Teknik i brett perspektiv hos branschgrannarna

Vilka teknikfrågor är aktuella för våra ”branschgrannar” och hur jobbar de som organisationer med att bevaka och påverka teknikutvecklingen? Borrsvängen har kollat läget.

Svensk Grundläggning

– Som branschorganisation arbetar Svensk Grundläggning inte så detaljerat och konkret med teknikfrågor som jag förstår att Geotec gör. Vi har en egen teknikgrupp, men de jobbar egentligen mer med beräkningsfrågor, berättar organisationens kansliansvariga Leena Haabma Hintze.

Ett tekniskt samarbetsorgan finns. Det heter Knutpunkt Geostandarder och här deltar Svensk Grundläggning tillsammans med bland andra Pålkommissionen, Svenska Geotekniska föreningen, ett antal av de större konsultföretagen samt stora beställare som Trafikverket.

– Där handlar det framför allt om standardiseringar inom utförande, design och provning av geoteknik och geokonstruktioner. Vi arbetar ju med många olika tekniker – slitsmurar, spåntning och pålning med flera. Det här är frågor som ofta ligger på europeisk nivå och processerna blir därför väldigt långa.

Konkurrens utvecklar

Utveckling av ny utrustning sker mestadels i samarbete mellan något av branschens stora företag och en leverantör och är snarare en konkurrensfråga än något man arbetar öppet och gemensamt med.

– För oss som branschorganisation mynnar de flesta teknikfrågor ut i att handla om utbildning och arbetsmiljö. Implementering av nya standarder kan kräva nya utbildningar och nya sätt att definiera kompetens. Här har vi tagit fram en uppdaterad kompetensmatris och kan nu matcha kurser med rätt delar i matrisen.

Landar i säkerhetsfrågor

När det gäller teknik- och materialutvecklingens påverkan på säkerheten så handlar det ofta om arbetsmiljökonsekvenser av olika kombinationer av

Hardab tidigt ute med hantering av långa rör

Nära Karlstad ligger det gamla brukssamhället Forshaga och där huserar borrvagnstillverkaren Hardab, som har 15 års erfarenhet av borriggar med rörhanteringssystem.

– Vi var tidigt ute och jag tror att vi har skaffat oss ett visst försprång på det området. Idag tillverkar vi maskiner med fem, sju respektive tio tons lyftkraft, säger ägaren och konstruktören Bo Sjöberg.

Hardab är ett familjeföretag med ett tiotal anställda och egen konstruktion och tillverkning. Ursprungligen ägnade man sig åt värmebehandling och härdning av utrustning för pappersbruk, men genom ett förvärv av ett annat företag kom man i kontakt med brunnsborrningsbranschen.

– Vi upplevde att de använde sig av väldigt omodern utrustning, speciellt när det gällde hanteringen av borrören. Så vi tog fram ett rörhanteringssystem, som vi patenterade berättar Bo Sjöberg.

Intresset för borrvagnar med sexmeters rör väcktes under affärsresor, bland annat i USA:

– I Skandinavien var det bara tre meter som gällde. Men vi hade sett lyckade exempel på att arbeta med dubbelt så långa rör i andra länder och såg de stora vinsterna att ta fram ett rörhanteringsystem även för de tunga rören. För fyra-fem år sedan fick vi med oss en kund på idén och kunde köra igång på allvar.

Kan spara mycket

Borrning med sexmeters rör innebär en besparing av både tid och pengar. Bo Sjöberg vill inte gå in på exakt hur mycket produktionen påverkas, men ger ett generellt exempel:

– Antalet skarvningar halveras. Skarvar man rören 30 gånger på en dag i stället för 60 så sparar man mellan 30 och 40 minuter – och det är lika många borrmeter.

– Dessutom minskar dieselförbrukningen eftersom tiden då kompressorn går på maxvarv blir kortare.

”Laga med svets och slägga”

Robusta byggen och enkel, pålitlig funktionalitet är nyckelord för Hardab. 90 procent av de borrvagnar man bygger går på export – bland annat till Nordafrika samt Syd-  och Nordamerika. Deras största marknad är borrvagnar för mineralprospektering.

– Där är det tuffa miljöer och väldigt hårda krav. Maskinerna ska kunna gå 20 timmar om dygnet sex dagar i veckan. Då går det inte att ha en massa känslig elektronik. I princip ska våra konstruktioner kunna lagas med svets och slägga, säger Bo Sjöberg.

Längre stänger är en besparing

Per Lindgren på Höjdens Brunnsborrning fick för några år sedan en förfrågan från tillverkaren Hardab om att vara med på ett försök med sexmetersborrning.
– Jag förstod ganska snabbt att det om inte annat skulle bli mycket bränslesnålare, så jag hoppade på och det har jag inte ångrat, säger Per Lindgren till Borrsvängen.

Med dagens höga tryck och stora hastigheter går det kvickt att borra ner ett tremetersrör. För varje skarvning måste borrsträngen på nytt fyllas med luft och kompressorn varvar upp till max.

– Så det sparar bränsle och det sparar även tid. Motståndet man kan känna i början är att det är tungt och klumpigt med så långa rör, men man lär sig hantera dem. Dessutom lyfter vi dem ju aldrig själva.

Helt mekanisk hantering

Höjdens borrar även enskilda brunnar med de långa rören. Men det är vid de större projekten, med flera riktigt djupa hål på samma plats, som de stora fördelarna verkligen visar sig.

– Då blir både tids- och bränslebesparingen markant.

Per Lindgren beskriver rörhanteringssystemet som mycket enkelt och därför pålitligt:

– Det är helt mekaniskt, kan man säga. Allt sköts med hydraulspakar – det finns ingen elektronik som kan gå sönder. Det hade såklart att bygga ett helt automatiskt system, men då hade det varit till priset av känsligare komponenter och därmed mycket större problem om något går sönder.

Sex meter är max

Inom grundläggning används rutinmässigt 12 meter långa rör och även längder på 18 meter. Per Lindgren tror emellertid att sex meter är så långt som det blir aktuellt att borra med i brunnssammanhang.

– Det tror att det är ungefär vad man kan lära sig att kontrollera i en villaträdgård. Dessutom tror jag att maskinerna blir för stora och tunga om man ska ha ännu längre rör. Redan med sexmetersrör blir ju allting tyngre och besvärligare att handskas med, men med de här längderna så överväger fördelarna.

Sex meter – bra för ekonomi och arbetsmiljö

Med ambitionen att öka effektiviteten och att skapa en bättre arbetsmiljö har FBB Finspångs Brunnsborrning tillsammans med leverantören Gruse och riggtillverkaren Casagrande samarbetat kring en teknisk lösning för borrning med sexmetersstänger.
– Efter ungefär ett år med provningar och modifieringar har vi under hösten fått en rigg i full drift, säger vd David Johansson.

Det är den gradvisa övergången till allt fler stora projekt, med många hål på samma plats, som fått FBB att satsa pengar och tid på att låta skräddarsy en rigg och ett hanteringssystem för de dubbelt så långa rören.

– Vid flerhålsprojekt producerar personalen många borrmeter per arbetsskift, vilket innebär fler lyft med tremetersstänger. Det gör jobbet slitsamt.

De automatiska rörhanteringssystem FBB provat har inte riktigt matchat behoven. Därför föll valet på att i stället gå upp till sexmetersrör:

– Antalet skarvningar halveras och tidsvinsten väger upp den extra hanteringen. Med sexmetersrör behövs ju inga manuella lyft, utan allting sköts med en vinsch.

– Killarna är väldigt nöjda – de kan borra 300 meter om dagen utan att vara särskilt trötta i kroppen efteråt, säger David Johansson.

Tätt samarbete gav resultat

Utvecklingsarbetet har skett i nära samarbete med Gruse, som är svensk agent för internationella riggtillverkaren Casagrande.

– Det har varit ett jättebra samarbete där vi känt full stöttning hela tiden. Vi har fått möjlighet att sitta med deras konstruktörer och designers och utbytt tankar och idéer. Sedan har vi provat varianter, fått dem justerade och provat igen. Vi hade aldrig kunnat göra detta själva, säger David Johansson.

Casagrande har gedigen erfarenhet av borrning med sexmetersrör, men då gäller det inte energiborrning utan grundläggning. Utgångspunkten för riggen har varit chassit från en grundläggningsrigg, som byggts på med tekniska lösningar i enlighet med FBBs önskemål och behov.

Möjligheter genom specialisering

David Johansson har stora förhoppningar på riggen och ser en framtid i sexmetersborrning – men noterar också praktiska skillnader jämfört med tremetersborrning:

– Effektiviteten ökar helt klart och jag räknar med att vi också ska kunna ge oss på riktigt djupa projekt med den nya riggen. Vi har borrat 350 meter som djupast med tremetersstänger, och nu ser jag ingenting som hindrar att vi ger oss på 500-metersprojekt och djupare än så.

– Samtidigt tar riggen större ytor i anspråk. En rigg i den här storleken kräver också lite mer hantering och det betyder att både etablering och avetablering tar längre tid. Därför är tekniken främst lämpad för stora projekt.

”Vi strävar åt samma håll”

Inget drama när två blev en i Finland

LEVERANTÖRER tror på gemensam ORGANISATION

Svenska Kyl & Värmepumpföreningen: MER MUSKLER I GEMENSAM ORGANISATION

Lyckad återförening i Norge