Så blir du certifierad brunnsborrare

/0 Kommentarer

Det är bråda dagar inom RISE Certifiering. Hösten är den tid då många kunder vill certifiera personal och företag, eller ansöka om förnyelse av ett certifikat.
– Utbildning och certifiering är en kompetenssäkring, säger Ulf Petersson, och påminner om att certifiering av brunnsborrare är en direkt konsekvens av Sveriges miljömål.

Certifiering av brunnsborrare har gjorts sedan början av 2000-talet. Sverige hade antagit en rad miljömål och bland dem skyddet av vårt grundvatten. Ansvaret landade hos SGU och därifrån ledde vägen till utbildning och certifiering.
Utgångspunkten är, att om borrning utförs av en certifierad brunnsborrare får kunden en trygghet i att borraren har fått sin erfarenhet och kunskap kontrollerad. Felaktig borrning eller installation kan medföra skador på fastigheter och i värsta fall miljöproblem. Inget nytt, tänker kanske den erfarne borraren. Likväl är certifiering inte självklart för alla.

Kompetenskvitto

Ulf Petersson, tekniskt ansvarig för personcertifiering på RISE. Foto: Jörgen Olsson

Ulf Petersson, som är tekniskt ansvarig för personcertifiering inom RISE, vet att berätta hur det går till:
– Kompetenssäkringen görs genom både utbildning och certifiering. Utbildning sker vanligtvis hos utbildningsföretaget Approvus, eller branschorganisationerna. Certifiering görs av RISE.
RISE är idag enda instans att utföra certifiering, men medarbetare från de institut som nyligen gick samman i RISE har varit med från början i utvecklingen av certifikaten. De har över tio års erfarenhet av att certifiera brunnsborrare.
– Det finns personcertifiering samt företagscertifiering. Personcertifieringen har fått störst genomslag och är den form av kvalitetssäkring som de flesta kommuner väljer att kontrollera vid en ansökan om att anlägga energibrunn.
Företagscertifieringen har dock fått visst uppsving, tillägger han, genom de allt större entreprenader för energilagring där borrföretagen agerar underentreprenörer. Företagscertifiering finns i två varianter, en större ISO-baserad och en mer anpassad kallad C-borrföretag.

Checklista för certifiering

Du som vill certifiera dig själv eller en medarbetare har en del steg att ta på vägen. Borrsvängen sammanfattar vad du bör känna till.

Nivåer:
Brunnsborrare certifieras på två nivåer: ansvarig brunnsborrare, AB, samt brunnsborrare, B.

Krav:
Både certifikat AB och B kräver
• godkänd tentamen i Praktisk hydrogeologi samt Juridik för brunnsborrare,
• kursen Säkerhet på väg,
• kursen/certifikatet Heta arbeten,
• godkänt svetsprov samt
• att borraren omfattas av en ansvarsförsäkring på minst fem miljoner.

Utbildningen i hydrogeologi samt juridik är mer omfattande och ställer högre krav vid AB-certifiiering. Tuffare villkor väntar även när det gäller praktisk erfarenhet.

För certifikat AB krävs
• tre års praktisk erfarenhet inom arbetsledande eller ansvarig ställning samt
• att företaget gjort 30 brunnar/år i tre år, under en femårsperiod.

För certifikat B krävs
• 18 månaders praktisk erfarenhet som brunnsborrare samt
• medverkan vid minst 45 brunnar eller totalt 150 borrningar.

Utbildning och tentamen:
Kontakta din branschorganisation för utbildning. Ett företag som erbjuder utbildning och tentamen i juridik och praktisk hydrogeologi är Approvus AB.
Du kan vända dig till RISE om du vill boka tentamen direkt, eller har frågor om tentamenstillfällen. Hit vänder sig också den som vill certifiera ett företag.

 Kostnad:
Grundutbildningar på några dagar erbjuds för runt 10 000 + moms.

Formulär:
Ansökan om certifikat kan göras på webben. Det formulär som krävs finner du på www.sp.se under RISE Certifiering/Personcertifiering.

Uppföljning:
Borraren är skyldig att årligen rapportera genomförda uppdrag, samt fortbildning/att man tillgodogör sig nya regler och kunskaper inom området, till sin certifieringsinstans.

Förnya certifikat:
Glöm inte att förnya ditt certifikat! Det ställs ut på fem år, därefter måste du förnya det.

Detta är RISE
RISE står för Research Institutes of Sweden, en färsk sammanslagning av certifierings- och forskningsinstituten Innventia, SP och Swedish ICT. 2017 har de gått samman i syfte att kunna erbjuda mer kompetens och fler tjänster under samma tak, inte minst till små och medelstora företag. RISE driver och stöder alla typer av forsknings- och innovationsprocesser för näringsliv och samhälle.
Svenska staten äger storinstitutet RISE med 2 200 medarbetare. Göteborg är platsen för det nya huvudkontoret.
RISE Certifiering är den del av institutet som utför certifieringar. De gör en rad personcertifieringar, däribland ”Certifierad Brunnsborrare”, men certifierar även exempelvis brunnsborrningsföretag.

Läs mer: sgu.se och ri.se

Text: Mia Ising

Fler borrare måste bli certifierade

/0 Kommentarer

SGU efterlyser en hundraprocentig certifieringsgrad i branschen, det vill säga att alla borrtekniker är certifierade. Och att alla kommuner har certifiering som krav i tillstånden.

Göran Risberg, avdelningschef på SGU Mark- och grundvatten, lyfter fram konsumentens rätt att känna sig trygg och säker på att personen som utför en borrning har den kunskap som krävs och att arbetet blir riktigt utfört.

– Det är vår grundinställning. En annan del i SGU:s inställning är att vi har identifierat certifiering som en viktig del för att nå miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet.

Det av riksdagen fastslagna målet lyder: ”Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.”

– Grundvatten ska kunna användas som dricksvatten, och enskilda brunnar är oftast borrade. Om de inte borras på rätt sätt finns det påtaglig risk att dricksvattnet påverkas, säger Göran Risberg.

Göran Risberg, avdelningschef Mark- och grundvatten, SGU. Foto: Johan Barth.

Rapportera till Brunnsarkivet

Certifieringen utgår också ett incitament att följa lagen om uppgiftsskyldighet, det vill säga att rapportera in till Brunnsarkivet. En certifierad borrare som inte sköter rapporteringen kan riskera att bli av med sin certifiering. Certifieringen kan därmed bli ett sätt att få ett så komplett Brunnsarkiv som möjligt.

– Brunnsarkivet innehåller viktig information. Dels innebär det att det alltid finns en kopia på protokollet om konsumenten inte hittar det. Dels är Brunnsarkivet viktigt för alla infrastrukturprojekt och större byggnationer, att man har full koll var det finns brunnar.

Har blivit bättre

Göran Risberg upplever att certifieringen, som infördes för cirka tio år sedan, har förbättrat kvaliteten i brunnarna.

– Normbrunn och certifieringen har gjort att brunnarna har blivit bättre. Generellt gäller ju att du inte behöver visa upp någon dokumenterad kompetens för att starta ett borrningsföretag. Det är i mångt och mycket ett lärlingsyrke. Därför är riktlinjer, utbildningar och certifiering så viktigt.

Bland företag som är anslutna till Geotec eller Avanti finns alltid minst en certifierad på varje företag.

– Men hos de som inte är anslutna till någon av branschorganisationerna är certifieringsgraden betydligt lägre.

Krav från kommunerna

Göran Risberg menar att kommunerna har ett stort ansvar i att ställa krav på certifiering i tillstånden.

– Många som har genomgått utbildningen har kanske inte ansökt om certifikat just för att kommunerna där det verkar inte ställer krav på det. Idag är det bara cirka hälften av kommunerna som ställer det kravet.

Det skäl kommunerna ofta uppger är att de inte kan ställa det kravet av konkurrensskäl.

– Då menar jag att om de bara är tydliga med att från och med exempelvis hösten 2018 inför vi krav, då hinner borrningsföretagen utbilda sina borrare.

Det kan även vara okunskap hos kommunerna som ligger bakom.

– Hos mindre kommuner är det svårt att hålla kompetensen uppe inom det här området. Det är bland annat därför vi har tagit fram Normbrunn, så att kommunerna ska ha något att luta sig mot.

Bör utvecklas

Göran Risberg efterlyser även en utveckling av certifieringen.

– Vi var med inledningsvis och engagerade oss ur miljösynpunkt. Nu tycker jag att branschen själv är mogen att utveckla certifieringen så att den täcker in fler områden, exempelvis de delar som rör arbetsmiljön. Det hänger ihop med vattenkvaliteten. Har du utrustning som är bristfällig ur arbetsmiljösynpunkt ökar risken för fel i utförandet.

Göran Risberg är dock noga med att SGU även framöver kommer att finnas med och stödja utvecklingen av certifieringarna och bidra med utbildningsmaterial till certifieringarna.

Brunnsborraren är ansvarig

SGU är inte den myndighet en brunnsägare ska vända sig till om borrningen inte har utförts korrekt. Därför har Göran Risberg svårt att ha en uppfattning om i vilken omfattning det brister i borrningarna av brunnar.

– Tidigare var det ganska vanligt att man ändå vände sig till oss när vattnet var påverkat. Sådana anmälningar får vi inte längre. Min bild är därför att den typen av skador har minskat

betydligt.

– Det viktiga är att brunnsborrarna förstår att det är konsumentlagen som gäller och att det är brunnsborraren som är ansvarig. Det går inte att skylla på installatören, eller att man har blivit tillsagd att borra på en viss plats. Är det inte en bra plats ska man avråda eller vidta de åtgärder som krävs för att dricksvattnet inte ska riskeras.

– Ingen borrare vill medvetet förstöra grundvattnet. Därför är det viktigt att borrningsföretagen utbildar och hela tiden utvecklar sin personal. Vi vill att alla borrare ska vara certifierade, slår Göran Risberg fast.

Text: Lars Wirtén

Certifieringsläget 2017

  • Sedan certifieringen startade 2004 har cirka 400 brunnsborrare certifierats av drygt 1 000 aktiva.
  • Idag finns drygt 200 giltiga personcertifikat.
  • Av dessa har drygt 150 behörigheten AB, Ansvarig brunnsborrare.

Rekordlång kärnborrning i Norge

/0 Kommentarer

En horisontell 1 600 meter lång, styrd kärnborrning under vattnet i extremt hårt, uppsprucket berg. En omöjlig uppgift? Inte för Asera Mining.

Utmaningarna var dock många när företaget genomförde världens kanske längsta styrda horisontella kärnborrning i norska Romsdalsfjorden. Vegvesendet i Norge ska bygga en två kilometer lång hängbro och en 16 kilometer lång biltunnel under Romsdalsfjorden som en del i att göra sträckan Bergen-Trondheim färjefri. För att få underlag för den fortsatta entreprenaden fick Asera Mining tillsammans med norska Entreprenörsservice i uppdrag att utföra kärnborrning på delar av tunnelsträckan. Asera stötte tidigt på stora svårigheter i borrningen, berättade Ove Göting, delägare i bolaget på årets NordDrill.

Ove Göting från Asera Mining skildrade de krävande undersökningsborrningarna under Romsdalsfjorden i Norge, där en 16 km lång tunnel ska byggas.

– Berget var otroligt hårt, det bestod ofta av kvarts som var nästan som glas. Samtidigt var det väldigt uppsprucket vilket gjorde att det smulades sönder och gjorde det svårborrat.

– Följden blev att smulor av berget kilade fast i kärnröret och vi kom ofta bara tre decimeter istället för normala tre meter per rör.

Uppsprucket berg gav vattenproblem

Vid horisontella hål måste verktyget som hämtar kärnröret pumpas in. På dessa djup tar det två timmar. Det tar 30 minuter att vinscha upp röret och ytterligare två timmar att pumpa ner kärnröret igen. Själva borrningen tar däremot bara en kvart.

– Kommer du då bara tre decimeter när du borrar blir du inte så effektiv.

Det här gjorde att kärnborrningarna tog två år istället för planerade ett. Dessutom drogs borrningen med vattenproblem, på grund av det uppspruckna berget.

– Vi har ofta haft total förlust av spolvatten och däremellan gradvis ökande förluster.

Detta krävde mängder av gjutningar och injekteringar för att stabilisera hålet och täta öppna sprickor.

– På de här djupen tar det fyra timmar att pumpa ner cementen, konstaterade Ove Göting, som trots utmaningarna nu har överlämnat borrkärnorna till norska Vegvesendet för vidare analys.

Text: Lars Wirtén  Foto: Jörgen Olsson

Värmelagring i berget kan bli fjärrvärmelösning

/0 Kommentarer

Fjärrvärmeverk har ofta problem med värmeöverskott på sommaren. För att lösa det tittar Tekniska Verken i Linköping på en lösning med högtemperaturlagring i berget med hjälp av ett borrhålslager. 

Tekniska Verken i Linköping har avfallsförbränning som sin huvudsakliga värmekälla. Avfall är svårt att lagra och behöver därför brännas även sommartid, då efterfrågan på värme är låg. Då uppstår frågan: kan den värmen lagras för att användas som spets på vintern och på så sätt ersätta kol och olja? På NordDrill berättade Henrik Lindståhl, utvecklingsingenjör på Tekniska Verken, om hur planerna ser ut för att hitta en lösning:

– Vi utreder nu möjligheten att använda ett borrhålslager för att värma berget sommartid och åter utnyttja den på vintern.

En av utmaningarna är den höga temperatur som krävs. Vattnet i fjärrvärmenätet håller 100 grader. För att ge ett tillräckligt tillskott behöver vattnet från borrhålslagret vara 70 grader varmt vid urladdning.

– Det finns idag inte kollektorer som klarar den temperaturen, konstaterade Henrik Lindståhl. För att hantera denna och andra gemensamma frågor överväger Energiforsk därför att starta ett särskilt forskningsprogram inriktat mot värmelagring i fjärrvärmenät.

I höst ska Tekniska Verken genomföra provborrningar för att se om det finns förutsättningar att gå vidare med projektet. På sikt är målet att med hjälp av värmepumpar kunna utvinna 70 GWh lagrad värme från sommarens förbränning. För att klara det krävs ett borrhålslager med 1 500 borrhål à 300 meter. Om ett högtemperaturlager blir verklighet i Linköping blir det Europas största borrhålslager.

Text: Lars Wirtén  Foto: Jörgen Olsson

Finska Poratek gjorde Sverige

/0 Kommentarer

Delar av den stora finländska delegationen på NordDrill 2017 i Jönköping.

Den finska branschföreningen Poratek styrde sin medlemsresa till Sverige. Besök på NordDrill och i gruvan under Sickla i Stockholm stod på programmet.

– Det blev en intressant, givande och lyckad resa på de flesta sätt, summerar föreningens ordförande Jimmy Kronberg.

Det blev ett par tre intensiva dygn för den 46 personer starka finska delegationen. Man kom med buss från Stockholm på torsdagsmorgonen och fick en heldag plus avslutande branschfest på Elmia. Både entreprenörer och leverantörer fanns med bland de 46.

– Det är ett ganska bra tvärsnitt av den finska branschen. Vi har ungefär 20 entreprenörer som medlemmar. Sedan finns det ungefär lika många till som vi hoppas få med i föreningen med tiden, säger Jimmy Kronberg.

På NordDrill fick Poratek en egen föreläsning om djupborrning av Atlas Copco.

– I övrigt hade vi inget särskilt program den dagen utan vi minglade på mässan. Personligen gillade jag det jag såg, det var kanske inga stora nyheter men man lär sig alltid något. Det hade varit roligt med några fler olika riggar på utomhusdelen, men det som fanns var bra, säger Jimmy som efterlyser ett  tydligare inslag från grundläggningssidan till kommande mässor:

– Här i Finland har vi inte skilda organisationer, som jag nu förstått att det är i Sverige. Jag jobbar för att få med fler finska grundläggare i Poratek, säger han.

Under fredagen begav sig Poratekgänget till Stockholm. Där det blev studiebesök i den industrihistoriska gruvan under köpcenterkvarteret Sickla i Nacka, innan färden gick hemåt igen.

Text och foto: Jörgen Olsson

Forskarens besked: Hårt vatten är bra vatten

/0 Kommentarer

Hur mår vi om vi dricker ”rent” vatten? Inte helt bra, är det överraskande svaret från Ingegerd Rosborg, forskare på KTH och Kristianstad Högskola som har skrivit en bok om dricksvatten och dess mineraler. På NordDrill föreläste hon om vårt dricksvatten.

Det svenska kranvattnet är känt för sin höga kvalitet. Men Ingegerd Rosborg är inte av samma uppfattning. I vår strävan efter mjukt vatten för att slippa kalka av hushållsapparater har vi tagit bort viktiga mineraler som kalcium och magnesium. Hennes föreläsning inskärpte betydelsen av att få i oss mineraler från dricksvattnet, och inte bara förlita oss på maten vi äter.

Ingegerd Rosborg, teknologie dr och forskare vid KTH, bjöd på massor av kunskap om vad vårt dricksvatten innehåller på NordDrill 2017.

– Mineralerna skyddar oss mot exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, tidig demens, diabetes och till och med cancer. Det vet vi genom många undersökningar där man har studerat personer som bor i områden med mjukt respektive hårt vatten. De som har hårt vatten mår bättre, slog Ingegerd Rosborg fast.

Magnesium är viktigt

Hårt vatten är synonymt med mineralrikt, där kalcium och magnesium dominerar, men även selen och bikarbonat kan finnas i höga halter. Magnesium är ett mineral som alla människor behöver då det ingår i över 200 enzymer i vår kropp och bidrar positivt till bland annat hjärt-/kärlssystem och benstommen.

– Det här är egentligen gamla rön och tusenåriga kunskaper som vi har slutat lyssna på. 2005 bestämde sig Livsmedelsverket för att mineraler i vattnet inte har någon betydelse. Och även världshälsoorganisationen WHO gungar i frågan sedan några år.

– WHO måste revidera sina riktlinjer för dricksvatten så att de innehåller miniminivåer för en rad nödvändiga mineraler, först och främst kalcium, magnesium, bikarbonat och sulfat. Riktlinjerna behöver också ta upp att vattnets mineraler bör behållas eller förbättras genom behandlingsmetoder, och inte tvärtom.

Bästa vattnet finns i Visby

Det bästa vatten Ingegerd Rosborg har analyserat finns i Visby. Även delar av Skåne har behållit sitt naturligt hårda vatten. Men många kommuner har infört avhärdning eller tar mjukt vatten från Småland istället.

– Kalciumet behövs framför allt för skelett, tänder och hjärta, men det har även en skyddande effekt mot en rad giftiga ämnen, bland annat uran, som kan förekomma i dricksvatten, underströk Ingegerd Rosborg.

Ingegerd Rosborgs bok heter ”Drinking water minerals and mineral balance” och har rönt internationellt intresse. Den har bland annat nyligen översatts till kinesiska.

Text: Lars Wirtén  Foto: Jörgen Olsson

En mässa på rätt väg

/0 Kommentarer

Representanter från branschföreningarna. Peter Söderlund från finska Poratek, Leena Haabma Hintze
från Svensk Grundläggning; Hans Vetle Sjørholt och Einar Østhassel från norska MEF; Johan Barth från
Geotec; Jens Baumann och Christian Christiansen från danska FDBB och Dominika Rydel från Avanti.

NordDrill arrangerades för andra gången – och för första gången med branschgrannarna i Svensk Grundläggning med på tåget. Fler utställare, en öppnare och mer överskådlig inomhusdel, ett intressant seminarieprogram och en lyckad branschfest noteras på pluskontot.

Men utmaningar finns inför fortsättningen: Att både bredda och fördjupa innehållet för att locka fler besökare, inte minst från andra länder än Sverige, är ett par av dessa. Här är några summerande röster från branschrepresentanterna:

Leena Haabma Hintze, Svensk Grundläggning SAFE, Sverige:

– Jag känner att det här kan vara starten på något nytt för grundläggarna. Vi var inte så många på plats, men det var några grundläggningsföretag och som hade med sig ”rätt folk”; och med det menar jag de som är ute i fält och jobbar. Både de och deras arbetsledare får ut väldigt mycket av att kunna resonera direkt med leverantörerna.

– Jag hade gärna sett en rejält mycket större satsning på utomhusdelen. Det är mitt tips till Elmia för fortsättningen, att ligga på att få dit flera företag som tar med sig sina maskiner.

Einar Østhassel, MEF, Norge:

– På det hela taget var det väldigt bra. NordDrill är den bästa miljön för att träffa vår gemensamma nordiska bransch. Jag är säker på att idén med en gemensam nordisk mässa har framtiden för sig, men vi måste få upp antalet besökare ordentligt och det kräver ett mer aktivt samarbete alla aktörer emellan. Inte minst gäller det att engagera den norska och danska delen av branschen ännu mer.

– Jag tycker också att man kan fundera över tidpunkten och platsen till nästa gång. Valet av tidpunkt är en stor framgångsfaktor, det är viktigt att mässan inte krockar eller hamnar för tätt inpå andra evenemang.

– Hatten av till Elmia för det tekniska genomförandet, som ger en bra plattform för relationsbyggande.

Dominika Rydel, Avanti, Sverige:

– Mitt intryck var att många tyckte att det var en bättre mässa än 2015 och det tycker jag själv också. Det var fler utställare och jag gillade att inomhusmiljön var mer öppen. Sedan är det tråkigt

att det tydligen var lite färre besökare.

– Nu laddar vi om för nästa mässa om två år och jag tycker att det kunde vara en poäng att få med besökarperspektivet tydligare i planeringen. Vad vill kunderna, de som borrar, ha mer eller mindre av på NordDrill? Grundläggningsdelen av mässan kan också bli mycket större.

Christian Christiansen, FDBB, Danmark:

– Det var två bra dagar, tycker jag, men ur ett danskt perspektiv behöver vi fundera på hur vi gör mässan mer angelägen för våra borrare. Nu blir det mycket fokus på svenska förhållanden och energiborrning – det är inte riktigt relevant för oss.

– Föredragen var bra, men jag är lite tveksam till placeringen mitt i hallen. Jag tror att både utställarna runtom och föredragshållarna stördes av det.

– Till kommande mässor kan vi förhoppningsvis hitta inspiration från mässor i Tyskland och Holland, som har upplägg som gör dem mer intressanta för danska entreprenörer och leverantörer. Samt diskutera om Jönköping är den optimala placeringen. Kanske ska mässan rotera mellan länderna?

Johan Barth, Geotec, Sverige:

– Jag är väldigt nöjd med mässan, som levererades mycket proffsig från Elmias sida. Både innehåll och besökargrupper är rätt. Jag hade gärna sett fler utställare av kringutrustning. Jag är också väldigt glad över det nordiska samarbetet, som jag ser blir mer och mer betydelsefullt.

Text och foto: Jörgen Olsson

 

Slussens pålar säkras med vatten

/0 Kommentarer

Nu grundläggs den nya Slussenbron i Stockholm som ska sträcka sig från Stadsgårdskajen till Gamla Stan. Det som säkrar konstruktionen är ett omfattande pålningsarbete med många meter hammarborrning, bland annat med vattendriven sänkhammare.

Andreas Backhammar, blockchef inom Skanskas
grundläggning, berättade om projektet med att bygga den nya Slussen i Stockholm på NordDrill.

Andreas Backhammar, blockchef för grundläggningsarbeten på Skanska, berättade om projektet på NordDrill.

– Just nu handlar det om borrningsarbete på land och här ska ett trettiotal pålar säkra bron. Resterande sjuttio ska borras ute på Saltsjön från ponton. Just i det här projektet använder vi vatten som spolmedel istället för luft när vi borrar. Det är känsliga jordlager och med en bebyggelse som är gammal och dåligt grundlagd. Den vattendrivna tekniken minskar risken för sättningar och syresättning av organiska rester i jorden.

Pålningsprojektet är ett av de mest komplicerade och omfattande grundläggningsarbetena i Sverige. När det är klart kommer runt 1 700 pålar ha borrats ner.

20 meter hög 65-tonsrigg

I pålningslaget ingår en borrmaskinist, en borrhjälpare som kör laddmaskinen och bistår maskinisten med exempelvis borrstål och två smeder som svetsskarvar rör och svetsar slagskor. Maskinen väger 65 ton och kan lyfta 18 ton. Masten är 20 meter hög, vilket gör att den längsta rörlängden kan vara 16 meter, något som effektiviserar arbetet märkbart. För att säkerställa att berget har tillräcklig bärkraft stoppslås pålens fot mot bergytan med en hejare och de stötvågor som studsar tillbaka mäts. För att förstärka och skydda pålen fylls den slutligen med betong.

Olika jordlager ger tekniska utmaningar

Utmaningarna i pålningsarbetet är flera. Jordlagren varierar i sammansättning och stabilitet, vilket ger tekniska utmaningar. Det ytliga lagret är fyllningsmassor med rester från sten- och träkonstruktioner, gamla båtvrak och timmer. Under det, rester av bottensediment med sand, dy och gyttja. Ytterligare ett steg ner ligger en rullstensås med huvudsakligen sand och grus. Under allt detta finns till slut fast kristallint berg.

– De olika lagren gör det svårt att komma igenom. Dessutom är det 45 till 70 meter djupt vilket medför stora påfrestningar på utrustningen, förklarade Andreas Backhammar.

Text: Lars Wirtén Foto: Jörgen Olsson

Byggboom: Rekord för bostadsmarknaden

/0 Kommentarer

Det råder ”all time high” i byggbranschen, mycket tack vare en bostadsmarknad som slår de flesta rekord. 2016 påbörjades hela 65 000 nya lägenheter, och 2017 beräknas endast en mindre avmattning. Investeringarna i lokaler och anläggningar når också nya höjder.

 I år minskar produktionen med några tusen lägenheter, men 2017 blir ändå ett starkt byggår, enligt en konjunkturprognos från bransch- och arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier. I sina prognoser utgår BI bland annat från statistik för bygglov och påbörjade bostäder, undersökningar från Konjunkturinstitutet, orderläget i byggbranschen och investerings- samt sysselsättningsstatistik.

– Det är både hyres- och bostadsrätter som driver investeringarna, men även lokal- samt anläggningsinvesteringarna visar positiva tillväxttal 2017, säger nationalekonom Johan Deremar.

Högsta tempot på 25 år

I sina rapporter följer Sveriges Byggindustrier upp ekonomiska händelser, pekar på konsekvenser, gör analyser och ger prognoser för bostäder, lokaler, anläggningar och arbetsmarknad. Närmare 60 000 lägenheter påbörjas i år, och utöver det ett antal ombyggnader. De kommunala bolagen höjer tempot när det gäller hyresrätter, det byggs nu nästan lika många hyres- som bostadsrätter.

– Det är definitivt all time high, sett ur en 25 års-period. Volymmässigt får vi blicka tillbaka mot början av 1990-talet för att se motsvarande investeringar på bostadssidan.

Stort behov av lokaler

– Även när det gäller lokaler kan vi tala om all time high, särskilt för de offentliga. Den totala investeringen ökade fem procent ifjol, och beräknas öka en procent i år. Det är historiskt höga nivåer, fortsätter Johan Deremar.

Behovet av lokaler inom kommuner och landsting, som skolor och sjukhus, är stort.

– Vi undrar lite hur länge de kan de finansiera byggandet. När slår ekonomin till som en kraftfull broms? Här ser vi faktiskt ingen avmattning!

Investeringsvolymen i anläggningar – för främst infrastruktur, vatten, avlopp och energi –utmärkte sig 2016 och har en fortsatt positiv utveckling, om än i avtagande takt.

– Investeringen i anläggningar ökade fyra procent i fjol, i år räknar vi med en procent.

I privata anläggningar ökade investeringsvolymen hela tio procent 2016. Satsningar inom energisektorn svarade för hälften. Inom infrastruktur är vägen vinnare.

– Förbifart Stockholm är ett enormt vägprojekt, som kommer att generera stora pengar under flera år, säger Johan Deremar.

– För järnvägen blir det ett mellanår i år. Historiskt vet vi att investeringarna kan växla. Nu väntar projekt på att komma igång inom både tunnelbana och tågtrafik, exempelvis Ost- respektive Västlänken.

Arbetskraftsbrist ett allt större problem

Trots guldläge ser Johan Deremar utmaningar:

– På sikt borde skattehöjningar, amorteringskrav, höjda bolåneräntor och svag reallöneutveckling dämpa det marknadsstyrda bostadsbyggandet.

– Bristen på kvalificerad arbetskraft, som arbetsledare, golvläggare, kran- och maskinförare, platschefer och plattsättare, blir ett allt större problem. Åtta av tio byggföretag uppger att de inte klarar uppdragen.

Men han är fortsatt optimistisk.

– I år har vi en stor avtalsrörelse. Med moderna avtal samt en god allmänekonomisk utveckling kommer framtiden att fortsatt se ljus ut för svensk byggindustri, avslutar Johan Deremar.

Text: Mia Ising

Uppsving i torkans spår för borrningsbranschen

/0 Kommentarer

När torkan slår till och brunnar sinar kan det leda till stora problem för lantbrukare och hushåll. Och för borrentreprenörer och leverantörer är torka lika med bråda tider.

Förra årets torka har lett till en rejäl ökning av vattenborrning i sydöstra Sverige under hösten. En utveckling som märks tydligt för de borrentreprenörer som är verksamma inom området.

– Vattenborrning ger mer sett till helheten. Det är en annan prissättning och det ingår mer kringutrustning. Så jag tror torkan har lett till ett uppsving för de flesta borrare, säger Håkan Abrahamsson på Håkans Vatten- och Energibrunnar i Ankarsrum utanför Västervik.

– Men det gäller att kunna leverera och ha maskiner när det behövs. I höstas gick alla och då fick inget gå fel.

Den stora flaskhalsen är dock kunniga och erfarna brunnsborrare.

– Maskiner finns alltid att tillgå, men rätt personal kan vara värre. Jag är helnöjd och har hittat riktigt bra borrare. Det är så mycket runtomkring borrningen som ska klaffa.

Försäljningen av pumpar ökar

Även leverantörerna har fått se försäljningssiffrorna gå i höjden. Efterfrågan är stor på såväl pumpar som tillbehör.

– Både vårt torrkörningsskydd och pumparna har gått väldigt bra, vi ökade med 20 procent jämfört med 2015, säger Freddie Ekman på EMS Teknik i Åhus.

Ökningen började redan i januari 2016 och har därefter accelererat.

– Det har fortfarande inte lagt sig. Januari 2017 var vår bästa månad någonsin. Torrkörningsskydden har ökat explosionsartat. Jag hoppas såklart att det håller i sig hela året, men vattennivåerna börjar tydligen närma sig det normala nu, åtminstone i södra Sverige.

Freddie Ekman tror att torrkörningsskydden kommer att fortsätta öka. Torkan har gjort brunnsägarna medvetna om hur viktigt det är att skydda pumpen.

Medvetenheten om vattenkvaliteten ökar

Debe Pumpar har haft samma utveckling under hösten och vintern.

– En normal vinter går försäljningen ner från november. Men vi hade fullt upp hela vägen till nyår och det har fortsatt likadant i januari. Vår affärsidé är att leverera omedelbart, så det har blivit en del övertid i vinter, säger Oscar Heydorn, vd på Debe Pumpar i Stockholm.

– Jag träffade just en större entreprenör som berättade att de hade ökat med 30 procent inom vattenborrning 2016.

Oscar Heydorn har märkt ett markant ökat intresse generellt för vattenfrågor.

– Om det beror på torkan vet jag inte. Men problem med brunnar och vattenkvalitet har exempelvis varit uppe i media under hösten. Medvetenheten om kvaliteten på det vi dricker ökar, säger Oscar Heydorn.

Utvecklingen går åt två håll

Enligt SGU har utvecklingen av grundvattennivåerna i de små magasinen gått åt två olika håll i början av året. I Götaland och Svealand har de stigit med upp till 80 centimeter, med undantag för vissa enstaka platser i syd och öst där nivåerna har sjunkit. Större delen av Norrland har fått se sina nivåer sjunka 5-10 centimeter.

Fortfarande är de flesta små grundvattenmagasin under eller mycket under de normala nivåerna. I de västra delarna av landet, delar av Norrland, södra Mälardalen samt på Gotland börjar dock grundvattnet närma sig normal nivå. Endast i norra Norrland är nivåerna över de normala.

I de stora grundvattenmagasinen är nivåerna under eller mycket under de normala i stora delar av landet.

Det finns fortfarande risk för problem med tillgången på vatten för hushåll med egen brunn i delar av Götaland och Svealand, konstaterar SGU i sin rapport över grundvattennivåer i januari.

Text: Lars Wirtén