Byggboom: Rekord för bostadsmarknaden

/0 Kommentarer

Det råder ”all time high” i byggbranschen, mycket tack vare en bostadsmarknad som slår de flesta rekord. 2016 påbörjades hela 65 000 nya lägenheter, och 2017 beräknas endast en mindre avmattning. Investeringarna i lokaler och anläggningar når också nya höjder.

 I år minskar produktionen med några tusen lägenheter, men 2017 blir ändå ett starkt byggår, enligt en konjunkturprognos från bransch- och arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier. I sina prognoser utgår BI bland annat från statistik för bygglov och påbörjade bostäder, undersökningar från Konjunkturinstitutet, orderläget i byggbranschen och investerings- samt sysselsättningsstatistik.

– Det är både hyres- och bostadsrätter som driver investeringarna, men även lokal- samt anläggningsinvesteringarna visar positiva tillväxttal 2017, säger nationalekonom Johan Deremar.

Högsta tempot på 25 år

I sina rapporter följer Sveriges Byggindustrier upp ekonomiska händelser, pekar på konsekvenser, gör analyser och ger prognoser för bostäder, lokaler, anläggningar och arbetsmarknad. Närmare 60 000 lägenheter påbörjas i år, och utöver det ett antal ombyggnader. De kommunala bolagen höjer tempot när det gäller hyresrätter, det byggs nu nästan lika många hyres- som bostadsrätter.

– Det är definitivt all time high, sett ur en 25 års-period. Volymmässigt får vi blicka tillbaka mot början av 1990-talet för att se motsvarande investeringar på bostadssidan.

Stort behov av lokaler

– Även när det gäller lokaler kan vi tala om all time high, särskilt för de offentliga. Den totala investeringen ökade fem procent ifjol, och beräknas öka en procent i år. Det är historiskt höga nivåer, fortsätter Johan Deremar.

Behovet av lokaler inom kommuner och landsting, som skolor och sjukhus, är stort.

– Vi undrar lite hur länge de kan de finansiera byggandet. När slår ekonomin till som en kraftfull broms? Här ser vi faktiskt ingen avmattning!

Investeringsvolymen i anläggningar – för främst infrastruktur, vatten, avlopp och energi –utmärkte sig 2016 och har en fortsatt positiv utveckling, om än i avtagande takt.

– Investeringen i anläggningar ökade fyra procent i fjol, i år räknar vi med en procent.

I privata anläggningar ökade investeringsvolymen hela tio procent 2016. Satsningar inom energisektorn svarade för hälften. Inom infrastruktur är vägen vinnare.

– Förbifart Stockholm är ett enormt vägprojekt, som kommer att generera stora pengar under flera år, säger Johan Deremar.

– För järnvägen blir det ett mellanår i år. Historiskt vet vi att investeringarna kan växla. Nu väntar projekt på att komma igång inom både tunnelbana och tågtrafik, exempelvis Ost- respektive Västlänken.

Arbetskraftsbrist ett allt större problem

Trots guldläge ser Johan Deremar utmaningar:

– På sikt borde skattehöjningar, amorteringskrav, höjda bolåneräntor och svag reallöneutveckling dämpa det marknadsstyrda bostadsbyggandet.

– Bristen på kvalificerad arbetskraft, som arbetsledare, golvläggare, kran- och maskinförare, platschefer och plattsättare, blir ett allt större problem. Åtta av tio byggföretag uppger att de inte klarar uppdragen.

Men han är fortsatt optimistisk.

– I år har vi en stor avtalsrörelse. Med moderna avtal samt en god allmänekonomisk utveckling kommer framtiden att fortsatt se ljus ut för svensk byggindustri, avslutar Johan Deremar.

Text: Mia Ising

Uppsving i torkans spår för borrningsbranschen

/0 Kommentarer

När torkan slår till och brunnar sinar kan det leda till stora problem för lantbrukare och hushåll. Och för borrentreprenörer och leverantörer är torka lika med bråda tider.

Förra årets torka har lett till en rejäl ökning av vattenborrning i sydöstra Sverige under hösten. En utveckling som märks tydligt för de borrentreprenörer som är verksamma inom området.

– Vattenborrning ger mer sett till helheten. Det är en annan prissättning och det ingår mer kringutrustning. Så jag tror torkan har lett till ett uppsving för de flesta borrare, säger Håkan Abrahamsson på Håkans Vatten- och Energibrunnar i Ankarsrum utanför Västervik.

– Men det gäller att kunna leverera och ha maskiner när det behövs. I höstas gick alla och då fick inget gå fel.

Den stora flaskhalsen är dock kunniga och erfarna brunnsborrare.

– Maskiner finns alltid att tillgå, men rätt personal kan vara värre. Jag är helnöjd och har hittat riktigt bra borrare. Det är så mycket runtomkring borrningen som ska klaffa.

Försäljningen av pumpar ökar

Även leverantörerna har fått se försäljningssiffrorna gå i höjden. Efterfrågan är stor på såväl pumpar som tillbehör.

– Både vårt torrkörningsskydd och pumparna har gått väldigt bra, vi ökade med 20 procent jämfört med 2015, säger Freddie Ekman på EMS Teknik i Åhus.

Ökningen började redan i januari 2016 och har därefter accelererat.

– Det har fortfarande inte lagt sig. Januari 2017 var vår bästa månad någonsin. Torrkörningsskydden har ökat explosionsartat. Jag hoppas såklart att det håller i sig hela året, men vattennivåerna börjar tydligen närma sig det normala nu, åtminstone i södra Sverige.

Freddie Ekman tror att torrkörningsskydden kommer att fortsätta öka. Torkan har gjort brunnsägarna medvetna om hur viktigt det är att skydda pumpen.

Medvetenheten om vattenkvaliteten ökar

Debe Pumpar har haft samma utveckling under hösten och vintern.

– En normal vinter går försäljningen ner från november. Men vi hade fullt upp hela vägen till nyår och det har fortsatt likadant i januari. Vår affärsidé är att leverera omedelbart, så det har blivit en del övertid i vinter, säger Oscar Heydorn, vd på Debe Pumpar i Stockholm.

– Jag träffade just en större entreprenör som berättade att de hade ökat med 30 procent inom vattenborrning 2016.

Oscar Heydorn har märkt ett markant ökat intresse generellt för vattenfrågor.

– Om det beror på torkan vet jag inte. Men problem med brunnar och vattenkvalitet har exempelvis varit uppe i media under hösten. Medvetenheten om kvaliteten på det vi dricker ökar, säger Oscar Heydorn.

Utvecklingen går åt två håll

Enligt SGU har utvecklingen av grundvattennivåerna i de små magasinen gått åt två olika håll i början av året. I Götaland och Svealand har de stigit med upp till 80 centimeter, med undantag för vissa enstaka platser i syd och öst där nivåerna har sjunkit. Större delen av Norrland har fått se sina nivåer sjunka 5-10 centimeter.

Fortfarande är de flesta små grundvattenmagasin under eller mycket under de normala nivåerna. I de västra delarna av landet, delar av Norrland, södra Mälardalen samt på Gotland börjar dock grundvattnet närma sig normal nivå. Endast i norra Norrland är nivåerna över de normala.

I de stora grundvattenmagasinen är nivåerna under eller mycket under de normala i stora delar av landet.

Det finns fortfarande risk för problem med tillgången på vatten för hushåll med egen brunn i delar av Götaland och Svealand, konstaterar SGU i sin rapport över grundvattennivåer i januari.

Text: Lars Wirtén

Qmatec har stora förhoppningar på Drilltech

/0 Kommentarer

Qmatec etablerade inledningsvis ett samarbete med Sandvik i Sverige, men båda parter enades ganska snart om att gå skilda vägar.

Kjell Arild Grønås, vd Qmatec.

– Vi tittade vidare på vad som fanns i Sverige och upptäckte Drilltech, som känns som en perfekt matchning, både när det gäller timingen och sett till Örjans och Urbans kompetens och erfarenhet, säger Qmatecs vd Kjell Arild Grønås till Borrsvängen.

– Vi har ju tidigare varit konkurrenter. Det betyder att vi har en gemensam grund, som kommer till nytta nu.

I Sverige kommer man att fortsätta använda namnet Nemek för riggarna.

– Det är ett väletablerat namn som det inte finns anledning att ändra på. Varumärket blir Nemek medan koncernen bakom heter Qmatec, säger Kjell Arild Grønås. Han betonar det betydelsefulla i att Drilltech kommer att arbeta med både brunnsborrning och grundläggning:

– Riggar för grundläggning har utvecklats starkt hos oss och står nu för mer än hälften av vår omsättning i Norge. Det är ett segment som vi tror väldigt mycket på även i Sverige, säger han.

Siktar på att bli ledande

Försäljningen av Nemekriggar har gått tillbaka i Sverige. Sedan Qmatec kom in som ägare för tio år sedan har totalt ett 30-tal maskiner gått till Sverige.

– Men innan dess såldes väldigt många under en lång följd av år. Jag vet att många svenska borrare har äldre Nemekriggar som de gör allt för att hålla liv i. Nu tar vi tillsammans med Drilltech sikte på att ta tillbaka vår gamla position som en av de ledande leverantörerna.

Text: Jörgen Olsson

Drilltech tar över Qmatec/Nemek i Sverige

/0 Kommentarer

Drilltech Scandinavia blir svensk representant för norska riggtillverkaren Qmatec.

– Vi ville gärna sälja en rigg på den svenska marknaden. Nemek, det namn riggarna är kända under här, är välbekanta och har en lång historik bland de svenska brunnsborrarna. Så vi är mycket glada över att Qmatec valt att skriva avtal med oss, säger Örjan Haag på Drilltech.

– Vi siktar på att ta tillbaka vår position som en av de ledande riggleverantörerna, säger Qmatecs vd Kjell Arild Grønås

Örjan Haag, som i fjol lämnade Atlas Copco Welltech för att tillsammans med tidigare medarbetare från Gea Welltech starta egen verksamhet under namnet Drilltech Scandinavia, ser flera fördelar med samarbetet med den norske riggtillverkaren.

– Till att börja med ligger Norge nära oss, vilket är praktiskt ur många avseenden. Dessutom har Qmatec ett produktprogram som är tilltalande både vad gäller brunnsborrning och grundläggning. Vår affärsidé är att erbjuda service och produkter till både brunnsborrare och grundläggare. Tekniken i de båda branscherna är i stort sett densamma och att vända sig till båda är ett upplägg som vi tror mycket på, säger Örjan Haag.

1130 TST är Qmatecs största grundläggningsrigg. Foto: Qmatec.

Bur finns på beställning

På säkerhetssidan har Qmatec valt en egen väg. När kraven på säkerhet kring rotationen skärptes, valde Atlas Copco att montera på en bur på sina riggar. På Qmatecs riggar skyddas rotationen av sensorer – en lösning som väckte diskussioner bland borrare.

– Allt handlar om hur man tolkar maskindirektivet. Atlas Copco gjorde då tolkningen att det behövdes en bur, medan Qmatec gjorde en annan tolkning. Varje tillverkare är ansvarig för sin egen tolkning och har ett eget produktansvar. Den som vill ha riggen med bur får givetvis det, säger Örjan Haag.

Bygger ny organisation

Drilltech Scandinavia drivs av Örjan tillsammans med mångårige kompanjonen Urban Karlsson och de bådas respektive söner. De har mycket kundkontakter, men befinner sig fortfarande i det inledande skedet av företagsutvecklingen:

– Vi är på steg ett, kan man säga. Det handlar om att säkerställa att vår service- och reservdelsorganisation fungerar mot de produkter vi erbjuder. Det är helt avgörande, både för befintliga och potentiella kunder, att vi kan erbjuda bra service. Vi kommer att ha både serviceverkstad och ambulerande service och vi bygger upp ett reservdelslager. Inledningsvis siktar vi in oss på de södra delarna av landet och hoppas i steg två att antingen med egen kraft eller genom nätverk kunna täcka hela Sverige.

Tuff marknad

Örjan Haag ser en marknad med hård konkurrens, där leverantörernas marginaler har sjunkit.

– Det kommer borrentreprenörerna tillgodo. Å andra sidan är prispressen på dem också väldigt stor.

Givetvis hade han gärna sett högre marginaler i såväl leverantörs- som entreprenörsledet:

– Det är här det är så viktigt att vi i branschen jobbar tillsammans. En nyckelfaktor är beställarnas kompetens – vi måste kräva högre kompetens och även kunna stå för den i form av information och utbildning. Då kan både borrare och leverantörer i längden få bättre betalt både för sitt jobb och för sin kunskap.

Text: Jörgen Olsson

Debe köper Pemtec

/0 Kommentarer

Debe Pumpar förvärvade i början av året kollektor- och rörtillverkaren Pemtec. Det är det tredje förvärvet på kort tid. Debe Pumpar växer snabbt och sneglar nu på fler geografiska marknader.

Pemtec har egen tillverkning av energikollektorer och tryckrör i Svaneholm söder om Borås.

– Det passar bra in i vår produktportfölj. Kollektorer var en viktig del vi saknade i helheten, säger Oscar Heydorn, vd på Debe Pumpar.

– Pemtec har funnits länge och har bra produkter. Att de har egen produktion ligger i linje med vår strategi att själva tillverka våra produkter. Vi blir nu en av de bredaste leverantörerna med egna produkter.

Michael Klasson, vd på Pemtec, beskriver Debe Pumpar som den strategiskt perfekta köparen.

– Debes varumärke, kompetens och säljkår blir en enorm styrka för oss. Det fanns flera aktörer som var intresserade, men vi var helt eniga om att Debe passade oss bäst. Det här gör att vi kan fokusera på det vi är bäst på: att tillverka rör på ett så effektivt sätt som möjligt.

Växer snabbt

Med förvärvet av Pemtec kan Debe Pumpar leverera det mesta inom brunnsborrning. 2015 köpte företaget H2O Filterteknik och 2016 PBT Pump och Brunnsteknik. På bara några år har Debe Pumpar växt från cirka tio medarbetare i Sundbyberg till ett 40-tal fördelade på tre orter i Sverige plus kontor i Oslo och Helsingfors. Omsättningen kommer att överstiga 100 miljoner kronor med råge. Oscar Heydorn tycker dock inte att företaget växer för fort.

– Men visst har det sina utmaningar. Det är många affärskulturer som ska jämkas ihop, både från olika företag och mellan olika länder.

Även Pemtec ska växa och ta marknadsandelar med den nya ägaren i ryggen.

– Vi släpper handbromsen och gasar allt vi kan nu. Vi har precis sålt en produktionslinje och ersatt den med två nya. Så vi ska ta terräng på marknaden, säger Michael Klasson.

Enligt Oscar Heyborn finns det alltid fler produkter och områden att komplettera med, men antyder att Debe nu mer tittar på geografisk expansion i sin tillväxtstrategi.

– Vi finns redan idag utanför Sverige med kontor i Finland och Norge. Det finns stora länder i Europa och även på andra sidan Atlanten som är intressanta.

Ägarna följer med

Pemtec kommer att leva kvar som dotterbolag och produktionsenhet i Debe Pumpar och leva kvar som produktvarumärke. Hans och Jonas Alexandersson, de tidigare ägarna av Pemtec, följer med in i Debe Pumpar.

– De och deras kunskap om tillverkningen är A och O i den här affären, konstaterar Oscar Heydorn.

Pemtec kommer som en del av Debe Pumpar att fortsätta vara avtalsleverantör till både Geotec och Avanti.

Text: Lars Wirtén

 

Byggboom gynnar borrare

/0 Kommentarer

Prognosen för byggarna säger något om vad borrarna har framför sig: goda tider. Det tror Johan Deremar på Sveriges Byggindustrier. Främst genom uppdrag inom väg samt fastighet, om än det ser motigt ut för energiborrningen.

– Uppdragen finns rimligen inom anläggningar, främst infrastruktur. Vi ser rejäla investeringsvolymer på vägsidan, och de kompenserar minskade investeringar i järnväg.

– Därtill borde uppdrag inom det heta bostadsbyggandet vara att räkna med. Och vid markundersökningar som kräver provborrning.

Grönt byggande fortsätter att öka

– Det finns ett intresse för att miljöanpassa byggnader, och för alternativa energikällor som geoenergi. Vi har sett och ser även fortsättningsvis en ökning av ”grönt” byggande, men det är utifrån låga nivåer. Men en del energiborrning lär det bli.

– Kompetensförsörjningen i byggbranschen blir viktig, så det kan löna sig att kunna en viss borr.

Samtidigt pekar statistik från branschorganisation Svenska kyl- och värmepumpföreningen mot en avmattning. Försäljningen av ”vätska/vattenvärmepumpar” för bergvärme minskade 2016 med närmare 15 procent. En följd av förändringar i ROT-avdraget, tror föreningen. I gengäld indikerar Geotecs medlemmar att antalet större projekt inom geoenergisektorn stadigt ökar.

– Men i det stora hela kan jag inte se annat än att borrbranschen har goda tider framför sig, avslutar Johan Deremar

Text: Mia Ising

Foto: Rosie Alm

Försäljning av bergvärmepumpar minskade 2016 – men ökar nu igen

/0 Kommentarer

Trots en stark utveckling för värmepumpar i fastigheter noterades en svag minskning i den totala försäljningen av värmepumpar 2016. Röda siffror för bergvärmepumpar gjorde sitt till, men en viss återhämtning av dessa ses i början av 2017. Totalt har försäljningen börjat starkt 2017.

Byggboomen talade sitt tydliga språk 2016, bland annat i statistiken över sålda värmepumpar. Totalt såldes värmepumpar för 6,4 miljarder i Sverige. Fastighetsvärmepumparna ökade med nära 30 procent, och nybyggnationen av småhus bidrog till ett starkt år även för frånluftvärmepumpar. Det hindrade dock inte det totala resultatet från att minska två procent.

– Förändringar i ROT-avdraget bidrog till en minskad försäljning av bergvärmepumpar. 2016 såldes runt 28 000, säger Per Jonasson, vd för Svenska Kyl & Värmepumpföreningen, Skvp.

– Tvångsanslutning till fjärrvärme är också ett hot mot bergvärmepumpar, och mot borrbranschen. Men jag tror det går att stävja. Ska politikerna nå miljömålen måste värmepumpen få vara med i miljöarbetet, lokala värmelösningar är mer lönsamma.

Bergvärmepumpar förnyas

Trots nergång i total försäljning mot 2015 ökade den med 14 procent sedan 2014, och Skvp räknar med fortsatt tillväxt av främst värmepumpar i fastigheter. Och en del ”vätska/vattenvärmepumpar”. Återtåget 2017 handlar mest om att byta ut äldre bergvärmepumpar.

– Det kräver inte automatiskt nya borrhål, men moderna pumpar kan mötas av grunda borrhål som måste korrigeras. Istället för att kompletteringsborra väljer nog en del att borra nytt. Jag är i alla fall hoppfull när det gäller bergvärmepumpen, säger Per Jonasson.

Första kvartalet i år ökade försäljningen av bergvärmepumpar med 2 procent.

Text: Mia Ising

 

Försäljning 2016:

  • Fastighetsvärmepumpar: + 29 %
  • Frånluftvärmepumpar: + 13 %
  • Luft-vattenvärmepumpar: – 1 %
  • Bergvärmepumpar: – 13 %

Försäljning 2017 kvartal 1:

  • Fastighetsvärmepumpar: + 14 %
  • Frånluftvärmepumpar: + 23 %
  • Luft-vattenvärmepumpar: + 4 %
  • Bergvärmepumpar: + 2 %

Källa: Skvp

Tekniska kommittén: Större kronor är klart intressant

Slangbrottsventiler och borrning med större krona. Det är två de frågor som Geotecs tekniska kommitté arbetar med just nu.

– Borrning med större krona känns väldigt intressant, eftersom det innebär en möjlighet för medlemmar att få användning för sina slitna kronor, säger Rolf Borrås.

Bakgrunden är att det ute hos entreprenörerna ligger massor av gamla 115-millimeterskronor som under användandet slitits ner till cirka 112 millimeter. De kan inte användas till att börja borra nya hål med och är i det perspektivet ”värdelösa”.

– Men om man borrar första halvan av brunnen med en större dimension, till exempel 120 millimeter, och sedan byter till en av sina 112:or så och borrar resten med den, så får man ju ut de sista metrarna ur den kronan. Då har man plötsligt fått valuta för alla de pengar man lagt på kronan, säger Borrås.

Han ser en möjlighet för leverantörer att hitta en affärsnisch i att hjälpa borrare att omsätta sina kronor.

– Det som behövs är framför allt ringar som passar.

Fråga om liv och död

Frågan om slangbrottsventil till luftslangen på kompressorn är inte ny för tekniska kommittén – men nog så viktig:

– Här handlar det ju strängt taget om att det kan kosta liv om olyckan är framme.

Det är alltså en mycket viktig säkerhetsfråga för oss borrare, där vi fortfarande inte har fått någon riktigt bra lösning.

– Det sitter ingen slangbrottsventil på kompressorerna idag, utan den köps som ett tillbehör som man måste skruva på kompressorn och den sticker då ut en halvmeter. Det är inte riktigt lyckat. Tyvärr finns det inte heller någon bra lösning att låna från någon annan bransch, eftersom de arbetar med lägre tryck, säger Rolf Borrås.

Vill ha mer att göra

Andra frågor på kommitténs bord är bland annat kloridmätning, kaxhantering, riktlinjer för plastkopplingar samt brandklassning för markslang som ligger grundare än 30 cm.

– Vi är som vanligt öppna för flera uppdrag och vill gärna uppmana medlemmar att vända sig till oss kommittén, säger Rolf Borrås.

Teknikfokus när experter möttes i Lund

Kvalitet och definitioner kring borrhålslager stod i centrum när internationella geoenergiexperter möttes i Lund för att prata om design, konstruktion och drift.

– Det är väldigt utvecklande att ha ett forum som detta att diskutera och byta erfarenheter i, säger Signhild Gehlin på Svenskt Geoenergicentrum.

I början av november var Svenskt Geoenergicentrum värd när experter från tio länder träffades i Lund för att i tre dagar diskutera kvalitetsfrågor för borrhålssystem och gemensamma utmaningar och möjligheter. Det hela sker inom ramen för International Energy Agencys (IEA) teknikplattform Energy Conservation through Energy Storage (ECES) och dess nya treåriga projekt Annex 27 – Quality Management in Design, Construction and Operation of Borehole Systems. Projektet handlar om kvalitetssäkring av design, konstruktion och drift av borrhålslager.

Projektet har nyligen startat – sammankomsten i Lund var den andra i ordningen sedan starten i år. Projektet pågår till 2019 och målsättningarna är bland annat att samla in uppgifter om nationella råd och riktlinjer för borrhålslager, analysera skillnader i metoder, identifiera svårigheter knutna till design- och konstruktionsfaserna och att med tiden skapa underlag för de deltagande länderna att utarbeta riktlinjer och handböcker. Det överordnade syftet är att lära av praxis för att undvika misstag när nya anläggningar byggs och att driva utvecklingen framåt.

Ser utvecklingsbehov

Signhild Gehlin från Svenskt Geoenergicentrum är tillsammans med svenske geoenerginestorn Olle Andersson ansvarig för delprojektet Subtask 1 som handlar om designfasen.

– Vi samlar in och sammanställer information om regler och praxis för design av borrhålssystem i de tio deltagande länderna. På så vis visar vi vilka likheter och skillnader som finns för de olika nationella förutsättningarna, och kan delge varandra erfarenheter och bra metoder. Vi kommer också att se vilka områden där mer kunskap och utveckling är angelägen, säger Signhild Gehlin.

Skilda definitioner

En viktig startpunkt är att enas kring definitioner av begrepp och system. Det finns olika uppfattningar om var definitionsgränsen går mellan BTES (Borehole Thermal Energy Storage) och GSHP-system (Ground Source Heat Pump). I Sverige benämner vi det förstnämnda ett aktivt lager där värme och/eller kyla lagras, medan det sistnämnda är passivt och återladdat via omgivande mark.

Definitionerna skiljer sig åt mellan länderna – på sina håll använder man termen GSHP fast det rör sig om vad vi i Sverige skulle klassa som BTES.

Storleken på systemet (antal borrhål och värmepumpstorlek) spelar också in i hur man benämner anläggningen. Även värmepumpens drift skiljer sig mellan olika länder. I USA och Kanada används alltid värmepumparna för både värme och kyla.

Fokus på värmeväxlingen

I grunden handlar projektet dock om system där borrhål i marken används för värmeväxling mellan mark och byggnad, oavsett antal borrhål, temperaturnivåer och användning av värmepumpar.

– Genom att fokusera på själva värmeväxlingen i marken kan vi i viss mån komma runt skillnaderna i gränsdragning mellan BTES- och GSHP-system, säger Signhild Gehlin.

Vidare i detta tidiga steg diskuterades bland annat:

• Vinklade borrhål och de juridiska frågeställningar som kan uppstå om man borrar sig in på någon annans geoenergiresurs,

• Olika blandningar av köldbärarvätska,

• Mätpunkter – till exempel elförbrukning, värme- och kylproduktion, flöde och returvätskans temperatur.

Vem ansvarar för vad?

Inom delprojektet Konstruktion – Subtask 2, som leds av danske Henrik Bjørn – handlade samtalet mycket om vad som rent praktiskt gäller och händer på en borrplats. Vilka krav ställs på borrplatsen när det till exempel gäller tillgång till vatten och el och vad händer om de inte är uppfyllda? Vem tar ansvaret för underjordisk infrastruktur på privat respektive allmän mark? Hur hanteras förorenade massor? Vilka länder har certifieringar för borrare och vilka krav ställs kring dessa?

– Vi kan konstatera att förekomsten av riktlinjer varierar mellan länder, men gemensamt är omsorg och skydd av grundvatten. säger Signhild Gehlin.

Överlag positivt kring nya hammaren

Den nya fyrtumshammaren W4 från Atlas Copco är ute på den svenska marknaden. Lanseringen föregicks av ett långt utvecklingsarbete och omfattande tester.

Borrsvängen kontaktade tre erfarna borrare som använt hammaren en tid och bad dem reflektera och utvärdera.

Vi bad borrarna dels att spontant berätta om sina erfarenheter av hammaren, dels att kommentera i vilken utsträckning den lever upp till de tre fördelar tillverkaren Atlas Copco lyfter fram, nämligen:

1. Bra balans mellan ökad frekvens och optimerad slagenergi.

2. Bättre prestanda och produktivitet ger lägre dieselförbrukning och mindre slitage på borrsträng.

3. Få komponenter gör hammaren enkel att plocka ihop och isär samt att serva.

Anders Jonsson, Bengt Jonssons Brunnsborrning, Tjörn:

– Jag började köra med den för ungefär ett år sedan, med en av de första testhammare som kom ut. Jag har fått ut totalt 4 600 meter ur hammaren. Det är mer än konkurrenterna, men jag tror nog att det framför allt beror på att jag borrat med 120 millimeters krona hela tiden. Uppgången från 4 ½ till 4 ¾ tum gör att lufthastigheten kring hammaren minskar och därmed också slitaget från stenmjölet.

– Generellt är den ”snällare” att jobba med än föregångaren QL och den håller jämnare borrsjunkning i hela borrhålet, även på ställen där vi fått mycket vatten.

– Sammanfattningsvis så fyller hammaren den funktion jag förväntar mig. Något krångel har det inte varit, men jag bytte slitfodret efter 4 000 meter – för då hade den börjat tappa.

1. Ja, den är väldigt lättjobbad även i övergångar mellan olika hårt berg.

2. Nja, slitaget är ju vad det är, så just det argumentet kan jag inte köpa rakt av. Vad gäller bränsleåtgången så bytte vi kompressor samtidigt som vi började med den här hammaren, så dieselförbrukningen har jag svårt att jämföra.

3. Jag har haft isär den en gång och det var ganska enkelt. Snarast är det så att det knappast har funnits något behov av att plocka isär hammaren. Det är i sig lite ovanligt.

Per Swartling, Sörmlands Brunnsborrning, Flen:

– Vi började med en testhammare för ungefär ett år sedan och intrycket har varit positivt från början. Vi har sett en höjd produktion jämfört med andra hammare.

– Under året har vi kunnat jämföra hammaren på två olika kompressorer, 35 respektive 25 bar. Den går väldigt bra på 35 men det är nästan ännu större positiva effekter med att köra på 25 – då får man fortfarande en mycket stor produktion men en ännu större dieselbesparing.

– Det brukar sägas att det går åt två liter diesel per meter vid 35 bar. Vi har legat på 1,5 till 1,6 liter per meter med 25 bars tryck och det innebär nästan en liter på en tremetersstång, vilket blir stora pengar i längden.

1. Ja, den är väldigt lättanvänd. Går mjukt i berget och är lätt att ställa in, till skillnad från tidigare Atlas-hammare som varit krångligare.

2. Slitaget är nog detsamma som tidigare – med de lufthastigheter vi arbetar med så blir det stort slitage, det går inte att undvika.

3. Det tycker jag stämmer. Vi har bytt ytterfoder, bakstycke och chuck några gånger och det finns en enkel och bra lösning för att göra det.

Lars-Göran Svensson, Ullareds Brunnsborrning, Ullared:

– Vi har använt hammaren sedan början av september i år och har fram till nu (slutet av oktober) borrat ett 20-tal hål. Jag tycker att den lever upp till förväntningarna. Borrhastigheten skiljer sig kanske inte så mycket åt jämfört med konkurrenterna, men dieselförbrukningen är lägre. Och den är lättjobbad även när det är mycket vatten, den går igång direkt när man drar på luften.

– Vid något tillfälle har skaftet till borrkronan slagits sönder, men det måste ju inte bero på hammaren.

1. Ja, det tycker jag. Kronorna ser förhållandevis friska ut när de kommer upp.

2. Förbrukningen är absolut lägre, men jag har än så länge inte borrat tillräckligt många hål för att riktigt kunna veta hur mycket lägre. Resonemanget om slitage vet jag inte riktigt om jag tyckerhör hemma här. Men visst – om man behöver 30 bar för ett jobb med en annan hammare men klarar samma jobb på 25 bar med denna, så påverkar det ju.

3. Det stämmer. Förr bestod hammare av massor av delar, nu är det några få och den är enkel både att ta isär och sätta ihop igen.