Ulf Domeij – en flygande diamantborrargubbe

Ulf Domeij är en av Sveriges främsta experter på borrmätning. Trots att pensionsåldern har passerats med god marginal reser han runt och mäter borrhål på skilda håll i både Sverige och i övriga Europa. Kopplar av gör han bakom spakarna på sitt eget flygplan.

”Så länge doktorn låter mig flyga tänker jag fortsätta jobba också”, säger Ulf Domeij. Foto: Jonas Westling.

Arbetet som expert på borrhålsmätning medför många och långa resor för Ulf Domeij. Navet i tillvaron finns dock i ett gult suterränghus i Östanbäck norr om Skellefteå. Solen är på väg ner och nu när löven har fallit ser man glimtar av Kågefjärden från huset. I det ljusa köket med det egenhändigt lagda schackrutiga golvet har Ulf Domeij sitt kontor på en surfplatta (eller äppelplatta, som Ulf kallar det. Reds anm.)
− Jag bildade mitt eget företag DDMC Borrmätning 1995. Innan dess hade jag jobbat för Boliden under hela mitt arbetsliv, berättar han.
Han började på Bolidens prospekteringsavdelning inom diamantborrning, utbildade sig till gruvingenjör vid Bergsskolan i Filipstad och gjorde sitt examensarbete på Grönland.
− Det var vid en gruva som låg 600 meter över havet och där berget var djupfryst av permafrosten. För att inte vattnet i borrhålen skulle frysa fick man tillsätt mängder med salt som fraktades upp med linbana. Det var en annorlunda gruvmiljö.
Efter examen befordrades Ulf Domeij till biträdande avdelningschef och så småningom avdelningschef för prospekteringsavdelningen inom diamantborrning vid huvudkontoret i Boliden. Men i slutet av 1980-talet blev Boliden ett helägt dotterbolag till Trelleborg AB och under 1990-talet inledde Trelleborg en större omstrukturering av koncernen och avyttrade Bolidengruppens gruvor, smältverk, tillverkningsanläggningar och tjänster.
− Det var ingen rolig tid, konstaterar Ulf Domeij.

Maxibor mäter krökning

”Jag brukar inte tiga med min åsikt att hammarborrning hör hemma i urtid medan diamantborrning är nutid”, säger Ulf Domeij. Foto: Jonas Westling.

Vid det laget hade han kommit i kontakt med ett instrument som heter Maxibor och som mäter krökning i borrhål genom att reflektera ljus inuti ett stålrör. Instrumentet registrerar avvikelser i höjd- och sidled vid en serie mätpunkter, ofta var tredje meter. Värdena överförs sedan till ett datorprogram. Instrumentet fungerar även i magnetisk malm.
− Jag lärde mig att använda Maxibor och när Trelleborg avvecklade vår avdelning fick jag köpa loss utrustningen och startade DDMC Borrmätning, berättar Ulf Domeij.
Mätningarna gör han framför allt i gruvor, men Ulf Domeij har även bland annat mätt hål som borrats för transporter av olja och gas i Norge och för provborrningar för slutförvar av kärnavfall utanför Oskarshamn.

Omöjligt borra rakt

Vid gruvbrytning borras flera hundra hål genom malmkroppen för att få en exakt bild som möjligt av dess utbredning. Men vid borrning är det så gott som omöjligt att få hålen spikraka utan mätning. Därför mäter man normalt fortlöpande, varpå borrarna kalibrerar utifrån mätresultaten. Man mäter dock inte för styrning utan för att se var borrhålet är och för att upptäcka om det ”dragit iväg”.
Ulf Domeij har ett exempel på att det kan gå helt fel.
− I Malmberget hade LKAB borrat ett cirka 415 meter långt hål som lutade 2 grader, det vill säga det var nästan horisontellt. Det var meningen att det skulle sluta i en snedbana, men det kom aldrig fram. Man visste helt enkelt inte var hålet var i förhållande till banan. Jag for upp och mätte och kunde konstatera att hålet slutade tolv meter för långt ner i förhållande till snedbanan. Lösningen fick bli en 55 meter lång ny ort som det tog en månad att driva fram till borrhålet. Det blev dyrt.
Det går inte att mäta lodräta hål med Maxibor. Därför var Ulf Domeij inledningsvis lite tveksam när han ombads mäta ett två kilometer djupt prospekteringshål i Vätterns botten.
− Borrningsutrustningen fanns på en förankrad flotte och det var 90 meter ner till sjöns botten. När jag mätte visade det sig att hålet hade 88 graders lutning. Flotten hade helt enkelt drivit en aning, vilket gjorde att borrhålet beskrev en diagonal i stället för att bli lodrätt, konstaterar han.

Är nog inte populär

Under hela sitt arbetsliv har Ulf Domeij varit medlem av FAB, Föreningen för Aktiva i Borrbranschen. Han sitter i valberedningen men har aldrig varit intresserad av en styrelseplats. Genom FAB har han även kommit i kontakt med Geotec, men säger med ett leende att han troligen inte är så populär bland brunnsborrarna.
− Jag brukar inte tiga med min åsikt att hammarborrning hör hemma i urtid medan diamantborrning är nutid. Skäret blir mer exakt och du kan få upp hela borrkärnan, kan klyva den och göra en analys. Jag är en riktigt hängiven diamantborrargubbe, säger han och skrattar.
Flyg är Ulf Domeijs stora intresse vid sidan om borrningen.
− Jag har varit flygare i 40 år och äger en Glasair Sportsman 2+2 som står uppe i Fällfors, ett nedlagt militärt flygfält. Flygningen är absolut mitt fritidsintresse nummer ett, säger Ulf Domeij.
− För att få flyga måste man vara frisk och ha god syn. Jag tänker att jag jobbar så länge jag får flyga. Den dag min läkare säger att jag inte får flyga mer, lägger jag av med jobbet också.

Text: Karin Strand

Vem är…

Namn: Ulf Domeij
Ålder: 74 år
Bor: Villa i Östanbäck norr om Skellefteå
Familj: Barn och barnbarn
Bakgrund: Utbildad byggnadsingenjör och gruvingenjör. Biträdande avdelningschef och avdelningschef för Bolidens prospekteringsavdelning inom diamantborrning. 1995 bildade han DDMC Borrmätning AB, ett företag som han fortfarande äger och driver, nu som enda anställd.
På fritiden: ”Jag flyger ofta och gärna min egen Glasair Sportsman 2+2. Sedan träffar jag ofta barnbarnen och dessutom sysslar jag lite med aktier.”

Foto: Jonas Westling

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *