Svenskt Geoenergicentrum ångar på

Signhild Gehlin, Svenskt Geoenergicentrum. Foto: Lars Wirten

Det har varit full aktivitet i Svenskt Geoenergicentrum 2018. Det nya året lovar gott med deltagande i ett par forskningsinriktade samverkansprojekt och inte minst det nystartade innovationsklustret Varmt&Kallt med finansiering från Energimyndigheten.

Föredrag, Geoenergidagen, kurser, statistik, riktlinjer och råd, tidningen Svensk Geoenergi. Listan över aktiviteter och leveranser från Svenskt Geoenergicentrum är lång. Under 2019 kommer fokus ligga på innovationsklustret Varmt&Kallt samt två samverkansprojekt, så kallade annex, inom ramen för forskningsprogram finansierade av International Energy Agency, IEA.

Varmt&Kallt är en nätverkssatsning för att främja utvecklingen inom värmepumpande teknik, energilager och geotermi. Svenskt Geonergicentrum och Svenska Kyl- och Värmepumpföreningen, SKVP, är initiativtagare till klustret som beviljades medel från Energimyndigheten i november förra året.

– Vi behövde ett forum för att bland annat bygga vidare på resultaten från det nu avslutade forskningsprogrammet Effsys Expand, och stimulera utveckling och innovation inom området. Vi kommer att genomföra ett antal aktiviteter inom ramen för Varmt&Kallt, bland annat som en del av årets workshop på Geoenergidagen. Den delen kommer att kretsa kring djupgeotermins status i Sverige och vilken väg vi ska gå inom det området.

– Vi ser ett ökat intresse för geotermi. Tiden är nu mogen att titta närmare på det och vilka satsningar vi behöver göra i Sverige, säger Signhild Gehlin.

Annex 27: kvalitetssäkring

De två internationella samverkansprojekten som Svenskt Geoenergicentrum deltar i heter IEA ECES Annex 27 och IEA HPT Annex 52.

Annex 27 tittar på kvalitetssäkring av borrhålssystem. Det är indelat i tre delprojekt: design, konstruktion och underhåll. Svenskt Geoenergicentrum leder arbetet kring design och publicerade 2018 en State of the Art-rapport som beskriver läget för borrhålsanläggningar i Sverige idag, hur du går till väga vid design, konstruktion och drift, och hur du förebygger fel och risker.

– Slutrapporten för hela programmet blir klar i höst och då kommer vi att översätta den och publicera på vår hemsida, berättar Signhild Gehlin, teknisk expert på Svenskt Geoenergicentrum.

Annex 52: långtidsmätning

Annex 52 fokuserar på långtidsmätning och uppföljning av prestanda hos geoenergisystem. Annexet leds av Svenskt Geoenergicentrum och pågår till den 31 december 2021.

– Vi kommer att analysera 15 anläggningar i Sverige och lika många till i ytterligare fem länder. Det ska mynna ut i riktlinjer för hur och vad man ska mäta, vilka nyckeltal som ska användas och hur de ska tas fram, förklarar Signhild Gehlin.

Flera kurser och Geoenergidagen

I vanlig ordning kommer Svenskt Geoenergicentrum arrangera kurser i geoenergi under året. Nytt för i år är att vårens två kurser hålls i Skåne. Grundkursen ”Funktion och tillämpningar” går av stapeln i Lund i mars och i Stockholm i oktober. Fördjupningskursen ”Design med EED” genomförs i Malmö i maj och i Stockholm i november. I december hålls fördjupningskursen ”Avancerad design” i Stockholm.

Den 2-3 oktober är det dags för den sjunde upplagan av Geoenergidagen på Scandic Talk vid Stockholmsmässan i Älvsjö.

– Det har blivit en lyckad satsning. Såväl utställare, besökare som föreläsare har varit väldigt nöjda genom åren, så det fortsätter vi med, säger Signhild Gehlin.

Text: Lars Wirtén

Utbildningen är igång i Uppsala

Utbildningen till borrtekniker, som Geotec arrangerar på uppdrag av Arbetsförmedlingen är nu igång. Nytt är att utbildningen har flyttat till Uppsala och att den även drivs enligt ett delvis nytt upplägg.

Det innebär bland annat att eleverna börjat med en förpraktik, där de under en veckas tid fått följa med en potentiell arbetsgivare ut i fält. Förpraktiken är till för att ge eleverna en chans att bilda sig en realistisk uppfattning om vad jobbet verkligen innebär – till exempel när det gäller arbetstiderna, om det är mycket resor, hur tungt och fysiskt det är och om jobbet överlag känns intressant och lockande.
Här presenterar vi årets elever – tolv potentiella blivande kollegor på jobbet.

Eleverna på borrteknikerutbildningen 2019 – blivande kollegor och medarbetare. Foto: Johan Andersson

Tim Eriksson, 23 år från Tierp. Gjorde sin förpraktik hos Ing. Gunnar Jonsson AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Musikinriktning på gymnasiet, läst tekniskt basår och kurser i teknisk matematik under 1,5 år på Chalmers tekniska högskola. Har arbetat på restaurang samt med fastighetsskötsel.
Spelar gärna innebandy på fritiden och tycker om musik och mat.

 

 

 

 

Josef Al-Zubeidy, 29 år från Märsta. Gjorde sin förpraktik hos TA Brunnsborrning & VVS AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Arbetat som snickare, kört budbil, vakt, bartender, restaurang. Har truckkort. Elitidrottare som tävlat för Sverige i tekwondo under flera år. Var med i OS i London. På fritiden är det träning och umgängen med familj och vänner som gäller.

 

 

 

 

Magnus Juhlin, 30 år från Uppsala. Gjorde sin förpraktik hos Rototec AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Arbetat som kock under större delen av sitt yrkesliv. Har även arbetet med fastighetsskötsel och asfaltsläggare.
Intresserad av tyngre motorfordon och stora motorer. Trebarnspappa som umgås med familj och vänner på fritiden.

 

 

 

 

Abdukadir Mohamed Hassan, 37 år från Spånga. Gjorde sin praktik hos Mälaröarnas Brunnsborrning AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Arbetsledare och demontör på Kuusakoski. Har kört materialhanterare, Fuchs 350, hjullastare och grävmaskin. Uppvuxen på lantbruk i Somalia.
Fritidsintressen är regelbunden träning, umgänge med familj och vänner tillsammans med promenader i skog och mark

 

 

 

Åke Nyberg, 55 år från Uppsala. Gjorde sin förpraktik hos EVB Brunnsborrning AB och Wessman Drillling Solution AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Arbetat som ingenjörsgeolog, snickare, målare samt inom vård och omsorg.
Fritidsintressen är friluftsliv och gamla dieselmotorer.

 

 

 

 

Abedalmuhaimen Alumawi, 29 år från Uppsala. Gjorde sin förpraktik hos Wessman Drillling Solution AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Företagsekonom med universitetsutbildning från sitt hemland. Arbetet som ekonomiansvarig och butikschef.
Spelar schack, skriver lyrik och sjunger på sin fritid.

 

 

 

 

Sohaib Ahmad, 37 år från Uppsala.  Gjorde sin förpraktik hos Rototec AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Läst elektroteknik vid Blekinge Tekniska högskola har sedan arbetat på Volvo Cars med IT och datateknik, varit skiftledare McDonalds.
Spenderar gärna sin fritid med familjen, promenader i skog och mark. Nyfiken på det mesta och omsätter gärna teori till praktik.

 

 

 

Niklas Eriksson, 27 år från Tierp. Gjorde sin praktik hos TD Energiborrning AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Gick fordonstekniskt utbildning på gymnasiet. Har arbetat med bland annat elektronikåtervinning och lokalvård.
Fritiden upptas av familjeliv, lite dataspel och att umgås med vänner.

 

 

 

 

 

Konstantinos Papadopolus, 52 från Sandviken. Gjorde sin förpraktik hos Gävle Brunnsborrning AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Gymnasieutbildning inom jordbruk och högskolepoäng i ekologi. Utbildad lastbilsmekaniker, har kört taxi och limousine, har Inspecta MMA svetslicens i tjockare gods.
Fritidsintressena är miljöfrågor och reparationer och renoveringar av teknisk karaktär.

 

 

 

Jimmy Ringbom, 50 år från Sala. Gjorde sin praktik hos BGE Energi och Vattenborrning AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Bilmekaniker, lackerare, utbildad svetsare. Kan svetsa aluminium och rostfritt. Har c-kort, YKB, traverskort och truckkort för motviktstruck.
Fritidsintressen är motivlackering, bygga custombilar samt mineraler och ädelstenar.

 

 

 

 

 

Audrius Zubrevicius, 32 år från Heby. Gjorde sin förpraktik hos BGE Energi och Vattenborrning AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Utbildad transportingenjör, har arbetat om bil-och bussmekaniker, byggnadsarbetare, jobbat på betongfabrik och hyvleri.
Fritiden spenderas med att meka med bilar och motorcyklar, fiska, resa och umgås med familj och vänner.

 

 

 

 

Bassel Sheikh Siddi, 25 år från Stockholm. Gjorde sin förpraktik hos GRUSE Maskin & Teknik AB och BPS Borr och Pump Service AB.

Utbildning/arbetslivserfarenhet: Butiksbiträde, sex år i familjeföretag i Syrien innan flytten till Sverige. Har arbetat på café i Sverige.
Fritidsintressen är motorcyklar och att umgås med vänner.

Dödsolycka vid borrning i Gällivare

– Det har varit många sömnlösa nätter.

Så säger Janne Pellikka, vd på GE Maskintjänst i Gällivare, där en medarbetare omkom efter en arbetsplatsolycka i januari.

Omständigheterna är oklara – men klart är att företaget har belagts med borrstopp och att Janne själv utreds för vållande till annans död.

Det var den 29 januari, under pågående borrningsarbete, som tryckluftsslangen släppte från riggen. Slangen träffade den 24-årige medarbetaren, som skadades svårt på överkroppen och några dagar senare avled på sjukhus.

Såväl arbetsmiljöverket som Riksenheten för miljö- & arbetsmiljömål och företaget själva utreder just nu händelsen.

– Det innebär att jag inte kan säga så mycket och framför allt att jag varken kan eller vill spekulera. Det vi vet är att kopplingen på tryckluftsslangen alltså har släppt vid riggen och att fångststrumporna är hela, vilket tyvärr antyder att de inte varit fastsatta, säger Janne Pellikka.

Slangen och kopplingarna är köpta i ett paket. Och till synes avsedda för driftstryck på 35 bar.

– Ett stort dilemma för oss är att vi inte kan få tag i ett datablad för produkten som verifierar att paketet med ingående komponenter är avsett för det trycket, säger Janne Pellikka.

– Man utgår ju ifrån att man får utrustning som håller för den användning man köper den för.

Belagda med borrstopp

Arbetsmiljöverket har belagt GE Maskintjänst med ett muntligt borrstopp och dessutom ställt upp en lång rad punkter där företaget måste göra och redovisa förbättringar.

– Mycket på den listan är redan gjort. Men dilemmat är fortfarande slangpaketet.

Olyckan och dödsfallet skapade givetvis stor chock och förstämning på företaget.

– Det är en mycket tung tid för alla på firman. Själv har jag grubblat mycket över vad jag borde ha vetat och vad jag kunde ha gjort bättre.

Vållande till annans död

Som vd för företaget utreds Janne Pellikka nu som misstänkt för vållande till annans död.

– Jag vet inte vad som händer eller hur det ska sluta, men det har varit många sömnlösa nätter. Jag vet inte heller om jag vill eller kan fortsätta som vd eller ha något personalansvar över huvud taget framöver.

I ett försök att blicka framåt vill Janne Pellikka se ett antal konkreta åtgärder kring utrustningen borrföretagen använder:

– Jag hoppas att alla produkterna på marknaden är testade för det de säljs för. Dessutom att tillverkarna sätter öglor eller andra fästpunkter för fångststrumpor eller fångstvajrar på sina maskiner, samt att man verifierar att den säkerhetsutrustningen också verkligen håller för de tryck som avses.

Text: Jörgen Olsson

Fotnot: Bilden som används på förstasidan är från Gällivare kommun. Den har inget med olyckan att göra. Foto: Daniel Olausson/Media Tales

Tydliga rutiner vid tillbud och olyckor

– Anmäl alltid alla olyckor till oss, även små incidenter. Det är en viktig del av det systematiska arbetsmiljöarbetet och hjälper alla att bli bättre på att undvika allvarliga olyckor.

Så säger Fredrik Hedlund, regionchef för region Nord på Arbetsmiljöverket, som hanterar dödsolyckan hos GE Maskintjänst.

Fredrik Hedlund, Arbetsmiljöverket, uppmanar att alltid rapportera in alla olyckor.

Myndigheten varken kan eller vill kommentera det pågående ärendet, men Fredrik Hedlund förklarar hur man generellt agerar vid olika typer av händelser.

– Allting bygger på att arbetsgivaren använder systemet E-skada för att anmäla tillbud och olyckor. När vi får in en sådan anmälan kan vi agera på tre olika sätt.

– Är det en liten incident är det vanligaste att vi avslutar ärendet utan åtgärd. Vid lite allvarligare tillbud begär vi in en utredning från arbetsgivaren.

Gör separat utredning

Men vid de flesta allvarliga olyckor och alltid vid dödsfall, gör Arbetsmiljöverket en inspektion på plats och gör dessutom en egen separat utredning, utöver den som arbetsgivaren själv måste göra.

– Vår utredning ligger sedan till grund både för våra åtgärdsbeslut, alltså vilka åtgärder arbetsgivaren måste vidta och för om vi anser att ärendet ska gå vidare till åtalsprövning. Beslutar vi om åtalsprövning skickar vi vår utredning till åklagarmyndigheten, där en åklagare tar över och fattar beslut om hur ärendet sedan ska gå vidare, säger Fredrik Hedlund.

Anmäl på webben

Han betonar hur viktigt det är att alla händelser anmäls.

– Men kan anmäla på olika sätt men vi rekommenderar det webbaserade systemet som vi har tillsammans med försäkringskassan.

Text: Jörgen Olsson

BOS deltar i forskning på ledningar under järnvägsspår

Mattias Höglund, ordförande för
Branschorganisationen Schaktfritt, BOS.

Branschorganisationen Schaktfritt, BOS, är involverad i ett forskningsprojekt tillsammans med bland andra Luleå tekniska universitet.

– Det handlar om att göra en statusbedömning på alla ledningskorsningar under järnvägsspår, säger BOS ordförande Mattias Höglund.

Studien gäller alla de platser där rör eller ledningar av något slag går under järnvägen.

– Det är ofta dag- eller dricksvattenledningar men kan egentligen vara vilken typ av ledningar som helst. De utgör risker, bland annat eftersom de utsätts för så stora krafter ovanifrån. Om de brister kan konsekvenserna bli stora, både ur säkerhets- och ekonomiskt perspektiv, säger Mattias Höglund.

Forskningsprojektet heter PipeXRail och dess syfte är bland annat att bedöma problemets omfattning och att ta fram metoder för övervakning av ledningarna, samt teknik för att bättre kunna förutspå deras livslängd.

Vill förbättra upphandling

I övrigt på agendan för BOS står ett antal löpande projekt och arbeten, som styrelsen nyligen fattat beslut om. Man vill underlätta upphandlingar genom att utforma ett komplett och av branschens parter överenskommet förfrågningsunderlag för schaktfria rörentreprenader.

– Det ska ge snabbare och enklare upphandlingsprocesser och dessutom öka transparensen, säger Mattias Höglund.

Man har också beslutat att ställa sig till förfogande som remissinstans när det gäller utbildningar i schaktfritt ledningsbyggande.

– Vi vill att de utbildningar som ges ska vara uppdaterade i de tekniker som omfattas av BOS medlemmar.

Rekryterar medlemmar

BOS har också startat en kurs i entreprenadjuridik, särskilt anpassad för schaktfria metoder. Utöver detta pågår arbete med att rekrytera fler medlemmar. På marknads- och kommunikationssidan jobbar man aktivt dels med att göra BOS mer välkänt för branschens intressenter och aktörer, dels med att driva frågan om ökad förnyelsetakt och ökad andel nyttjande av schaktfri teknik.

– Vi vill gärna påverka både politiker och instanser som Trafikverket och länsstyrelserna, säger Mattias Höglund.

Text: Jörgen Olsson

Grundläggarna utbildar och validerar

Vad händer i för borrningen närliggande branscher? Geotecs branschgranne Svensk Grundläggning har under året fokuserat på utbildningar och att kvalitetssäkra kompetens och validera maskinförare.

– Dels har vi genomfört ovanligt många utbildningar för våra medlemmar, men vi har även gjort en stor genomlysning av hela utbildningsdelen. Vi ser över programmet, koordinerar nya föreläsare med de befintliga, uppdaterar materialet och proven, säger Leena Haabma Hintze på Svensk Grundläggning.

Varje genomförd kurs utvärderas och genomgående får vi höga betyg. Enligt kursledare och föreläsare har vi duktiga yrkesmän, emellanåt blir de mycket imponerade över deltagarnas engagemang och kunskapsnivå.

Validera kompetens

Besläktat med utbildningsverksamheten är arbetet med att klargöra hur branschen ska kvalitetssäkra kompetensen och validera maskinförare, framför allt de som saknar svenskt yrkesbevis.

– Här arbetar vi nära Byggindustrins Yrkesnämnd, BYN, där arbetet med validering kommit igång för mobilkranar. För grundläggningsmaskiner finns det annan problematik när det gäller operatörerna. Problemet har flera dimensioner – det finns team av ”grundläggningsrallare” som reser runt i världen. De har lång erfarenhet och är specialiserade på en viss metod, en metod som vi själva kanske har mindre erfarenhet av. I andra änden har vi oseriösa företag med en operatörsbemanning som saknar tillräcklig yrkeskunskap i grundläggning och inte heller har den säkerhetskultur som krävs på en svensk arbetsplats.

– Kravet på tillräcklig kompetens bör omfatta samtliga aktörer, men yrkesvalideringen måste samtidigt anpassas för att vara relevant, säger Leena Haabma Hintze.

Ny hemsida

Ambitionen är ett konkurrensneutralt och effektivt system som omfattar både nya svenska operatörer som ska få sitt yrkesbevis, och utländska medarbetare som söker så kallat erkännandeintyg för svenska byggarbetsplatser.

– Men det är en svår balansgång, eftersom vi ska ha samma krav oavsett operatörens bakgrund, konstaterar Leena Haabma Hintze, som också berättar att Svensk Grundläggning ska lansera en ny hemsida efter årsskiftet.

– Vi vill att hemsidan ska fungera bättre för att presentera korta, snabba nyheter och att sidan ska vara vår primära informationskanal. Målet är att våra medlemmar och intressenter själva söker information på hemsidan, eller går in och anmäler sig för utskick av information och nyheter de faktiskt är intresserade av.

Text: Jörgen Olsson

Höstmöte i FAB – djupgeotermi i Finland studerades

Tero Saarno beskriver hur man med hjälp av sensorer och seismiska mätningar kan få en
överblick av vad för slags strukturer som kan finnas framför borrkronan. Foto: Johan Barth.

Djupgeotermiprojektet som energibolaget St1 genomför i finska Espo, ett stenkast utanför Helsingfors, har väl knappast undgått någon. Att med konventionell hammarborrningsteknik ta sig ner till 6 100 meters djup (med en 6 400 meter lång brunn), får anses vara ett ovanligt och utmanande projekt. Därmed ett givet besöksmål för medlemmarna i FAB, Föreningen för Aktiva i Borrningsbranschen, på årets höstmöte.

En kulen eftermiddag i november samlades medlemmarna på Viking Lines terminal i Stockholm. Väl ombord inleddes FABs höstmöte i konferensanläggningen. Värt att notera var att under punkten ”Nyheter från medlemmar”, berättade Jan Erik Rosberg från LTH och Henning Lorentz från Uppsala Universitet om Riksriggens aktiviteter och kommande planer. Det finns all anledning att komma tillbaks till detta i senare nummer av Borrsvängen.

Efter mötet genomfördes en workshop bland medlemmarna som gick ut på att ta fram så mycket underlag som möjligt för den kommande webbutbildning i arbetsmiljö som föreningen är med i att ta fram.

Tryck kvar i berget

Efter en stillsam seglats över Östersjön, vaknade vi upp i Helsingfors och transporterade oss till borrplatsen, där Tero Saarno från St1 tog emot oss. Med stor kunskap kunde Tero förmedla hur projektet hade förflutit och om de tekniker de använt. Kvar på borrplatsen finns idag ett brunnshuvud med tillhörande ”Blow out preventor”. Eftersom man har injekterat vatten med nära 700 bar för att spräcka upp berggrunden, finns där ett visst tryck kvar, samtidigt som trycket försiktigt ökat när det injekterade vattnet gradvist har värmts upp på det stora djupet. Vid besöket var det ”bara” 150 bar…

Ny borrning nästa höst

När alla tester är klara och de tillstånd de har sökt beviljats, avser projektet att åter starta borrning av ytterligare en brunn till ungefär samma djup. Beräknad borrstart blir någon gång under senhösten 2019.

Det intressanta i sammanhanget är att man från St1:s sida lyckas göra borrningar i en gammal, kall och kristallin berggrund. Bara anläggningen i Espo beräknas kunna försörja cirka 20 000 villor med värmeenergi och de återbetalningstider som projektet har kalkylerat på är också ytterst intressanta.

Samma förhållanden i Sverige

Till saken hör att de geologiska och termiska förhållanden som finns i Espo, har vi även i stora delar av Sverige. Fjärrvärmen är också mer utbyggd i Sverige. På det hela taget gör det att kartan till stora delar ritas om när det gäller vilka möjligheter vi har att utnyttja geotermin i Sverige också. Räkna med att vi kommer att följa projektet noga!

Efter besöket var det transport till St1:s huvudkontor där medlemmarna fick en beskrivning hur man från bolaget också arbetar med geoenergiinstallationer med brunnar ner till 600–800 meter.

Avslutningsvis besöktes borrstålstillverkaren Robit, som höll en förevisning av sitt produktsortiment.

Detta är FAB

FAB, Föreningen för Aktiva i Borrbranschen har historiskt haft två möten per år. Vårmötet som samtidigt är årsstämma, samt höstmötet som inbegriper att föreningens medlemmar tittar på intressanta projekt.

FAB är en intresseorganisation som i första hand skall fungera som nätverkande mellan borrbranschens alla aktörer och som samtidigt kan stötta olika projekt, viktiga för företagen.

Text och foto: Johan Barth

Hardab är årets leverantör i Geotec

Under Geotecs årsstämma presenterades mottagaren av det prestigefyllda priset Årets leverantör. Det blev Hardab som fick det, och vd Bosse Sjöberg tog emot det tillsammans med sonen Anton.

– Det känns förnämligt att få det här priset. Vi jobbar vidare med nya innovationer som ska förbättra brunnsborrarnas miljö, säger Bosse Sjöberg till Borrsvängen.

Motiveringen lyder:

Bosse och Anton Sjöberg, nöjda mottagare av priset som Årets leverantör. Foto: Jörgen Olsson.

Hardab AB får priset som Årets leverantör för att de envetet under många år utvecklat ett rörhanteringssystem som underlättar vardagen för borrarna och som bidrar till en bättre arbetsmiljö och god ekonomi.

– Ja, vi har jobbat hårt i många år och då känns väldigt bra att få den här bekräftelsen. Vi såg tidigt arbetsmiljöproblemet med att lyfta borrör och uppfann och patenterade vårt rörhanteringssystem. Nu, när borrningarna blir djupare och rören tyngre, märks det att systemet har fått genomslag.

Uppåt 90 procent av Hardabs produktion av borriggar går utomlands, främst till övriga Europa, Nordamerika och länder på den afrikanska marknaden.

– Vi hoppas såklart att vi ska få sälja fler maskiner i Sverige. Just nu arbetar vi med nästa generation, som ska lanseras nästa år. Där räknar vi med att komma med nyheter som ytterligare förbättrar brunnsborrarnas arbetsmiljö, säger Bosse Sjöberg.

Nya avtalsleverantörer i Geotec

Örjan Haag, Drilltech, och Kjell Arild Grönås på Qmatec. Foto: Jörgen Olsson.

Under årsmötesdagarna på Bergendal välkomnade Geotec två nya avtalsleverantörer, Qmatec och Drilltech.

Det norska ingenjörsföretaget Qmatec utvecklar, producerar och säljer borr- och grundläggningsriggar under varumärket Nemek.

Drilltech Scandinavia är distributions- och servicepartner för Nemekoch säljer även annan borrutrustning och system av olika fabrikat.

Båda företagen och dess representanter, Kjell Arild Grönås på Qmatec och Örjan Haag på Drilltech, är välkända i den svenska borrningsbranschen och tar nu alltså steget att bli avtalsleverantörer till Geotecs medlemmar.

– En stor fördel med att vara avtalsleverantör är att man får tillfälle att möta en samlad bransch, som vid den här typen av möten, och kan få gemensamma svar från de samlade borrarna. Det är viktigt för oss och gör oss till en bättre leverantör.

Örjan Haag instämmer:

– Inte minst är det värdefullt att ta del av de tekniska diskussionerna. Det är utvecklande. Sedan är det naturligtvis också så att vi förväntar oss att affärerna ska växa i och med att vi har blivit avtalsleverantör.

Text: Jörgen Olsson

Försäkra dig mot lömska cyberattacker

Kostnaderna för fordonsskador, särskilt glasskador, rusar i höjden. Och många företag borde se över sitt skydd mot cyberattacker. Det är något av det Martin Lindberg på Försäkringskompetens rapporterade om i samband med Geotecs årsmöte 2018.

– Vi ser kraftigt minskade antal skador och kostnader i maskin beroende på bränder. Vad som däremot är oroande är att fordonsskadorna ökar. Inte i antal, men i reparationskostnad. Överlag blir fordonen mer och mer komplicerade och därmed dyrare att laga.

– Framför allt är det kostnaderna för att laga glasskador på fordon som ökar lavinartat. Det beror dels på att glasen blir tunnare och därmed skörare, dels på att de innehåller allt mer teknik.

Martin Lindberg utfärdade en varning för den ökande risken att drabbas av någon form av cyberattack. En försäkring mot detta ligger sedan den 1 december i år med i det försäkringspaket Försäkringskompetens erbjuder Geotecs medlemmar.

Cyberattacker allt vanligare

Martin Lindberg från Försäkringskompetens berättade bland annat om de allt vanligare cyberattackerna. Foto: Lars Wirtén.

En cyberattack kan se ut på olika sätt. En variant är ”malware”, kanske mer känt som virus. En annan är DDoS-attacker, där till exempel en hemsida utsätts för enorma mängder trafik, blir överbeslastad och sluta fungera.

– Det nya är så kallad ”ransomware”, alltså utpressningsvirus. Får man in det så låser det datorn och man måste betala en summa pengar för att få tillgång till sina filer igen.

Martin Lindberg drog några oroväckande fakta kring cyberattacker:

– De har ökat med 300 procent sedan 2015. Nu sker cirka 4 000 cyberattacker dagligen i EU-området och man räknar med att 80 procent av alla europeiska företag har drabbats på något sätt.

Vanliga tecken på att man drabbats av någon form av virus är bland annat att datorn blir långsam, att muspekaren börjar röra sig av själv och att man får konstiga meddelanden från okända program.

I försäkringsvillkoren ställs bland annat krav på att man har brandvägg och regelbundet gör säkerhetskopiering. Dessutom krävs att de mobila enheterna är hårdvarukrypterade. Men hur ska man veta om de är det?

– Alla Apples produkter har automatiskt hårdvarukryptering aktiverat. Läget när det gäller Android-enheter är lite mer oklart, det kan skilja sig mellan märke och modell, säger Martin Lindberg.

Text: Jörgen Olsson