vi ska växa med förstånd”, slår de fast. Och med det menar de bland annat att de ska gå långsamt fram samt minimera företagets klimatavtryck. När det gäller miljöarbetet spelar etableringen i geoenergibranschen en viktig roll.

TEXT OCH FOTO: SIMON JOHANSSON

Familjeföretaget Lebam väljer flexibilitet före expansion

Deras konkurrensmedel är personkemi, ett gott utfört arbete och nöjda kunder. Att expandera är inte något som Lebam har i sikte.

– Vi prioriterar flexibiliteten vi har i dag och att själva få arbeta utomhus, säger Christian Dunkhols, delägare i Lebam Brunnsborrning AB.

Familjeföretaget Lebam Brunnsborrning AB har varit i familjen Dunkhols ägo sedan 1984. Pappa Kjell Dunkhols drev företaget själv fram tills dess att sönerna Peter och Christian Dunkhols anslöt för tjugo år sedan. När Borrsvängen träffar bröderna Dunkhols är de ute hos en kund där de borrar en vattenbrunn.

– På just den här platsen är det ungefär femton meter ner till berget. Det är ovanligt mycket för att vara Sörmland, men inte så långt ner som det kan vara i Skåne till exempel, säger Christian Dunkhols. Han berättar vidare att kunden blivit rekommenderad att anlita Lebam via en gammal kund i samma område.

– Vi lever på rekommendation. Man har nog gjort en brunn på varje gata snart, säger Christian.

Familjeföretag sedan 20 år

Både Christian och Peter Dunkhols är uppvuxna med brunnsborrning. När det var skollov följde de alltid med pappa Kjell ut på jobb. Bröderna har båda studerat till energiingenjör på högskolan. Efter studierna arbetade de för olika företag i några år innan de valde att börja arbeta tillsammans med pappa Kjell på heltid.

– Det kändes helt självklart att börja jobba med pappa för oss båda, säger Christian.

Fastän bröderna ses varje dag i sitt arbete hinner de inte alltid stämma av och kommunicera under arbetstiden. Det får de göra när de gått hem för dagen.

– Ofta går vi med hörselkåpor hela dagen och pratar inte så mycket med varandra. Min fru brukar alltid undra varför jag ringer brorsan när jag kommer hem eftersom vi ses hela dagarna. Men vi hinner inte prata så mycket under arbetstiden, säger Christian Dunkhols.

Pappa Kjell, som fyllt sjuttio, tar i dag hand om pappersarbetet på kontoret i Vagnhärad där Lebam har sina lokaler. Fikarum, kontor och garage.

– Pappa har ju gått i pension och trappar ner i sin egna takt, men efter fyra decennier som egenföretagare kan det vara svårt att sluta arbeta helt och hållet. Han är aktiv i beslutsfattande och finns med i diskussioner, säger Christian.

Mamma Anna-Karin har också varit med och hjälpt till i företaget, hon har bland annat tagit hand om kontorssidan, men hennes huvudsakliga arbete har varit något annat.

Värdefull erfarenhet

Det händer att bröderna stöter på problem under marken när de borrar. Då gäller det att vara fantasifull, menar Christian, eftersom det inte går att se vilka problem som döljer sig under markytan. Kjell Dunkhols som har lång erfarenhet i branschen finns med och vägleder när problem dagas.

– Det är oerhört värdefullt att kunna bolla med pappa när vi stöter på problem, han har ju varit med ett tag. Han har själv stött på olika utmaningar och kan alltid vara till hjälp med sina erfarenheter. Det är ett stort plus för oss med den erfarenheten, säger Christian Dunkhols.

Christian får ofta frågan hur det är att arbeta så nära sin far och han tycker själv att det har fungerat bra genom alla år att arbeta sida vid sida med både far och bror.

– Det gäller att vara rak med varandra och ta upp saker när de dyker upp. Jag och min bror har alltid fått fria händer, vår far har låtit oss göra på vårt eget sätt, det tror jag är en nyckel till att få det att fungera.

Risker i Sörmland

I Sörmland är det relativt lätt att borra eftersom det sällan är mer än ungefär två-tre meter ner till berg, men det finns vissa utmaningar som till exempel relikt vatten. Detta vatten från istiden som finns djupt nere i berget i hela Mälardalen är väldigt salt. Lebam testar vattnet vid borrning kontinuerligt.

– Saltrisken vid kustområdena är den stora utmaningen och sedan att det är täta berg, vilket innebär att man ofta får trycka brunnarna efteråt. Vi har borrat så länge och vet hur vi ska göra. För att undvika det relika vattnet gäller det att inte borra för djupt, men visst har det hänt att vi har gjuta igen, säger Christian.

När coronakrisen drog igång blev det väldigt få bokade jobb för Lebam till en början, men annat blev det när folk började flytta ut till sina stugor.

– Framåt påsken blev det genast väldigt mycket att göra eftersom många ville ha permanent vatten i sina fritidshus. Pandemin har inte varit något direkt negativt för oss i arbetet. Vi fick snarare en hel del mer att göra, berättar Christian Dunkhols.

Flexibilitet och arbetet utomhus

Familjeföretaget Lebam har av olika anledningar medvetet valt att inte expandera. Christian och Peter Dunkhols värdesätter flexibiliteten, arbetet utomhus och mötet med kunderna.

– Ett växande företag innebär fler anställda och mindre flexibilitet. Sedan fyra år tillbaka har vi en person anställd i företaget, vilket är en trygghet ifall att någon skulle bli sjuk. Trenden i dag är större projekt, som kräver stora resurser. Våra kunder är bland annat mindre lokala rörmokare som vi har haft ett långt samarbete med, säger Christian och fortsätter:

– Ofta handlar det mer om kronor och ören för de riktigt stora jobben. Om företaget skulle expandera skulle det bli mer kontorsarbete inomhus för oss, och det vill vi inte, säger Christian.

Att borra efter vatten är absolut roligast tycker Christian. Han kan se att det ofta blir en direkt lättnad för kunden när vattenproblemet är löst.

– För många år sedan fick vi vatten direkt när vi borrade hos en kund. Då sprang hon in och öppnade en champagneflaska och kom ut till oss. Det känns meningsfullt att göra folk lättade och glada, säger Christian Dunkhols.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TEXT OCH FOTO: LEONARDA ARCIDIACONO

Den nya generationen Malmberg siktar mot noll

På familjeföretaget Malmberg i Yngsjö har alltid vattenborrning och vattenrening gått hand i hand sedan starten 1866. Sedan länge ingår även geoenergi och biogas i verksamheten. Nu blickar Malmberg mot framtiden med nästa utmaning: noll utsläpp av koldioxid, föroreningar och avfall.

Säg Yngsjö och många tänker på det omtalade Yngsjömordet 1889. Då har smedmästaren Jöns Malmberg redan drivit sitt företag i 23 år och hunnit borra sina första brunnar. Han intresserar sig tidigt för vatten och utvecklar ett sätt att filtrera brunnarna och rena vattnet. Samtidigt utvecklar han nya borrtekniker för att snabbare och enklare komma ner till friskt grundvatten. Jöns lägger nu grunden till Malmberg-koncernen.

I dag sätter Malmberg sin prägel på den lilla skånska badorten vid Hanöbukten, strax söder om Åhus. Med en omsättning på drygt en halv miljard kronor och 200 anställda är koncernen inte bara ortens största arbetsgivare. Malmberg är också ett av Sveriges största borrningsföretag med de två affärsområdena brunnsborrning och geoenergi, vid sidan av vattenrening och biogas.

Allt fler större

Länge var Malmberg mer eller mindre ensamma i sin position som ett stort borrningsföretag med kapacitet att ta sig an stora projekt.

– Det är både en fördel och nackdel för oss att vara ett stort företag. Vi kan ha tufft att konkurrera med priset. Vi betonar i stället våra geologiska kunskaper och vår erfarenhet av och möjlighet att ta oss an komplex borrning med större dimensioner, berättar Sara Malmberg, koncernchef och vd för Malmberg Borrning.

Fortfarande består borrbranschen av många små företag, men allt fler har vuxit organiskt eller genom uppköp och sammanslagningar. För Malmberg innebär det både en utmaning och ökade möjligheter.

– Det är klart att det blir tuffare för oss när branschen konsolideras, även om det främst sker på geoenergimarknaden.

Stora geoenergiprojekt binder mycket resurser och maskiner.

– Det är klart vi har en egen maskinpark, men vi behöver kunna ta många projekt i hela landet. Ett enda geoenergiprojekt skulle kunna binda upp alla våra resurser. Därför behöver vi ändå samarbeta med andra aktörer i branschen.

Sara Malmberg tror inte att det behöver bli svårare att hitta samarbetspartners i takt med att branschen konsolideras.

– Oftast är det med just de större aktörerna vi samarbetar. Men med den här utvecklingen kommer också prispressen. Vi måste hålla uppe prisnivåerna i branschen och utveckla oss. Borrningsyrket är kreativt och problemlösande, det är viktigt att vi behåller den kompetensen och inte bara blir prisfokuserade. Gör vi inte det är risken att vi får in utländska, oseriösa bolag på marknaden.

Brunnsrensning växer

Inom vattenborrning är Malmberg inriktade på kommunala vattentäkter och brunnar till industrier i hela landet. Företaget har blivit attraktivt för kommuner tack vare den komplexa skånska geologin. Den kräver både bred och djup geologisk kompetens.

– Vi blev tidigt ett namn i Skåne och kommuner i övriga landet började hitta oss. Vi kan sälja ett mervärde i att vi har både egna geologer och ingenjörer, som dessutom ofta har egen erfarenhet som brunnsborrare.

– Vi vill gärna ta ett helhetsgrepp med kunden genom att jobba tätt ihop med vår vattenrening. I större projekt till kommuner och industrier hänger de frågorna nära ihop.

En gren av vattenverksamheten som har vuxit de senaste åren är brunnsrensning. Malmberg erbjuder en teknik, Jet Master, där brunnen rensas under högt tryck.

– Järn, mangan och andra mineraler sätter igen alla brunnnar. Genom att rensa den kan kunden spara mycket pengar, då kapaciteten ökar och man slipper borra nya brunnar. Här är vi marknadsledande.

Viktigaste livsmedlet

Sara Malmberg ser ljust på framtiden. Befolkningen ökar och vi måste alla ha rent vatten.

– Vatten är vårt viktigaste livsmedel, men det är inte längre en självklarhet i Sverige. Många brunnar är gamla, det blir allt vanligare med bevattningsförbud och det kan vara svårt att hitta nytt vatten.

Sara tar Skåne som exempel. Vatten finns, men det saknas brunnar. Geologin gör det många gånger svårt att nå vattnet.

– Det är positivt för oss, marknaden växer hela tiden. Och underhållet är eftersatt. Samtidigt ökar medvetenheten om vatten. Kommunerna inser att de behöver exempelvis reservvattentäkter.

Cirkulärt vatten

Sara driver företaget tillsammans med sin bror Erik Malmberg, som är vd för bolaget Malmberg Water. Han menar att vi måste ändra våra beteenden kring vatten.

– Vi kommer inte kunna fortsätta att slösa med vatten som vi gör nu.

Han ser en utveckling som i allt högre grad går mot cirkulära vattensystem, där avloppsvatten renas för att återanvändas som tekniskt vatten.

– Men så länge nytt dricksvatten är billigare i Sverige kommer det inte att efterfrågas. Vårt vatten är alldeles för billigt, menar Erik Malmberg.

Förutom att återanvända vatten kommer brunnarna att kunna optimeras mycket bättre i en snar framtid, säger Erik.

– Det finns hur mycket information som helst vi kan hämta hem från brunnarna och närliggande punkter med hjälp av digital teknik. Det kommer vi att se som en självklarhet om tio år.

Noll utsläpp

Så var det den där klimatförändringen. En utmaning företaget har tagit sig an och är fast besluten att klara. Målet alla i företaget jobbar mot är noll utsläpp av växthusgaser, föroreningar och avfall. Men vägen dit är lång. Malmberg har börjat med vardagsfrågorna och att skapa en medvetenhet hos alla medarbetare.

– Vi måste ställa om till andra drivmedel till exempel. Geoenergi är ju en förnybar energikälla, men har vi nollutsläpp när vi borrar? Nej. Finns tekniken idag? Nej. Är kunden villig att betala ett högre pris? Nej. Vi måste ta det här i steg.

Att Malmberg har påbörjat sin väg mot nollutsläpp syns på parkeringsplatsen utanför huvudkontoret. Flera laddstolpar är installerade, där laddhybrider och en elbil står på laddning inför kommande kundbesök.

– Alla nya tjänstebilar är laddhybrider och våra brunnsborrare tittar på möjligheten att helt gå över till elbilar för persontransporter, förklarar Sara.

Om tio år har satsningen på noll utsläpp börjat ge effekt, tror hon.

– Då har vi vuxit och hittat nya affärer, framför allt i Norden. Vi är i en framtidsbransch. Om det går åt andra hållet, då har vi inte satsat tillräckligt på klimatet i Sverige.

TEXT OCH FOTO: LARS WIRTÉN

HP Borrningar – mer än ett borrföretag

Trots stolta traditioner i familjeföretaget vill Göran Persson, andra generationens borrare, gärna se HP Borrningar som mer än ett borrföretag. Han har familjen med på denna resa. I svågern Tony Jernström har han också en vd, villig att gå samma väg. Att bygga nätverk är A och O för de båda kollegorna, de vässar och vidgar sin kompetens och sitt utbud genom noga valda samarbetspartners.

Det var min pappa Yngve som startade företaget tillsammans med en kollega, två unga pågar som ville tillgodose skåningarnas behov av rent vatten. HP står för Henning och Persson, berättar Göran Persson, delägare och arbetande styrelseordförande.

Platsen var Hallaröd utanför Höör, och många uppdrag tog plats på Hallandsåsen. Sedan dess har det runnit mycket vatten under broarna. Göran Persson och hans syster Anette Jernström tog över företaget och de har funnit sin vd i civil- ingenjören, maken och svågern Tony Jernström. Med honom har hållbara energilösningar fått en allt mer central roll i det idag Klippanbaserade företaget. Visionen ”Livskvalitet genom rent vatten” handlar idag lika mycket om energi.

Lilla Klåveröd

Borrsvängen besöker HP Borrningar på deras kursgård i Lilla Klåveröd, mitt på Söderåsen. Här, i en bedårande miljö, tar de emot såväl studenter och forskare som kunder och samarbetspartners. Det är en mötespunkt med fokus på vatten och energi, en plats för att göra studier och demonstrera utrustning såväl som att knyta kontakter och göra affärer.

– Såklart är vi affärsdrivande, men det är min övertygelse att vi måste ta vårt arbete ytterligare ett steg. Vi arbetar för klimatet och en grön omställning i allt vi gör, säger Göran Persson.

Gården har fått alla moderna energilösningar. Här finns nio undersökningsbrunnar och flera av dem tjänar fastigheten, som vattentäkt och för akvifervärme. Det goda dricksvattnet tas från en egen brunn och har varumärkesskyddats som ”Ekologiskt vatten”.

– Rent vatten är verkligen en hjärtefråga för oss och vi vill gärna dela med oss av vår kunskap. Här har gjorts flera examensarbeten genom åren.

Gränsöverskridande arbete

Efter en rundtur bland borrhål och diverse utrustning tar Tony Jernström snabbt taktpinnen vid konferensbordet och passar på att beskriva HP Borrningar som ett högteknologiskt företag. Han själv svarar för företagets utveckling vad gäller energi och energisystem. Göran Persson projektleder tjänster inom vatten och vattenrening. Allt tillsammans med det 20-talet anställda och i samarbete med dotterbolag och partners.

– Vi växer genom engagemang, vi har under många år ingått samarbeten och delägarskap med företag i vår sfär. Exempelvis är Skånska Energilösningar ett dotterbolag för att kunna möta behovet av klimatsmarta energilösningar, liksom Geobatteri. All den teknik vi arbetar med i vårt och våra delägda bolag kan vi lära oss mer om och utveckla här på gården, säger Tony Jerntröm.

De ingår också i ett nätverk med en rad större företag, där HP Borrningar har den drivande rollen. Här ingår aktörer som Dahl, Optimera och Saint Gobain. Ibland har HP Borrningar huvudansvar för en entreprenad och ibland är man underentreprenör.

– På så sätt är vi fortfarande det lilla familjeföretaget men vi kan konkurrera med stora företag. Det är den väg vi valt, framför att växa organiskt. Idag ser jag oss som en komplett leverantör av vatten- och energilösningar. Borrhålet är bara en del.

Kunderna är allt från fastighetsbolag, kommuner och lantbruk i mellersta Sverige och privata brunnsägare i Skåne, Halland, Blekinge och Småland samt Öland till entreprenader i norra Europa. HP Borrningar har mer än 10 000 borrade brunnar bakom sig.

– Just nu provborrar vi för en energilösning till ett sjukhus i Polen, berättar han.

Två män och en firma – svågrarna Göran Persson och Tony Jernström har drivit familjeföretaget HP Borrningar i Klippan AB tillsammans i snart 30 år, som delägare och arbetande styrelseordförande respektive vd.

Akademi + industri = sant

Tony Jernström utvecklar sina tankar vidare om värdet av att arbeta gränsöverskridande. Han vill inspirera andra att öppna dörren för stora som små samarbeten i branschen, och att våga möta studenter, forskare och andra som besitter en kunskap och kompetens som kan komplettera det egna arbetet. Vägen till framgång för det borrföretag som vill vara mer än ett borrföretag går också via möten med akademin, menar han.

För HP Borrningar har det varit en nyckel till framgång att de aldrig varit rädda för utmaningar. De är teknikfreak och nördar, menar Tony Jernström medan Göran Persson föredrar att beskriva dem som nyfikna och vetgiriga. Hur som, varje steg de tar framåt tar de med eftertanke.

Som när de gjorde provborrningar vid tunnelbygget på Hallandsås, ett utsatt och i särklass utmanande projekt. HP Borrningar valde att se det som en lärotid med möjlighet att vässa sina kunskaper samtidigt som de byggde ett nätverk.

– Jag tror att man ska se möjligheter i både det lilla och stora. Borrbranschen har förändrats och det är häftigt att se vilka möjligheter det ger. Vi lär oss något nytt varje dag, alla våra uppdrag är utvecklande. Vi är verkligen i en dynamisk och föränderlig bransch, konstaterar Göran Persson.

Forskning är framtiden

Framtiden för det dynamiska företaget, med sina entusiastiska företrädare, hur ser den ut?

Den yngre generationen vill se mer energieffektiva lösningar och då gäller det för oss att vara lyhörda för vad som händer i omvärlden. Ännu mer forskning och utveckling hoppas vi på. Det är nödvändigt inte enbart för våra affärer, utan också med tanke på det klimatarbete och den gröna omställning vi alla har att bidra till.

– Vi måste bli ännu bättre på att samverka och mötas kring hållbara insatser. Om tio år ingår företaget i ett ännu större sammanhang.

Det säger han utan att tveka, Tony Jernström, och utan att överlägga med sin svåger och styrelseordförande, Göran Persson. Men de vet ju var de har varandra, efter snart 30 år som kollegor.

HP Borrningar

Startade: 1959.

Arbetsområde: Borrning för vatten, energi och anläggning. Vattenanalys och -rening, helhetslösningar inom förnyelsebar energi och andra uppdrag genom sitt partnerskap.

Ägare: Göran Persson och Anette Jernström.

Antal anställda: 22, och drygt 70 i gruppen av delägda bolag.

Borriggar: Sju egna samt förfogar över tio stycken totalt, med flera olika borrtekniker.

Maskinstall: Elva kompressorer, tio specialenheter som pumpar och grävmaskiner.

Omsättning:46 miljoner, och 170 i de delägda bolagen.

Resultat: 5,6 miljoner.

Geografiskt område: I dagsläget allt från borrning för kommuner i mellersta Sverige och vattenborrning för privatpersoner i söder till energiborrning i Polen.

TEXT: MIA ISING FOTO: KENNET RUONA

Iskristallen välkomnar borrföretagen

Sedan Geotec och Avanti gick ihop och bildade den gemensamma organisationen Borrföretagen har förhoppningarna på en stark organisation växt bland medlemmarna. Det menar Iskristallens vd Robert Nilsson. – Det märker jag när jag träffar kollegor. Den allmänna åsikten är att branschen stärks genom sammanslagningen och det kommer att bli lättare att få igenom våra krav.

Iskristallens vd Robert Nilsson rattar med säker hand den av snöslask nedstänkta och inte längre så vita firmapickupen. Han svänger in på husbilstillverkaren Tumbos stora fabriksområde strax utanför Eskilstuna. Vi stannar vid en nedfälld bom och Robert tutar.

– De brukar vara alerta och släppa in när man kommer, säger han och spanar mot huvudbyggnaden.

Medan vi väntar på att bli insläppta berättar Robert att det tidigare fanns ett visst motstånd, särskilt hos äldre borrare, mot en sammanslagning av Geotec och Avanti. Gamla motsättningar mellan de två organisationerna spökade. Det var också större konkurrens borrare emellan. En osund konkurrens som Robert inte alls tror på.

– Nuförtiden har vi i branschen betydligt större kontakt med varandra, säger han. Trots att vi är konkurrenter hjälps vi åt och samarbetar. Där spelar Borrföretagen en stor roll då de underlättar kontaktskapande.

En annan fördel med att ha en stark medlemsorganisation i ryggen är att det blir lättare att få kontakt med de styrande, både i kommun och riksdag, menar Robert. Alla kontakter uppåt går genom organisationen.

– Vi vill gärna vara med vid viktiga beslut som påverkar oss, till exempel när regeringen tar fram miljökrav. Där har vi många viktiga synpunkter som får större tyngd när de framförs av Borrföretagen. Jag tror dessutom att regeringen tycker att det är en fördel att kunna ha en dialog med oss som arbetar med det här dagligen.

Industrier skaffar geoenergi

Bommen lyfts till slut och vi blir insläppta på husbilstillverkarens gigantiska område. Företaget expanderar med nya fabrikslokaler och Iskristallen är anlitade för en omfattande geoenergiborrning. Sammanlagt blir det 41 borrhål till 200-250 meters djup. Att stora industrier installerar geoenergi har varit en växande trend de senaste fem åren, konstaterar Robert.

– Det är så pass bra ekonomiskt att ha geoenergi, säger han. Man kan ju ha både värme och kyla i samma installation. Så när man ändå investerar mycket och bygger stort så passar man på. Det är helt klart en trend.

Och bygger man nytt där det inte finns kommunalt vatten så passar man på att borra för energi när man ändå borrar för vatten, berättar Robert. Även bland nyblivna fritidshusägare har intresset för geoenergi ökat markant.

– Sedan coronan kom har det blivit betydligt fler borruppdrag i fritidshus. Folk lever annorlunda nu. Sommarboende blir året runt-boende. Många köper hus på landet där de lever under långa perioder och då investerar man i geoenergi. Man har förstått att det lönar sig i längden.

Tumbo Husvagnar bygger ut och passar på att installera geoenergi. Det är ett stort uppdrag och Iskristallen borrar sammanlagt 41 hål på området.

Medieföretaget som började borra

Iskristallen har i nuvarande form funnits sedan 2006. Men innan man började borra var det snarare ”grävjobb” som gällde. I alla fall om man ska hårddra det

– Iskristallen startade nämligen som ett medieföretag. Delägare Håkan Ringkvist, som är filmare i grunden, startade företaget 1995. I många år producerade Iskristallen filmer åt bland annat SVT. Håkan filmar fortfarande, men numera lägger han medieproduktionerna i en annan firma. Robert berättar: –

Håkan och jag är gamla kompisar och vi hade länge pratat om att starta något tillsammans i borrbranschen. 2004 slutade jag av olika anledningar på en borrfirma som jag hade jobbat länge för. Då blev det helt plötsligt läge. Håkan hade ekonomin och jag hade kunskapen och kontaktnätet.

Sagt och gjort. Håkan gick in med finansiering och Iskristallen köpte sin första borrigg. Kundkretsen fanns redan, jobben trillade in och efter två år gick man plus. Idag är man en etablerad aktör i hela Mälardalen. Vad är då hemligheten bakom framgångarna? Robert svarar med att rycka på axlarna. Om man ska hårddra det så finns det bara ett sätt att arbeta på i den här branschen, menar han. ”Borrar man ett hål så borrar man ett hål. Det går bara att göra på ett sätt”. Han säger det med ett leende.

– Så här är det. Vi är ett litet företag och det gör att vi kan vara flexibla. Vi kan ändra planeringen ganska omgående. Det gör att vi kan rycka ut på snabba beställningar och akutjobb. Robert funderar en liten stund och fortsätter sedan:

– Vi sätter en heder i att ha städat och rent hos kunden. Det blir väldigt stökigt när man borrar, det går inte att undvika, men vi röjer undan kontinuerligt. Och vi är försiktiga. När vi kör in med stora maskiner i en kunds trädgård så ser vi till att gå varsamt fram.

Egen verkstad och tvätthall

En stor konkurrensfördel, konstaterar Robert, är att man har egna verkstadsmekaniker. All service och underhåll görs i egen regi.

– Vi servar våra maskiner kontinuerligt i vår egen verkstad, och vi har dessutom en egen tvätthall. Vår maskinpark är alltid hel och ren. Iskristallen har nyligen investerat flera miljoner i nya maskiner. En ny borrigg och en ny kompressor är på väg. Det är en investering som kommer att betala sig, spår Robert. Runt hörnet väntar nämligen flera stora jobb. Bland annat ska man borra för geoenergi till Strömsholms Djursjukhus.

– Det kostar mycket att utveckla företaget. Fem eller sex miljoner för en ny rigg och en ny kompressor, det innebär att man måste vara ganska säker på inkommande jobb.

Borrningen hos husbilstillverkaren är i sista fasen, allt ser bra ut och Robert är nöjd med arbetsplatsbesöket. På vägen ut möter vi en högtrycksspolare på väg in. Bilen är från samma firma som Robert lämnade en gång i tiden för att starta eget. Föraren vinkar glatt. Robert tutar. Cirkeln sluts.

TEXT OCH FOTO: SIMON JOHANSSON

Nöjda kunder är de bästa säljarna

Peekab har efter samgåendet med Ingenjör Gunnar Jonsson AB tagit en ledande position i Göteborgsregionen. Framgångsfaktorerna stavas mod, samarbetsförmåga och en hållbar produkt.

– Brunnsborrning har framtiden för sig, inget snack om saken, säger vd Emrik Eklund utan minsta tvekan.

Efter ett antal år i databranschen åkte kostymen av. Emrik Eklund bytte bana och satsade på brunnsborrning. Tillsammans med en kollega startade han Peekab och den första brunnen borrades 2005. Sedan dess har företa- get vuxit organiskt och haft en positiv utveckling. För att kunna ta nästa steg och klara framtida investeringar såg han ett behov av att kunna räkna hem större uppdrag. Peekab behövde växa snabbare.

– Det var nödvändigt att ta position som en större aktör och därför tog jag kontakt med Ingenjör Gunnar Jonsson, ett etablerat företag i branschen sedan över 50 år. Vi såg samma behov och klickade direkt. Vi bestämde oss inledningsvis för att samarbeta. Det skedde redan 2016 och tre år senare var vi mogna för att bilda ett bolag. Samgåendet har givit oss en mycket stabilare plattform. Gemen- samt har vi en enormt bred kompetens och en värdefull erfarenhetsbank. Vi utgår både från Älvängen och Kållered. Det är en styrka att finnas på två sidor om Göteborg, berättar Emrik.

Sedan 1 januari 2019 är det gemen- samma varumärket Peekab och fusionen har varit lyckosam.

– Nu kan vi räkna på större projekt och vår omsättning har haft en stabil ökning. I Göteborgsregionen är vi störst inom brunnsborrning och verkar även som underleverantör till de stora bygg- bolagen. Vi är mindre sårbara och mer resursstarka både när det gäller arbets- kraft och materiellt, säger Emrik.

Konsten att skapa ett team

Christoffer Berglund, en av Peekabs drygt 20 medarbetare, är ute på uppdrag.

Rutinerna och kulturen ser sällan samma ut när två företag blir ett. Det var en utmaning som Peekab valde att hantera genom att involvera personalen.

– Ja, det gick inte över en natt, men efter två gemensamma resor släppte det. Jag tror att det var klokt att vi satsade på att ha roligt tillsammans och lämnade det vardagliga arbetet. Vi åkte först till Warszawa och sen till Prag. Efter det var vi ett team, avslöjar Emrik.

Med ett 20-tal anställda ökar också kraven på ledarskap och personalfrågorna sköter han fortfarande på egen hand.

– Personalen är det värdefullaste du har som företagare. Hos oss är det frihet under ansvar som gäller. De får gärna utföra jobbet på sitt sätt, men resultatet måste alltid vara perfekt. Nöjda kunder är våra bästa säljare, men ibland blir det fel och då måste vi hantera det på bästa sätt. Det försöker jag alltid lära killarna, säger Emrik.

Kan jobba från Thailand

Att han litar på sin personal och ger dem fullt ansvar råder det ingen tvekan om. I många år har han tillsammans med sin familj valt att lämna Sverige för Thailand under ett antal kalla vintermånader.

– Det fungerar faktiskt väldigt bra att leda ett företaget från solen. Jag är aldrig längre bort än ett telefonsamtal. All administration sköter jag via datorn och offerter kan du räkna på oavsett var i världen du befinner dig. Jag tror snarare att det har varit utvecklande för min personal att jag inte alltid är fysiskt närvarande. De känner att det är på riktigt, att jag verkligen litar på dem, menar Emrik.

Fler väljer geoenergi

Framtidsutsikterna för brunnsborrning ser ljus ut enligt Peekabs vd och huvudägare. Geoenergi är tryggt och ekonomiskt försvarbart. En hållbar energikälla som även offentlig sektor väljer i allt större utsträckning.

– Från att bara ha borrat för enskilda villaägare består uppdragen av borrning för nya skolor, idrottshallar och industrifastigheter.Vårt enskilt största projekt var Kungälvs nya sjukhus. Där borrade vi inte mindre än 70 hål på vardera 230 meter. Det var utmanande på många sätt, men självklart ett väldigt meriterande uppdrag, säger Emrik och tillägger avslutningsvis:

– Det enda som möjligen skulle kunna hota är om det kommer in en riktigt stor aktör som dumpar priserna, men vi kän- ner oss trygga i Göteborg. Det är en fin familjekänsla och vi är aktiva i flera olika nätverk. Genom att samarbeta med andra och knyta nya kontakter tar vi oss fram. Med 15 år i branschen har vi skaffat oss många och långa relationer. Det är svårt att konkurrera ut så länge vi gör bra jobb – och det gör vi, lovar Emrik Eklund.

PEEKAB Brunnsborrning

Grundat: 2005. Fusionerades med Ingenjör Gunnar Jonsson AB 2019.
Ägare: Emrik Eklund, Peter Johansson och Patrik Lundin.
Antal anställda: 21.
Omsättning: ca 50 miljoner.
Verksamhet: Borrar brunnar för värme och vatten samt installation av vattenfilter.
Certifiering: ISO 9001, ISO 14001, ISO 45001 – inom arbetsmiljö, kvalitet och miljö.
Motto: ”Alla våra kunder ska alltid vilja rekommendera oss”.
Största uppdraget: 70 borrhål på 230 meter för Kungälvs nya sjukhus.

Emrik Eklund

Ålder: 48.
Bor: Villa i Älvängen.
Familj: Gift med Linda, barnen Jonathan 19 och Ida 17 år.
Viktigaste ägodel: ”Sommarstugan, men egentligen golfbagen för det är på golfbanan som jag har knutit många kontakter som genererat affärer och långsiktiga samarbeten”.
Viktigast på jobbet: ”Att ha medarbetare som trivs och jobbar med glimten i ögat”.
Ledaregenskaper: ”Jag tror på frihet under ansvar, men jag ryter till om det behövs”.
Reser helst till: Thailand
Favoritlag: IFK Göteborg. ”Torbjörn Nilsson är nummer ett”.

Text: Per-Anders Klöversjö, Foto: Kajsa Thorson

 

Borrningen har tagit honom ända till Indien

När Mikael Lindgren började jobba som brunnsborrare anade han inte att det var ett yrke som skulle ta
honom utomlands.

Men för AB Norrfjärdens Brunnsborrningar utanför Piteå är arbetsfältet Norrbotten, Västerbotten – och resten av världen.

Det var för tolv år sedan som Norrfjärdens Brunnsborrningar fick sitt första uppdrag utanför landets gränser. Företaget blev anlitat för att tömma en masugn i Holland på smält stål inför en renovering, något som man redan hade gjort vid upprepade tillfällen åt stålverket SSAB i Luleå.

Tillvägagångssättet liknar det som man använder när man borrar för bergvärme.

– Vi borrar ett hål genom teglet snett in under masugnen, så att det flytande stålet som rinner ner genom ett tapphål kan rinna vidare ut på en sandbädd, förklarar Mikael Lindgren.

Renoveringen behöver endast ske ungefär vart tionde eller upp till vart tjugonde år och därför är det inte många borrföretag som har erfarenhet av det.

– Tidigare var det folk som stod på två meters håll och borrade med syrgaslans. Det kom ut giftiga gaser och man kunde dö. Men vi kör borrsträngen in i ugnen och själva står vi med borriggen 40 meter bort. Med vårt sätt att göra det är det inte alls farligt.

Tack vare arbetena de har gjort hos SSAB har de fått rykte om sig i världen att de behärskar en säker teknik och har lång erfarenhet av masugnstömningarna. Efter det första utlandsuppdraget etablerade de ett samarbete med ett holländskt företag som säljer sitt koncept över hela världen. Norrfjärdens brunnsborrning sköter borrningen medan ett annat bolag gör murningen av det nya teglet på insidan av masugnen.

Började efter lumpen

Norrfjärdens brunnsborrning startade redan 1948 och Mikael Lindgren började arbeta som anställd 1996 direkt efter lumpen. Han var utbildad svetsare sedan gymnasiet och i arbetet på borrningsföretaget ingick en del svetsning, medan han fick lära sig brunnsborrning från grunden av förre ägaren.

– Det var inte så svårt att lära sig när man hade en bra lärare.

Det var hans bästa kompis pappa, som i sin tur hade tagit över efter sin svärfar, som drev företaget på den tiden. Mikael Lindgren och hans kompis började båda två att jobba på företaget. Han trivdes bra från start.

– Alla kände alla och det var god gemenskap.

Kompisen, som han har känt sedan lågstadiet, arbetar fortfarande kvar och de umgås även utanför jobbet. När det blev tal om att någon skulle ta över från tidigare ägaren hade de först tänkte göra det gemensamt, men i slutänden var det bara Mikael Lindgren som var intresserad. Det var 2006 och den tidigare ägaren arbetade kvar för att hjälpa honom in i den nya rollen. Han gick i pension först för ett par år sedan.

Mer ansvar

Skillnaden mot att vara anställd och att driva företaget är ganska stor tycker han. Det innebär betydligt mer ansvar, både att säkerställa att de får in nya uppdrag och att vara sina tidigare kollegors chef.

– Samtidigt var det en nytändning för mig.

Än idag när han beskriver sin roll i företaget, kallar han sig inte enbart vd utan också arbetare – för han deltar fortfarande aktivt i borrningen.

– Inriktningen är den samma nu som tidigare. Vi utför borrning för dricksvatten, borrar efter bergvärme och åtar oss uppdrag åt Vattenfall som behöver hjälp att kontrollera dammsäkerheten. Vi arbetar också ibland med vattentäkter åt kommuner eller hjälper till att skapa energianläggningar till större fastigheter som hyreshus och hotell.

Mikael Lindgren tycker det är roligt med utmaningarna som de större uppdragen innebär. Men även att borra brunn åt en privatperson och se glädjen när de hittar vatten har sin tjusning.

– Det händer ibland att man får en vinflaska då, säger han och ler.

40 grader varmt

Därutöver har Norrfjärden sina utlandsjobb. Hittills har han hunnit åka och jobba i Holland, Italien, Kanada, Brasilien och Indien. Japan och Sydkorea är på gång om Corona-restriktionerna upphör.

De skickar borrutrustningen med båt eller flyg om det inte finns att hyra på plats. Själva borrningen tar fyra timmar, men med alla förberedelser och säkerhetsutbildningar behöver de i regel vara på plats i en vecka.

I Brasilien och Italien var det fint minns han, men den mest spännande resan var tveklöst den till Indien:

– Det är stor skillnad på kulturen. Dessutom var det 40 grader varmt och både fattigt och smutsigt. Men de hade hög säkerhet på järnverket.

Bara att ta sig igenom tullen in och ut ur landet var ett äventyr.

– Det tog ett år innan vi hade fått hem grejerna. Vi hann inte uppleva så mycket av landet, men fick ändå se några tempel, heliga kor och lite av byn och staden där vi jobbade.

Det blev uppmärksammat i lokalmedia när Norrfjärdens brunnsborrningar började arbeta utomlands.

Aldrig saknat jobb

Under åren som Mikael Lindgren har varit vd har de aldrig saknat jobb.

– Det är stor konkurrens, men vi har ett gott rykte sedan gammalt så vi får många förfrågningar och behöver inte annonsera särskilt mycket.

Han tror att det beror på att de alltid försöker ställa upp för kunderna och inte glömmer bort någon.

– Gör man något fel får man stå för det och rätta till det.

Vad har du för framtidsvisioner?

– Att försöka utveckla borrsäkerheten så att det ska gå lättare och vara roligt för mina anställda att gå till jobbet och sedan att se till att vi har jobb.

Mikael månar om trivseln och ordnar gärna firmafester. Det har också hänt att han har bjudit på en weekend vid Piteå havsbad eller i Stockholm för de anställda och deras respektive.

Tidigare var företaget medlem i Avanti, som han tycker att han hade mycket nytta av, men han ser positivt på bildandet av Borrföretagen.

– Att vara med i en sådan organisation ger ju gemenskap, man lär känna gruppen ganska väl och kan ta hjälp från folk söderifrån om man behöver. Jag hoppas att det kommer fungera likadant i den nya organisationen, att det finns möjlighet till att gå utbildningar och att vi gemensamt kan få bra rabatt på till exempel diesel.

Mikael Lindgren

Ålder: 45

Bor: Norrfjärden, Piteå

Familj: Fru och ett barn, 5 år

Gör: Vd och arbetare

Bolagsform: Aktiebolag

Antal anställda: 6 totalt med mig

Omsättning: 15 miljoner kronor per år

Fritidsintressen: Skoter, fjällen, motorsport

Utbildning: Utbildade sig till svetsare i gymnasiet.

 

Text och bild: Ulrika Vallgårda

Glada kunder bästa lönen för Elvings Brunnsborrning

Det är inte alla hantverkare förunnat att få tårta av kunden efter avslutat jobb. Men för Elvings är det snarare regel än undantag.

− När vi ger människor vatten har vi löst ett av de primära behoven i deras liv, säger Morgan Jartell, som driver Elvings Brunnsborrning tillsammans med sonen Daniel.

Mycket handlar om kunderna när Morgan och Daniel Jartell ska berätta om sin verksamhet. Morgan är full av historier, om katten han träffade i går på ett kundbesök, om korna som var så törstiga när de borrade efter vatten i deras hage att de kom och drack så fort vatten började sippra ut i gräset och sedan kliade sig mot maskinerna.

− Det var lite svårjobbat, minns Morgan. Det finns snart inte en grusväg i Västra Götaland som vi inte har åkt på, fortsätter han.

Fick en tomt i lön

Men låt oss ta ett steg tillbaka och se hur det hela startade, och med vem.

− Det var min pappa Elving Gustavsson som började, några år efter andra världskriget. I många år var det ett enmansföretag, och den första anställda kom runt 1970.

Pappa Elving, som gav namn åt företaget, fick ibland vara kreativ i sina kundkontakter.

− En gång borrade han en brunn i ett område där det skulle byggas sommarstugor. Markägaren hade inga pengar, så han fick en tomt i betalning. Det blev en bra affär när han sålde tomten ett antal år senare, berättar Morgan.

År 1975 klev Morgan in i företaget, efter att bland annat ha jobbat på SKF med att bygga glasfiberbåtar.

Sonen Daniel gjorde också en resa inom andra verksamheter innan han landade i familjeföretaget.

− Det var ingen självklarhet att jag skulle gå in i företaget, men jag har ju varit med sedan jag var liten. Jag kan det tekniska och vet hur vi hanterar våra kunder.

Att det är ett familjeföretag innebär bara fördelar, konstaterat Morgan Jartell.

− Hur många kompanjonskap spricker inte? Den stora fördelen med familjeföretag är att vi kan lita på varandra till 100 procent och mer.

Tre generationer i Elvings brunnsborrning. Daniel och Morgan Jartell flankerar ett foto på grundaren, Elving Gustavsson.

Borrar helst efter vatten

Elvings har sitt säte i Vårgårda, sju mil nordost om Göteborg och verkar främst i Västra Götaland. Företaget ägnar sig åt såväl brunnsborrning som att borra för bergvärme, men den absoluta merparten av jobben handlar om vatten.

− Jag skulle tro att vi gör 90 procent vattenbrunnar. När du jobbar med bergvärme är du en underentreprenör och kan därmed inte få samma lönsamhet. Dessutom sliter det mer på maskinerna eftersom det handlar om fler borrtimmar för samma pengar, säger Morgan.

− När det handlar om vattenbrunnar äger vi uppdragen själva.

Vattenborrningen innebär också en direktkontakt med kunden, som de inte vill vara utan. Oftast börjar det med ett telefonsamtal.

− Vi har märkt de senaste åren att det är fler kvinnor som ringer. De vågar också ställa fler frågor, och ibland hör man mannen i bakgrunden som sufflerar med frågor, berättar Morgan.

Elving Gustavsson som startade företaget fick vara reklamman i en kampanj för borriggar på 1950-talet.

Inga långa relationer

Nästa steg är ett kostnadsfritt hembesök, där upplägget presenteras.

− Kunderna är ofta väl förberedda och har pratat med sin bank. Dessutom får vi möjlighet att se kunden i ögonen, och det händer nästan aldrig att vi tar kreditupplysning på våra kunder, säger Morgan Jartell.

Några långa relationer med kunderna blir det dock inte. När brunnen väl är borrad och allt är installerat hörs de aldrig mer av.

− Vi har brunnar som min pappa borrade på 1950-talet som fortfarande fungerar utmärkt, konstaterar Morgan med stolthet.

Att hela tiden möta nya kunder är en del av arbetets tjusning.

− Vi får träffa många trevliga familjer, och vi får se nya kunder och nya platser varje dag. Folk blir glada över det vi gör för dem. Många har kämpat länge med missfärgat vatten och kört vatten i dunkar, säger Daniel Jartell.

Far och son i samspråk. Både Daniel och Morgan Jartell är ofta på språng mellan de olika uppdragen.

Service och vattenrening

Den typiska kunden är en som bygger nytt på landsbygden, och det handlar alltid om vatten, ibland även om värme. Dessutom arbetar Elvings med service av pumpar, både i egna och andras brunnar.

− Det är inte så många som behärskar att göra pumpbyten på 100 meters djup, konstaterar Morgan.

− Servicedelen och vattenrening är också något som vi kommer att utveckla mer, tillägger Daniel.

Tänker hållbart

Morgan och Daniel Jartell är glada över att branschorganisationen Borrföretagen nu är verklighet, och de ser många möjligheter till samordningsvinster.

− Jag mailade kansliet häromdagen om att vi borde satsa på fossilfri diesel. Den är lite dyrare men om vi går ihop kanske vi kan få ett bättre pris. Vi måste tänka klimat och hållbarhet, och vi använder själva bara den fossilfria dieseln HVO100, säger Morgan.

I Elvings egen pipeline ligger närmast ett 70-årsjubileum. Det skulle ha skett i fjol, men hanns inte med. För Morgans del handlar det så sakteliga om att trappa ner. Något.

− Jag ska försöka komma ner i heltid.

Fotograferar kor

Det handlar dock inte om krav från en hustru som väntar därhemma. Hustrun Barbro är själv egenföretagare inom konsthantverk och har fullt upp med det.

Det handlar istället om att få tid att göra färdigt en fotobok om kor. Morgan har fotografi som intresse och har ägnat sig åt att ta bilder på kor ett tag.

Om framtiden tänker de att företaget ska fortsätta ungefär som nu, och inte bli större. Det finns också en fjärde generation på tillväxt, Charlie, elva år.

− Han frågade mig för ett halvår sedan om jag tyckte att han ska börja i företaget, berättar Morgan.

− Jag svarade att det är kallt, tungt, bullrigt och skitigt, men rätt kul. Då svarade han ”jaha du”.

Text och foto: Anna Nyberg

Alla kunder blir glada när brunnsborraren har gjort sitt. De här korna var både kunder och blivande motiv i boken som Morgan Jartell arbetar med. Foto: Morgan Jartell