Taggarkiv: Branschen

Så blir du bättre på att ta betalt

/0 Kommentarer

Använd begreppet taxa istället för pris. Ha olika taxor för olika typer av uppdrag. Undvik rabatter. Och om det uppstår extra arbeten och borrmeter i ett projekt meddelar du kunden direkt – då kan du också ta betalt.

Råden kommer från Ulla-Lisa Thordén. Hon har jobbat i 35 år med försäljning och affärscoaching och sedan 2001 driver hon eget som föreläsare, författare och ledare av workshops inom försäljning. Ett område hon har fördjupat sig extra i är förmågan att ta betalt. Hon har bland annat skrivit bästsäljaren ”Sälj dig själv och ta betalt” som blev utsedd till Årets säljbok 2005.
Många tycker att det är jobbigt och genant att ta betalt för sitt arbete – oavsett bransch. Om det dessutom uppstår extra arbete i ett projekt, då blir det ännu jobbigare. Är priset för lågt redan från början och man dessutom bjuder på utfört arbete, då hamnar företagare snabbt i ett sluttande plan av bristande lönsamhet. Andra sidan av det myntet är att företagaren jobbar alldeles för mycket i relation till intäkten.

Det är vanligt att småföretagare bjuder på för mycket, säger Ulla-Lisa Thordén, författare till bästsäljaren ”Sälj dig själv och ta betalt”. Foto: Sauman Ng Agerberg.

Alla timmar ska täckas

Ulla-Lisa Thordén menar att alltför många endast räknar in tiden man är ute i produktion och levererar till kunden, i borrningsbranschens fall den tid som ligger i kalkylen per borrmeter. Men tiden som läggs utöver ordinarie arbetstid på administration, säljarbete, marknadsföring med mera, den räknas inte med.
– Den är inte gratis utan måste också prissättas. Börja därför med att räkna fram det totala antalet årstimmar du lägger på ditt företag. Alla dessa timmar ska täckas upp av ditt pris och ge dig lönsamhet och utrymme för pensionsavsättning.
Det totala antalet årstimmar ska fördelas på företagets samtliga fasta och rörliga kostnader, som maskin- och personalkostnader, inklusive den egna önskade lönen. På detta ska en post för oförutsedda kostnader läggas.
– Sist lägger du på den vinst du önskar få. Nu har du en grund för ditt pris per borrmeter att stå på som skapar förutsättningar att bli lönsam.

Vem är kunden?

Men sedan finns en verklighet att ta hänsyn till också. Hur ser priserna ut i branschen? Vad accepterar marknaden? Här kommer Ulla-Lisa Thordén in på vikten av att veta vem som är kunden. Vem vill du ha som kund? Vilken plånbok har den kunden? Hur ser ditt företags förutsättningar ut, idag och imorgon?
– Stora företag som Skanska förväntar sig en viss organisation och styrka och är beredd att betala för det – medan en konsument har helt andra förutsättningar.
– Ibland måste du förmodligen gå ner i pris för att täcka kostnader och hålla maskiner igång. Det är när den situationen blir mer regel än undantag det gäller att tänka om.

Stäm av direkt

Att småföretagare bjuder på för mycket är ett vanligt fenomen, säger Ulla-Lisa Thordén, framför allt när det kommer till extra arbeten som uppstått i ett projekt.
– Skulle du tillåta att en kund tog med sig din kontorsstol efter ett besök bara för att den är fin? Det är såklart en absurd tanke. Men det är samma sak med borrmeter och oförutsedda komplikationer som innebär extra tid. Varför ska kunden få fler borrmeter eller ta av din tid utan att betala?
Ulla-Lisa Thordén ger rådet att om du ser att det krävs extra arbete på ett jobb utöver de borrmeter som är avtalade, stoppa arbetet och stäm av direkt med kunden att det är okej innan du utför det. Då har du också fått ett okej att ta betalt.

Våga ringa

– Du måste våga ringa. Då visar du samtidigt att du är seriös. Man kan tycka att en borrmeter här och där inte är så noga, men hur mycket blir det på ett år? Det slår direkt på sista raden i resultaträkningen.
– Det här handlar i grund och botten om rädsla för konflikter och att inte få fler jobb. Allt börjar i ditt eget psyke. Vågar du sätta värde och därmed rätt pris på dig själv och vågar du även ta ut det?

Text: Lars Wirtén

Tolv tips för bättre lönsamhet

Ulla-Lisa Thordén har många idéer och synpunkter på hur du kan bli bättre på att ta betalt. Här är tolv tips som kommer att få ditt företag mer lönsamt.

  • Om du är skicklig på det du gör – ta betalt för det. Men du måste framhålla och kunna visa på din skicklighet, exempelvis med bilder, referenser och att du vågar tala om det.
  • Om jobbet är akut – ta extra betalt för det. Detta är i princip alla kunder beredda att betala extra för.
  • Använd begreppet taxa – undvik termen pris. Vi är benägna att acceptera en taxa, medan vi gärna ifrågasätter ett pris.
  • Ha olika taxor för olika typer av uppdrag och kompetenser.
  • Bara trädgårdsmästare jobbar med rabatter. Om du måste ge rabatt, begär en motprestation, exempelvis att kunden ger en rekommendation som du kan använda på din webbplats. Eller plocka bort något från din leverans som ingick från början.
  • Sätt en högre taxa än den du har räknat fram – det ger dig förhandlingsutrymme.
  • Lämna garantier – det gör kunden mer benägen att acceptera en högre taxa.
  • Se över taxan varje år. Får du högre kostnader utan att höja taxan stjäl du av vinsten.
  • Var trevlig, håll rent runtomkring, städa efter dig, bjud kunden på fika, ge goda råd – ett gott helhetsintryck ökar betalningsviljan och minskar samtidigt viljan till invändningar.
  • ”Det är dyrt” är en åsikt – inte ett faktum. Säg ”Tack! Jag har valt att inte vara billig för jag vill finnas kvar imorgon också om du behöver mig”. Bemöt genom att belysa vad kunden får för pengarna.
  • Ta betalt när kunden är som nöjdast, det vill säga direkt när jobbet är klart. Det är också viktigt för ditt kassaflöde.
  • Sist men inte minst: Du ansvarar inte för kundens plånbok – bara för din egen.

Tillsammans för sund konkurrens

/0 Kommentarer

Sverige växer. Snart blir vi 11 miljoner invånare. Det innebär hundratusentals nya bostäder, mer infrastruktur och fler offentliga lokaler. Men det finns en baksida: en del lycksökare som inte har i byggbranschen att göra. Sveriges Byggindustrier har nolltolerans mot alla former av fusk och svartarbete. Det ska vara lätt att göra rätt, så att den sunda konkurrensen kan stärkas och fungera, skriver Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Sverige Byggindustrier.

Catharina Elmsäter-Svärd. Foto Rosie Alm.

Sund konkurrens är ett prioriterat fokusområde för Sveriges Byggindustrier. Vi har arbetat med frågan under lång tid.Vi har verkat för lagstiftning om personalliggare; lagregler om arbetsgivardeklaration på individnivå; anmälningsplikt när man ska utföra arbete i Sverige; och att implementera byggbranschens eget system för kontroll av vilka personer som befinner sig på våra arbetsplatser – ID06.

I våras påbörjade vi ett arbete med syfte att säkerställa att organisationens egna medlemsföretag lever upp till kriterierna för medlemskap. Kriterierna innebär bland annat att medlemmarna och dess medarbetare ska följa lagar och regler; att de ska verka för sund konkurrens såväl inom företaget som i förhållande till kunder och leverantörer; och att föra korrekt redovisning av ekonomiska transaktioner samt motverka svartarbete.

Om ett medlemsföretag inte följer medlemskriterierna är den yttersta konsekvensen att man utesluts. Beslut om uteslutning tas av Sveriges Byggindustriers förbundsstyrelse.

Utöver arbetet med att säkerställa att våra medlemmar följer Sveriges Byggindustriers kriterier för medlemskap, har vi under hösten sjösatt ett nytt projekt för att stävja den osunda konkurrensen. Tillsammans med fackförbundet Byggnads har vi sökt och beviljats 1.3 miljoner kronor i statsbidrag av Arbetsmiljöverket. Bidraget gör det möjligt för oss att arbeta med frågan på nya sätt. Med detta projekt ges vi förutsättningar att tillsammans med många aktörer arbeta mer intensivt med att lyfta branschen till nästa nivå – en nivå där alla aktörer kan arbeta ansvarsfullt och långsiktigt hållbart.

Under 2019 kommer vi tillsammans med Byggnads att initiera ett brett samtal om var byggbranschen står idag och hur vi vill att den ska vara när vi verkligen har lyckats uppnå en sund konkurrens. Projektet kommer att involvera ett stort antal människor: från styrelsenivå till lokala arbetsgrupper hos våra medlemsföretag, fackliga organisationer, beställare och byggherrar, men även leverantörer, myndigheter, banker, försäkringsbolag och många fler. Den insamlade informationen blir en viktig del för att skapa en gemensam och meningsfull målbild utifrån många olika perspektiv.

Det finns inte någon enskild quick fix när det gäller utmaningen att åstadkomma en sund konkurrens. Arbetet med detta har pågått i flera årtionden, men nu upplever vi att det finns genuin vilja till ett brett samtal. Vi som vill agera på en marknad med schyssta spelregler är fler än de som tycker vinsterna med fusk är större än viljan att göra rätt. Tillsammans med Byggnads kan vi göra skillnad.

Idag finns det 100 000 bygg- och anläggningsföretag verksamma i Sverige, varav hälften har F-skatt. Drygt 3 600 av dessa företag är medlemmar i Sveriges Byggindustrier. Ju fler små och medelstora företag som ansluter sig till oss, desto större möjlighet ges vi att verka för en sund bransch.

Bygg- och anläggningssektorn behöver 50 000 nya medarbetare på fem års sikt, enbart till följd av åldersavgångar. Ska vi klara av att rusta Sverige måste byggbranschen vara lockande för nyrekryteringar – både för yrkesarbetare och tjänstemän.

Aktiv styrelse gjorde Rolf till vinnare

/0 Kommentarer

Han har gjort en resa från maskinen i det lilla företaget, via styrelserummet till en lyckad försäljning av det sedermera 250 man stora företaget. Styrelsearbetet var en utmaning – och en framgångsfaktor, summerar han. Möt Rolf Borrås.

 

Idag driver Rolf Borrås en verksamhet i ungefär samma storlek som där karriären en gång började. Då handlade det om dagligt entreprenörsarbete och nu om styrelseuppdrag och mentorskap på konsultbasis. Rolf Borrås och kompanjonen Sven Styrud startade borrföretaget som sedan blev Styrud-koncernen. Under 34 år hann Rolf Borrås med att prova ledarskapets alla roller och att arbeta aktivt i styrelsen.
– När jag lämnade uppdragen och sålde min del i företaget hade vi kontor på tio platser i Sverige och dotterbolag i Finland. Jag kunde inte vara mer nöjd med affären och hur företaget utvecklats.
Det var en direkt följd av att han och kompanjonen gjorde sin läxa när det gällde att driva ett aktivt styrelsearbete och att ta in kompetenta ledamöter, menar Rolf Borrås.

Rolf Borrås vet hur viktigt det kan vara att ha en kunnig styrelse att bolla med. Foto: Privat

Styrelsen visade vägen

– Det är viktigt som ägare och ledare att ha en styrelse att luta sig mot, någon som stöttar och driver utvecklingen av företaget. Jag tycker det var värdefullt att ha en styrelse att stämma av mina beslut med.
Men det tog några år innan det lilla företaget drog igång ett aktivt styrelsearbete. Efter starten rullade det på ett tiotal år i mindre skala.
– Min kompanjon var VD och jag var arbetsledare. Vi jobbade ute i fält på dagarna och i styrelserummet på kvällarna, vi satt på alla stolar.
Länge var de bara några få anställda, men så togs beslutet att växla upp.
– Man måste verkligen bestämma att nu ska vi växa och bli fler, och vi hade förmånen att ha ett bolag i en bransch där det fanns uppdrag. Men det räcker inte, det var avgörande att vi omgav oss med bra rådgivare.

Utbildning första steget

Resan mot en proffsig styrelse började med att de båda kompanjonerna gick utbildningar i styrelsearbete. Sedan startade jakten på rätt personer för att utöka personal, ledning och styrelse.
– Visst var det jobbigt, men när vi började anställa folk och vågade släppa kontrollen av det dagliga arbetet blev det lite lättare att fokusera på styrelsearbetet. Vi tog in externa personer i styrelsen, personer som inte var med på släktmiddagarna!
Det var inte helt lätt att rekrytera, tycker Rolf Borrås, men de fick en bra start.
– Vi började med att ta in en person i styrelsen som hade gjort samma resa som vi sedan gjorde, vilket visade sig vara rätt väg att gå. Den erfarenheten var värdefull.

Attraktivt vid försäljning

Rolf Borrås tvekar inte om vikten av en kompetent styrelse även i mindre företag. Det företag han byggde upp hade nytta av sin handplockade styrelse redan i det lite mindre formatet. Styrelsen skapade ett driv och fick saker att hända.
– Det kan fungera att ha en familjär styrelse och mötas vid köksbordet, men då krävs fler egna beslut av dem som äger och leder företaget. En bra styrelse blir som en mentor som både stöttar och ställer krav vid exempelvis investeringar. Den tittar mindre på tekniken och mer på kalkylen.
Han tror på en mix av branschkompetens och någon form av dörröppnare i styrelsen, kanske ett ”affischnamn”. Styrelsen ska vara ifrågasättande och det finns risk att den inte är det om ledamöterna har plockats i familjen. För den som någon gång funderar på att sälja sitt företag är det viktigt att kunna visa upp en professionell styrelse.
– Det var säkert viktigt för köparen av mitt företag att jag hade ordning på styrelsearbetet, man tittade säkerligen på huruvida jag hade en extern styrelseordförande och VD.

Våga satsa!

Många utmaningar, hårt arbete och tuffa år till trots, ångrar Rolf Borrås inte den resa han tog sitt lilla företag på.
– Det var jättenervöst att expandera och ge sig in i ett aktivt och professionellt styrelsearbete. Men jag tvekade aldrig, det var så givande.
Till och med så givande att han fick blodad tand och vågade ge sig på externa styrelseuppdrag. Som att vara ordförande för Geotec i sex år. Han uppmanar gärna småföretagare att våga pröva sina vingar.
– Jag skulle gärna göra om det, det var det helt klart värt. Men man ska ha rätt ålder och se styrelsearbetet som en långsiktig satsning. Under de förutsättningarna kan jag rekommendera andra att våga ta lite större styrelsekliv.

Text: Mia Ising

BOS deltar i forskning på ledningar under järnvägsspår

/0 Kommentarer

Mattias Höglund, ordförande för
Branschorganisationen Schaktfritt, BOS.

Branschorganisationen Schaktfritt, BOS, är involverad i ett forskningsprojekt tillsammans med bland andra Luleå tekniska universitet.

– Det handlar om att göra en statusbedömning på alla ledningskorsningar under järnvägsspår, säger BOS ordförande Mattias Höglund.

Studien gäller alla de platser där rör eller ledningar av något slag går under järnvägen.

– Det är ofta dag- eller dricksvattenledningar men kan egentligen vara vilken typ av ledningar som helst. De utgör risker, bland annat eftersom de utsätts för så stora krafter ovanifrån. Om de brister kan konsekvenserna bli stora, både ur säkerhets- och ekonomiskt perspektiv, säger Mattias Höglund.

Forskningsprojektet heter PipeXRail och dess syfte är bland annat att bedöma problemets omfattning och att ta fram metoder för övervakning av ledningarna, samt teknik för att bättre kunna förutspå deras livslängd.

Vill förbättra upphandling

I övrigt på agendan för BOS står ett antal löpande projekt och arbeten, som styrelsen nyligen fattat beslut om. Man vill underlätta upphandlingar genom att utforma ett komplett och av branschens parter överenskommet förfrågningsunderlag för schaktfria rörentreprenader.

– Det ska ge snabbare och enklare upphandlingsprocesser och dessutom öka transparensen, säger Mattias Höglund.

Man har också beslutat att ställa sig till förfogande som remissinstans när det gäller utbildningar i schaktfritt ledningsbyggande.

– Vi vill att de utbildningar som ges ska vara uppdaterade i de tekniker som omfattas av BOS medlemmar.

Rekryterar medlemmar

BOS har också startat en kurs i entreprenadjuridik, särskilt anpassad för schaktfria metoder. Utöver detta pågår arbete med att rekrytera fler medlemmar. På marknads- och kommunikationssidan jobbar man aktivt dels med att göra BOS mer välkänt för branschens intressenter och aktörer, dels med att driva frågan om ökad förnyelsetakt och ökad andel nyttjande av schaktfri teknik.

– Vi vill gärna påverka både politiker och instanser som Trafikverket och länsstyrelserna, säger Mattias Höglund.

Text: Jörgen Olsson

Grundläggarna utbildar och validerar

/0 Kommentarer

Vad händer i för borrningen närliggande branscher? Geotecs branschgranne Svensk Grundläggning har under året fokuserat på utbildningar och att kvalitetssäkra kompetens och validera maskinförare.

– Dels har vi genomfört ovanligt många utbildningar för våra medlemmar, men vi har även gjort en stor genomlysning av hela utbildningsdelen. Vi ser över programmet, koordinerar nya föreläsare med de befintliga, uppdaterar materialet och proven, säger Leena Haabma Hintze på Svensk Grundläggning.

Varje genomförd kurs utvärderas och genomgående får vi höga betyg. Enligt kursledare och föreläsare har vi duktiga yrkesmän, emellanåt blir de mycket imponerade över deltagarnas engagemang och kunskapsnivå.

Validera kompetens

Besläktat med utbildningsverksamheten är arbetet med att klargöra hur branschen ska kvalitetssäkra kompetensen och validera maskinförare, framför allt de som saknar svenskt yrkesbevis.

– Här arbetar vi nära Byggindustrins Yrkesnämnd, BYN, där arbetet med validering kommit igång för mobilkranar. För grundläggningsmaskiner finns det annan problematik när det gäller operatörerna. Problemet har flera dimensioner – det finns team av ”grundläggningsrallare” som reser runt i världen. De har lång erfarenhet och är specialiserade på en viss metod, en metod som vi själva kanske har mindre erfarenhet av. I andra änden har vi oseriösa företag med en operatörsbemanning som saknar tillräcklig yrkeskunskap i grundläggning och inte heller har den säkerhetskultur som krävs på en svensk arbetsplats.

– Kravet på tillräcklig kompetens bör omfatta samtliga aktörer, men yrkesvalideringen måste samtidigt anpassas för att vara relevant, säger Leena Haabma Hintze.

Ny hemsida

Ambitionen är ett konkurrensneutralt och effektivt system som omfattar både nya svenska operatörer som ska få sitt yrkesbevis, och utländska medarbetare som söker så kallat erkännandeintyg för svenska byggarbetsplatser.

– Men det är en svår balansgång, eftersom vi ska ha samma krav oavsett operatörens bakgrund, konstaterar Leena Haabma Hintze, som också berättar att Svensk Grundläggning ska lansera en ny hemsida efter årsskiftet.

– Vi vill att hemsidan ska fungera bättre för att presentera korta, snabba nyheter och att sidan ska vara vår primära informationskanal. Målet är att våra medlemmar och intressenter själva söker information på hemsidan, eller går in och anmäler sig för utskick av information och nyheter de faktiskt är intresserade av.

Text: Jörgen Olsson

25-årsjubel i Holmsund

/0 Kommentarer

Brunnsborrarna Rehn & Sjöberg i Holmsund fyller 25 år i år. Firmans första kvartssekel firades med att innehavarna sedan starten, Tomas Rehn och Jörgen Sjöberg, tog med sig alla anställda på resan till den stora borrmässan GeoFluid i Piacenza i Italien första helgen i oktober.

– I övrigt blir det inte något särskilt firande. Det är väldigt mycket jobb nu, säger Tomas Rehn till Borrsvängen.

Fr v Tomas Rehn och Jörgen Sjöberg på
plats i Italien.

Företaget startade genom att Tomas och Jörgen köpte upp utrustningen från ett konkursat borrföretag där Tomas jobbat.
– Från början var det enbart vattenbrunnsborrning. Under 90-talet kom energiborrningen och sedan har vi breddat oss ytterligare genom entreprenad- och anläggningsborrning för Botniabanan.
Även ett fjärde verksamhetsfält är på väg att öppnas.
– Det är undersökningsborrning, som vi börjat lite med och som jag tror kommer att växa, säger Tomas Rehn.
Borrsvängen gratulerar jubilaren Rehn & Sjöberg och önskar lycka till de kommande 25 åren!

Liten bransch med stor betydelse

/0 Kommentarer

Kyl- och värmepumpbranschen går för högtryck. I tio års tid har branschen haft en högkonjunktur och den tycks inte mattas av. Snarare ropar företagen efter tekniker som kan arbeta med befintliga anläggningar och hjälpa till att ta klivet in i framtiden. Per Jonasson, vd på Svenska Kyl- och Värmepumpföreningen, visar vägen.

I totalt nio år har Per Jonasson arbetat som vd i kyl- och värmeteknikbranschen. Först på Kyl- & Värmepumpföretagen, och när organisationen slogs ihop med Svenska Värmepumpföreningen för fyra år sedan, utsågs han till vd för den nya branschorganisationen Svenska Kyl- och Värmepumpföreningen, SKVP.

Per Jonasson vd Svenska kyl- och värmepumpsföreningen.

Hur kommer det sig att man viger sitt liv åt branschen?
– Den är ju livets mitt, säger han med ett skratt. Allt rör sig kring den här branschen.
Per Jonasson säger det med en skämtsam ton, där han sitter i SKVPs konferensrum vid Alviks strand i Stockholm med en kopp kaffe framför sig. Men under samtalets gång målar han upp en bild som visar att kyl- och värmepumpsbranschen verkligen har betydelse, både i privatpersoner liv och för samhällets strukturer.
Den här sommarens ihållande värmebölja är ett exempel på det. Samhällsfunktioner som vårdinrättningar, kirurg- och förlossningsavdelningar och livsmedelsbutiker fick stora problem med sina kylanläggningar.
– Sommaren har mest inneburit kaos för branschen tyvärr. Man går från rationell hantering av affärer till rena panikåtgärder. Vi får räkna med mycket efterarbete för dem som har haft kris, säger Per Jonasson.

Sommaren skapade kaos

Kaoset beror på klimatförändringarna. Sommaren i fjol var den kallaste i mannaminne, i år slogs värmerekord.
– Någon dag med så höga temperaturer är okej, men när det är extremtemperaturer från maj till augusti klarar de befintliga kylanläggningarna inte av det. Det finns mycket att göra i förebyggande underhåll. Framöver måste man också titta på dimensioneringar, säger Per Jonasson.

Tio år av högkonjunktur

Samtidigt – på värmepumpssidan – är bilden ljusare. Kunderna är tekniken trogen. Teknikutveckling och de globala målen för uppvärmning gör att branschen kommer att blomstra nu och i framtiden. Som helhet har branschen gått för högtryck i flera år.
– Vi har haft en högkonjunktur sedan 2007/2008. Intresset för värmepumpsteknik i fastighetsbranschen ökar, statistiken visar att försäljningen av bergvärmepumpar är lika stor som förra året. Det vi väntar på nu är utbytesmarknaden. När det är dags att byta ut pumparna kan det bli en skjuts framåt även för geoenergibranschen, kanske i form av kompletteringsborrningar, tror Per Jonasson.
Brunnsborrnings- och kyl- och värmeteknikbranscherna är i symbios. Branscherna har kontakt på daglig basis, både på förenings- och företagsnivå.
– Om geoenergibranschen och brunnsborrarna har mycket att göra, då har vi mycket att göra, konstaterar han.

Jobbar för än nu smartare system

På systemsidan ser Per Jonasson en kraftig utveckling. Dagens värmepumpar är effektivare och har nya smarta styrningar.
– Det som förr var tekniskt omöjligt eller för dyrt är nu möjligt. Det är bara fantasin som sätter gränser. Vi har ”Internet of things” som kan samköra olika enheter, även batterier. Hela kombinationen är jätteintressant, säger Per Jonasson.
SKVP har börjat pusha för plusenergihus, berättar Per Jonasson – en kombination som ofta består av geoenergi, värmepump, solceller och smarta systemlösningar som kan förvandla en byggnad till energiproducent, det vill säga att huset levererar ett nettoöverskott av energi. Tekniken går att applicera på förhållandevis standardiserade hus.
– Den här utvecklingen gör dessutom att vi blir det vi själva tycker att vi är: Miljöhjältar.

Per Jonasson vd Svenska kyl- och värmepumpsföreningen.

Spännande tider

Tiderna är spännande och Per Jonasson ser en förändring i branschen, även internationellt.  Om den tidigare var statisk, tar branschen nu stora strategiska kliv.
– Vi försöker bli en annan typ av aktör, som visar vilket värde och vilken nytta och skillnad vi gör i vår bransch, säger han.
När det gäller samarbetet med brunnsborrarna har man också kommit långt, anser Per Jonasson.
– Processen för kyl- och värmepumpsanläggningar är industrialiserad i Sverige till skillnad mot i Europa. Vi har gjort många installationer, hela logistiken och etableringen är utvecklad. Men visst finns det innovationsfönster. Vi jobbar exempelvis med Geotec och Avanti i olika forskningsprojekt, säger han.

Kompetensbristen är skriande

Men allt är inte solsken och gröna ängar. Den absolut största frågan för branschen kvarstår, och den handlar om hur återväxten och rekryteringen av kyl- och värmepumpstekniker ska öka. Det är numera bristyrke nummer 1 på Statistiska Centralbyråns senaste rankinglista.
– Vi behöver folk. Vi skulle kunna anställa 750 certifierade personer direkt och ytterligare 500 personer per år. Situationen är kritisk. Det finns företag som tackar nej till jobb, eller ger jobb vidare eftersom de inte har kapacitet. Det är en kvävande faktor för våra medlemsföretag. Hela installationsbranschen står inför samma problem, säkert borrarna också, säger Per Jonasson.

Ett framtidsjobb

Men Per Jonasson när hopp om framtiden. Det är en liten bransch med stor påverkan. Det i sin tur borde slå an en sträng av intresse hos unga personer på väg ut i yrkeslivet.
– Vi vet att dagens ungdomar inte bara vill ha ett jobb, utan de vill också göra avtryck och bidra med något. Det kan man göra i vår bransch – vi gör samhällsnytta, säger han.

Text: Elisabet Tapio Neuwirth Foto: Anette Persson

Vem är…

  • Namn: Per Jonasson.
  • Ålder: 57 år.
  • Familj: Gift med Kristina, två vuxna barn.
  • Bor:  I Spånga, västra Stockholm.
  • Fritiden: Jag gör klassiska saker, som att motionera och fixa i trädgården både i huset och på semesterstället i Roslagen.

Geotec på Geofluid i Piacenza

/0 Kommentarer

Den 4-7 oktober arrangerade Geotec en mässresa till Geofluid-mässan i Piacenza, Italien. Mässan har anordnats vartannat år sedan 1978 och firade i år sitt 40-årsjubileum.

Där samlas leverantörer och entreprenörer som arbetar inom brunns- och grundläggningsborrning, geoenergi, geoteknik och geofysiska undersökningar. Utställningsytan är cirka 12 000 kvadratmeter utställningsyta inomhus och 18 000 kvadratmeter utomhus. Här samsas borriggar, kompressorer och betongpumpar för återfyllning av borrhål med borrhammare, brunnsfilter, borrhålssonder, georadarutrustning för att nämna en del. Att fredagen bjöd på strålande solsken och 25 grader varmt hjälpte till att hålla stämningen på topp medan nyfikna besökare kryssade mellan de olika utställarna.

Över åren har mässan gått från att framför allt vara en nationell företeelse till att locka fler och fler internationella besökare och utställare. Förra gången, 2016, lockade mässan fler än 10 500 besökare, varav 75 procent var italienare och resterande 25 procent kom från 83 olika länder. Det återstår att se hur årets fördelning blev, men med en delegation på omkring 50 personer var Geotec väl representerat.

Lauri Vannas (tv) är ny kontaktperson på GWE, här med Geotecs Johan Andersson. Foto: Joalim Hjulström

”Svenska” leverantörer visade upp sig

Bland de leverantörer som verkar i Sverige syntes bland andra Mincon, Muovitech, Eurodrilling center (återförsäljare för Comacchio) och GWE German Water and Energy group.
Muovitech visade upp sitt nya system för övervakning av borrhålslager. Varje slinga förses med en temperaturgivare som sedan kan avläsas via olika gränssnitt, exempelvis en app. Att se temperaturen i varje kollektor möjliggör snabb och effektiv injustering, samt övervakning och provning av funktion.
I GWEs monter visade Lauri Vannas med kollegor upp bland annat produkter för vattenbrunnar och grundvattenövervakning. Företaget säljer även en stor mängd andra produkter för geoenergisystem och borrning.
Förutom besök på mässan fick deltagarna njuta av en guidad tur genom Milano. Dessutom besök och middag på vingården il Mosnel samt en båttur på Como-sjön med strandhugg och middag i byn Bellaggio.

Text: Joakim Hjulström

Processen kring samgåendet går vidare

/0 Kommentarer

Processen med sammanslagningen mellan organisationerna fortlöper med gott mod. Under sommaren och förhösten har gruppen som till slut kunde formera sig, beslutat vem som skall sitta som ordförande i sammanslagningskommittén. Det är positiva tongångar när vi diskuterar och även om vi inte skulle hinna färdigt till november 2018, har vi siktet inställt på att genomföra en sammanslagning som blir så gynnsam som möjligt för den framtida organisationen.

Text: Johan Barth

Jubileumstrångt på Brunnsborrardagen

/0 Kommentarer

Den 21 september arrangerade Avanti Brunnsborrardagen för 30:e gången. Samtidigt firades Avanti-organisationens 45-årsjubileum. Medlemmar och leverantörer samlades i och utanför Kulturstallet på Wenngarns slott utanför Sigtuna för att ta del av utrustning, tjänster och nyheter inom branschen.

 

Mikael Lindkvist från Gruse (till höger) diskuterade borrkronor med Joakim Wendel, Josab (i mitten), och Emil Eriksson, Sveborr.

Friska vindar blåste över Brunnsborrardagen på Wenngarn den 21 september. Det föranledde de utställare som höll till utomhus att förankra sina montertält extra noga. Några hundra personer sammanlagt, bestående av medlemmar, leverantörer och konsulter inom brunnsborrningsbranschen minglade inne i och utanför Kulturstallet och köade för grillade hamburgare som spred förföriska dofter över området.
Inne i det gamla barockslottet hölls ett flertal seminarier. Det första, med rubriken ”Torkan!”, lockade extra många åhörare. Det var Göran Risberg, avdelningschef för avdelningen Mark och grundvatten vid SGU som talade om konsekvenserna av de torra somrarna 2017 och 2018. Årets sommar var ju extrem med sin extra sommarmånad (maj).

Politiskt intresse för vatten

Göran Risberg från SGU inledde dagen med ett seminarium om hur årets torka fört upp vattenfrågan på den politiska dagordningen.

Göran Risberg berättade att torkan, i kombination med att det i år är valår, har fört vattenfrågan högt upp på den politiska dagordningen. SGU har redan tidigare fått uppdraget att ”förfina och utöka kartläggning och karaktärisering av grundvattennivåerna i särskilt utsatt områden”. Arbetet innefattar bland annat de redan påbörjade helikoptermätningarna. När data har bearbetats, kommer de att resultera i ett behov av att handla upp uttagsborrning. Det handlar i första hand om sydligaste Sverige, men även om jordbruksbygder i exempelvis Östergötland.
– Torkan i somras har resulterat i ett politiskt intresse för vatten som vi inte sett tidigare. Det kommer säkert fler politiska beslut framöver. Det kommer att finnas en förväntan både på bransch och myndigheter att tillhandahålla utökad information och att ta fram innovationer på området, sade Göran Risberg.
Även kommuner och enskilda brunnsägare ska involveras i insamlandet av information. SGU har därför fått i uppdrag att göra det möjligt att rapportera in brunnsdata till myndigheten för att på så sätt ka kunskapen om landets grundvattenförhållanden.

Inne i Kulturstallet på Wenngarn hade bland andra Lifa sin monter. Mari Johansson från Lifa förevisade en hammare för Bernt Svedbro, Svedbro Innovation, samt Roland Skogström och Anton Pikkuhookana, båda TA Brunnsborrning och VVS AB.

Certifieringar

Andra seminarier handlade om certifieringsregler för energikollektorer.
Marcus Tillman från forskningsinstitutet RISE berättade om certifieringsreglerna för energikollektorer och tipsade om den egna webbsidan ri.se.
– Finns produkten certifierad på vår hemsida vet man att den håller bra kvalitet, sade han.

Text och foto: Karin Strand