Prognosen för byggarna säger något om vad borrarna har framför sig: goda tider. Det tror Johan Deremar på Sveriges Byggindustrier. Främst genom uppdrag inom väg samt fastighet, om än det ser motigt ut för energiborrningen.

– Uppdragen finns rimligen inom anläggningar, främst infrastruktur. Vi ser rejäla investeringsvolymer på vägsidan, och de kompenserar minskade investeringar i järnväg.

– Därtill borde uppdrag inom det heta bostadsbyggandet vara att räkna med. Och vid markundersökningar som kräver provborrning.

Grönt byggande fortsätter att öka

– Det finns ett intresse för att miljöanpassa byggnader, och för alternativa energikällor som geoenergi. Vi har sett och ser även fortsättningsvis en ökning av ”grönt” byggande, men det är utifrån låga nivåer. Men en del energiborrning lär det bli.

– Kompetensförsörjningen i byggbranschen blir viktig, så det kan löna sig att kunna en viss borr.

Samtidigt pekar statistik från branschorganisation Svenska kyl- och värmepumpföreningen mot en avmattning. Försäljningen av ”vätska/vattenvärmepumpar” för bergvärme minskade 2016 med närmare 15 procent. En följd av förändringar i ROT-avdraget, tror föreningen. I gengäld indikerar Geotecs medlemmar att antalet större projekt inom geoenergisektorn stadigt ökar.

– Men i det stora hela kan jag inte se annat än att borrbranschen har goda tider framför sig, avslutar Johan Deremar

Text: Mia Ising

Foto: Rosie Alm

Slangbrottsventiler och borrning med större krona. Det är två de frågor som Geotecs tekniska kommitté arbetar med just nu.

– Borrning med större krona känns väldigt intressant, eftersom det innebär en möjlighet för medlemmar att få användning för sina slitna kronor, säger Rolf Borrås.

Bakgrunden är att det ute hos entreprenörerna ligger massor av gamla 115-millimeterskronor som under användandet slitits ner till cirka 112 millimeter. De kan inte användas till att börja borra nya hål med och är i det perspektivet ”värdelösa”.

– Men om man borrar första halvan av brunnen med en större dimension, till exempel 120 millimeter, och sedan byter till en av sina 112:or så och borrar resten med den, så får man ju ut de sista metrarna ur den kronan. Då har man plötsligt fått valuta för alla de pengar man lagt på kronan, säger Borrås.

Han ser en möjlighet för leverantörer att hitta en affärsnisch i att hjälpa borrare att omsätta sina kronor.

– Det som behövs är framför allt ringar som passar.

Fråga om liv och död

Frågan om slangbrottsventil till luftslangen på kompressorn är inte ny för tekniska kommittén – men nog så viktig:

– Här handlar det ju strängt taget om att det kan kosta liv om olyckan är framme.

Det är alltså en mycket viktig säkerhetsfråga för oss borrare, där vi fortfarande inte har fått någon riktigt bra lösning.

– Det sitter ingen slangbrottsventil på kompressorerna idag, utan den köps som ett tillbehör som man måste skruva på kompressorn och den sticker då ut en halvmeter. Det är inte riktigt lyckat. Tyvärr finns det inte heller någon bra lösning att låna från någon annan bransch, eftersom de arbetar med lägre tryck, säger Rolf Borrås.

Vill ha mer att göra

Andra frågor på kommitténs bord är bland annat kloridmätning, kaxhantering, riktlinjer för plastkopplingar samt brandklassning för markslang som ligger grundare än 30 cm.

– Vi är som vanligt öppna för flera uppdrag och vill gärna uppmana medlemmar att vända sig till oss kommittén, säger Rolf Borrås.

Den nya fyrtumshammaren W4 från Atlas Copco är ute på den svenska marknaden. Lanseringen föregicks av ett långt utvecklingsarbete och omfattande tester.

Borrsvängen kontaktade tre erfarna borrare som använt hammaren en tid och bad dem reflektera och utvärdera.

Vi bad borrarna dels att spontant berätta om sina erfarenheter av hammaren, dels att kommentera i vilken utsträckning den lever upp till de tre fördelar tillverkaren Atlas Copco lyfter fram, nämligen:

1. Bra balans mellan ökad frekvens och optimerad slagenergi.

2. Bättre prestanda och produktivitet ger lägre dieselförbrukning och mindre slitage på borrsträng.

3. Få komponenter gör hammaren enkel att plocka ihop och isär samt att serva.

Anders Jonsson, Bengt Jonssons Brunnsborrning, Tjörn:

– Jag började köra med den för ungefär ett år sedan, med en av de första testhammare som kom ut. Jag har fått ut totalt 4 600 meter ur hammaren. Det är mer än konkurrenterna, men jag tror nog att det framför allt beror på att jag borrat med 120 millimeters krona hela tiden. Uppgången från 4 ½ till 4 ¾ tum gör att lufthastigheten kring hammaren minskar och därmed också slitaget från stenmjölet.

– Generellt är den ”snällare” att jobba med än föregångaren QL och den håller jämnare borrsjunkning i hela borrhålet, även på ställen där vi fått mycket vatten.

– Sammanfattningsvis så fyller hammaren den funktion jag förväntar mig. Något krångel har det inte varit, men jag bytte slitfodret efter 4 000 meter – för då hade den börjat tappa.

1. Ja, den är väldigt lättjobbad även i övergångar mellan olika hårt berg.

2. Nja, slitaget är ju vad det är, så just det argumentet kan jag inte köpa rakt av. Vad gäller bränsleåtgången så bytte vi kompressor samtidigt som vi började med den här hammaren, så dieselförbrukningen har jag svårt att jämföra.

3. Jag har haft isär den en gång och det var ganska enkelt. Snarast är det så att det knappast har funnits något behov av att plocka isär hammaren. Det är i sig lite ovanligt.

Per Swartling, Sörmlands Brunnsborrning, Flen:

– Vi började med en testhammare för ungefär ett år sedan och intrycket har varit positivt från början. Vi har sett en höjd produktion jämfört med andra hammare.

– Under året har vi kunnat jämföra hammaren på två olika kompressorer, 35 respektive 25 bar. Den går väldigt bra på 35 men det är nästan ännu större positiva effekter med att köra på 25 – då får man fortfarande en mycket stor produktion men en ännu större dieselbesparing.

– Det brukar sägas att det går åt två liter diesel per meter vid 35 bar. Vi har legat på 1,5 till 1,6 liter per meter med 25 bars tryck och det innebär nästan en liter på en tremetersstång, vilket blir stora pengar i längden.

1. Ja, den är väldigt lättanvänd. Går mjukt i berget och är lätt att ställa in, till skillnad från tidigare Atlas-hammare som varit krångligare.

2. Slitaget är nog detsamma som tidigare – med de lufthastigheter vi arbetar med så blir det stort slitage, det går inte att undvika.

3. Det tycker jag stämmer. Vi har bytt ytterfoder, bakstycke och chuck några gånger och det finns en enkel och bra lösning för att göra det.

Lars-Göran Svensson, Ullareds Brunnsborrning, Ullared:

– Vi har använt hammaren sedan början av september i år och har fram till nu (slutet av oktober) borrat ett 20-tal hål. Jag tycker att den lever upp till förväntningarna. Borrhastigheten skiljer sig kanske inte så mycket åt jämfört med konkurrenterna, men dieselförbrukningen är lägre. Och den är lättjobbad även när det är mycket vatten, den går igång direkt när man drar på luften.

– Vid något tillfälle har skaftet till borrkronan slagits sönder, men det måste ju inte bero på hammaren.

1. Ja, det tycker jag. Kronorna ser förhållandevis friska ut när de kommer upp.

2. Förbrukningen är absolut lägre, men jag har än så länge inte borrat tillräckligt många hål för att riktigt kunna veta hur mycket lägre. Resonemanget om slitage vet jag inte riktigt om jag tyckerhör hemma här. Men visst – om man behöver 30 bar för ett jobb med en annan hammare men klarar samma jobb på 25 bar med denna, så påverkar det ju.

3. Det stämmer. Förr bestod hammare av massor av delar, nu är det några få och den är enkel både att ta isär och sätta ihop igen.