Mät, följ upp och spara pengar på geoenergianläggningen

Svenskt Geoenergicentrum har precis publicerat Riktlinjer för mätning och uppföljning av geoenergianläggningar.

– Många anläggningar levererar inte den förväntade besparingen. Det finns mycket pengar att spara genom att följa upp och optimera anläggningen, säger Klas Berglöf på Climacheck som har ingått i arbetsgruppen.

Syftet med riktlinjerna är att skapa förutsättningar för beställare och konsulter att göra relevanta uppföljningar av hur anläggningen fungerar och hur den lever upp till den förväntade prestandan. Riktlinjerna ska också vara en handledning i att optimera driften utifrån anläggningens aktuella förutsättningar. Genom att använda riktlinjerna ska man få svar på tre huvudsakliga frågor:

  • Fungerar anläggningen som det var tänkt?
  • Fungerar anläggningen ”bra”?
  • Fungerar anläggningen optimalt?

Enligt Klas Berglöf, som har erfarenhet av mätning och uppföljning av geoenergianläggningar sedan 1980-talet, är riktlinjerna välbehövliga, då uppföljning utifrån rätt ingångsdata är ett eftersatt område idag.

– Många investerar i kostsamma anläggningar, men lägger inte mycket resurser på att följa upp om de verkligen fungerar. Så länge det brummar och blir varmt eller kallt tror man att allt fungerar som det ska.

Därför är det viktigt att dokumentera

En svårighet vid uppföljning är att underlaget för upphandling ofta inte är tillgängligt längre, säger Klas Berglöf.

– Det är viktigt att lagra och dokumentera den informationen för att kunna göra en relevant uppföljning.

Den information och de ingångsvärden som användes i projekteringen behöver utnyttjas för att säkerställa att systemet fungerar som man har tänkt. I de fall prestanda är dålig behövs informationen för att lokalisera avvikelsen.

När prestandan i geoenergianläggningar designas sker det ofta utifrån extrema driftpunkter, det vill säga kalla vintertemperaturer och höga sommartemperaturer som sällan förekommer. Det ger ingen bra utvärdering och stämmer sällan med den typiska driften.

– Det är viktigt att istället designa utifrån driftpunkter där du har mycket drifttid.

Ett vanligt problem är att anläggningarna och värmesystemen överdimensioneras utan att hänsyn tas till att de flesta drifttimmarna är på mycket lägre laster, menar Klas Berglöf.

– Det kan leda till stora driftsproblem, plus att det blir dyrt, både vid investeringen och i drift. Dessutom ökar risken för haverier till följd av mycket start och stopp.

Leder till mer systemtänk

För att kunna utvärdera prestandan och optimera en geoenergianläggning behöver systemets samtliga delar mätas: värmekällan (geoenergisystemet), distributionssystemet (radiatorer, ventilation med mera), klimatet (utetemperatur, luftfuktighet) som ofta påverkar både last och temperaturnivåer samt styrsystemet. Klas Berglöf tror att riktlinjerna kommer att driva på mot mer systemutveckling och helhetstänk, då dagens anläggningar ofta inte optimeras och samma fel upprepas många gånger.

– Det finns effektiva aggregat av alla de sorter redan idag. Felet är många gånger att det inte köps maskiner som passar där de ska användas. De här riktlinjerna ger ett ökat fokus på energieffektivitet sett över ett helt år i ett helt system, snarare än prestanda vid en viss driftpunkt. Att föra in värden utifrån mätta förhållanden leder till systemtänk.

Uppföljningen blir kostnadseffektiv

Nu efterlyser arbetsgruppen återkoppling från de som börjar använda riktlinjerna.

– Vi har kommit många steg på vägen, men det kommer säkert att komma till ytterligare aspekter och erfarenheter, säger Klas Berglöf.

I arbetsgruppen har ingått representanter för beställare, konsulter, entreprenörer och experter inom mätning och uppföljning.

– Alla i arbetsgruppen jobbar med de här frågorna sedan länge. Men att systematiskt sammanställa det och sila ut vad som är viktiga parametrar så att vi får enkla, uppföljningsbara mätstorheter, det har varit en process. Det är viktigt att använda det arbete som gjorts för projektering i samband med att anläggningen tas i drift, justeras in och följs upp och att den övervakas genomtänkt och systematiskt.

– Uppföljningen blir kostnadseffektiv om rätt värden samlas in och kan jämföras med hur systemet är tänkt. Det krävs inte så många givare för att veta prestanda och hitta avvikelser. Många långa diskussioner och spekulationer om orsaker till problem kan undvikas på så sätt.

Blir del av Annex 52

Nästa steg är att de svenska riktlinjerna ska bli en del av det internationella samarbetsprojektet Annex 52. Genom Annex 52 samlas kunskap, information och erfarenhet kring kvalitetsmässiga långtidsuppföljningar av olika typer av geoenergisystem för såväl kommersiella och offentliga byggnader som flerfamiljshus.

Riktlinjerna kommer att revideras efterhand som förslag på förbättringar och andra synpunkter kommer in.

 

Här kan du ladda ned Riktlinjer för mätning och uppföljning av geoenergianläggningar.

Text: Lars Wirtén

Illustration: Myra S. Söderström

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *